Audgisil skrattade åt mannens ord. Som om han hade något val. Då det var dags att ta fram mjödet fanns det inga om och men, då drack man. Sedan betraktade han Yazfein för att studera hans ansiktsuttryck då denne behandlade problematiken Audgisil presenterade. Trots allt kunde det inte skada att få höra nya perspektiv.

‘Förutsatt att någon någ…[Read more]

Ayperos nickade medan han föreställde sig bilden hon målade upp, samtidigt som han hade ett vetande leende på läpparna – som om han visste att hennes kinder hettats till även om det inte syntes. Och han verkade inte bekymrad över att de ödslade tid på att sitta där i solen, trots att de egentligen hade förskräckligt mycket att ta tag i för att bes…[Read more]

Den rödhåriga alvens blick sköt nästan blixtar mot Éomunds trost och hot. Hon hade precis tänkt agera, men hann inte göra något innan ynglingen som redan skapat så mycket oreda tog fart igen. Aenya gav ifrån sig ett stön inombords åt farsen som utspelades framför henne. Det var ingen idé att ens ropa i protest åt den unga galna alven som löpt…[Read more]

Det var knappt att hon hörde mörkeralvens ord om män som omslöt Frostheim, följt av hennes brors dumdristiga inbjudan, och Arands svar nådde henne som i en dimma. Hon mådde samtidigt illa som hon brottades med en känsla av okontrollerbar vrede. Hon bet då och då ihop tänderna så hårt att hela käken spändes och fick ärret i hennes ansikte att str…[Read more]

Asgeir höjde ett ögonbryn över sin systers hetsiga svar, och det var lätt för honom att se att något inte var som det skulle med henne. Mörkeralvens uppdykande hade uppenbart väckt något inom Maeve som han inte visste grunden för. Men den diskussionen fick bli till senare. På samma vis kunde han se att nästan alla där i lägret skruvade på s…[Read more]

Arathiel bet ihop. Dumma jävla människa, visst, giftet kanske var en bluff men att lojt traska tillbaka med Saskia sådär när blodet pulsade ut, hon hade sekunder för helvete, häst-dåren lunkade på som om han hade minuter på sig! Saskia skulle dö, alverna skulle få skulden och inte ens få nyttan av att ha haft henne som fånge!

Lyck…[Read more]

Saskia kändes liten och nätt i hans armar, men blev plötsligt betydligt tyngre när hon tuppade av. Inte ens han kunde undgå att notera blodet och det stora såret i hennes ben, och han svor högljutt över det hela. Hur skulle han förklara det här för sin herre?

”Du är full av skitsnack, alvkräk. Jag vet både hur det luktar och ser ut, ni har lekt…[Read more]

Hans skratt och blicken han gav henne fick hennes kinder att hetta till en aning och för en gångs skull var hon tacksam över sin mörka hy, ty den dolde det väl. Hon fick påminna sig själv, ännu en gång, om att hon var Me’erisias härskarinna och drottning. Trots det så fann hon inte tanken på att sitta där på bänken med honom resten av dagen…[Read more]

Salim såg förvirrat på skådespelet framför dem, och blickade mot halvlingen som för att få en förklaring. Faegrim ryckte bara hjälplöst på axlarna, han förstod inte så mycket av vad som precis hade hänt heller. Den unge magikern såg på vad som verkade som ett par igen. Men vid förslaget att hjälpa magikern sken Faegrim upp.
‘Ja, låt oss hjälpa di…[Read more]

Ayperos mötte hennes blick, studerade henne lite analytiskt då han stegvis verkade komma tillbaka till ljuset och platsen där de satt. Han nickade, och log ett nöjt leende. Trots allt var det inte många som ens skulle kunna möta tanken på att försöka stå emot Lloth utan att vilja fly. Åtminstone här såg han beslutsamhet, en vilja att stå upp för…[Read more]

Sättet på vilket han berättade för henne om sitt förflutna gjorde henne något förvånad, men hon fann att hon uppskattade hans uppriktighet. Det var något hon inte kände till, och om han inte valt att berätta det för henne så hade hon nog aldrig fått reda på det heller. Det gav henne lite mer insikt i vem han var, vilka hans motivationer v…[Read more]

Hon nickade bara som svar på Eiriks ord, ovillig att ta blicken från mörkeralven som stod framför dem. Även hon kände visst obehag inför hennes röda blick, men hon såg inte undan när den mötte hennes. Det var först när hon nämnde att det skulle finnas en mörkeralv i Frostheim som hon ryckte till en aning och lät blicken falla till den blodstänkta…[Read more]

Asgeir kände sig något spänd över frågan som Maeve ställde, som han uppenbart borde ha behövt ställa. Han vände blicken till Maeve då hon talade, och tillbaka till mörkeralven. Hur hade allt blivit så fruktansvärt komplicerat på en gång? Allt han ville var att de skulle ta sig hem till Frostheim så snabbt och säkert som möjligt, och de hade redan…[Read more]

Cathryn villa slå sig själv i pannan. Såklart Finn inte skulle lyckas med konstycket att helt enkelt stå still och vara tyst. Det var en jämrans puss, han hade själv klämt på hennes bröst två gånger inom loppet av minuter efter förvandlingen!

Och det var faktiskt lite taskigt att reagera negativt på en puss, vad är det för fel på pussar? Nej! Ca…[Read more]

Ayperos såg lite tankfull ut, och ett ögonblick verkade gamla minnen spela sig framför hans ögon då han blickade ut mot ingenting. Han verkade befinna sig långt borta, omedveten om vad som fanns omkring honom just då – kanske ett vittne om hur gammal han var. Att han kunde förlora sig i den väldiga mängd information och minnen som fanns där i han…[Read more]

Arathiel stirrade med eld i blicken på hästfursten, men log förnöjt när Saskia svimmade i hans armar. “Din leksak behöver vård, hästgosse, om du inte vill ha med dig ett kadaver härifrån. Både blodsförlusten och giftet på min klinga är mycket dödliga men båda kan jag råda bot på om du släpper henne och ditt vapen och går härifrån.”

Alverna…[Read more]

Hon mötte hans bruna blick med sin egen grå och log. Hon gillade när han tilltalade henne på det där viset och trots att hand nyheter hade förstört hennes goda humör till en början så kände hon sig kanske bättre till mods nu än innan. Nu visste hon vad Wreax höll på med, i alla fall till viss del, och att Fëani befann sig i Kaldrland och f…[Read more]

Hans skratt fick hennes leende att bli lite bredare och hon kände sig, för första gången på länge, tillfreds med livet. Visst, det var inte som att alla hennes problem var ur världen, men det var skönt att ha någon att prata med, någon att öppet kunna planera inför framtiden med, som inte ryggade undan för hennes åsikter och metoder. Hon kände, oc…[Read more]

Ayperos verkade avväga hennes påstående, innan han ryckte på axlarna och skrattade lätt.
‘Jag antar du har rätt där. Och varför vara konventionell, då man kan ordna en fest alla kommer att komma ihåg?’ undrade han lite slugt, medan hans mörka ögon mötte hennes.
‘Men oroa dig inte, jag är säker på att vi kan övertyga åtminstone en del av dina beryk…[Read more]