Hans ord fick henne att skratta, men det var ett varmt skratt som följdes upp av ett vasst leende. Hon fick något lurigt i ögonen och tog bryskt vinglaset ur hans hand och ställde det lite slarvig på brickan igen, dock inte utan att det spillde lite vin på sängen. Sitt eget glas satte hon mot läpparna och tömde i ett svep, innan hon slängde…[Read more]

Kael styvnade något då Lucas talade till honom, trots allt var det Lucas han skulle mött i den sista dunsten. Istället hade hans dåraktiga syster på något vis fått tag i hans rustning och häst, och på något vis misstänkte han att Lucas var skyldig till vad som skett. Men han kunde heller inte öppet förolämpa sin blivande hustrus far med anklagelse…[Read more]

Ayperos skrattade ett nöjt skratt över hennes kommentar om skönhet, ett klingande smittsamt skratt. Men så var det med honom, hans känsloutbrott var ofta genuina och ofiltrerade, som hur ett barn skrattade utan att bry sig om det var för högt eller störde andra.

‘De vore blinda om de inte uppskattade er skönhet, så jag antar du har rätt.’ sa…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn förvånat då hon inte drog sig undan. Trots allt var han ju bara en enkel monsterjägare, medan hon var en prinsessa. Men hon betedde sig inte direkt som de prinsessor han mött, och till hans försvar så hade han faktiskt träffat åtminstone två under sin livstid. Hennes ord fick honom att le bredare igen.

‘Under detta hårda…[Read more]

Asgeir tyckte inte riktigt om vart detta var på väg, och undrade stillsamt varför Vasilij inte bara lät det gå utan pressade saken vidare. Men de var i Märehn, och var väl tvungna att följa Märehns seder. Likväl visste han bättre än att argumentera emot sin syster då hon beslutat sig för något, men han såg rätt sammanbiten ut och gav sin tvilling…[Read more]

Arathiel deltog entusiastiskt i striden, nöjd med sin insats. Aldrig igen ska dessa människor få gömma sig bakom förrädiska alver och tro sig kunna segra utan en strid! Det hade svidit att skjuta en alv men hon var ganska säker på att det inte var dödligt, i alla fall inte direkt dödande, syftet hade ju bara varit att sätta igång striden ige…[Read more]

Hon hade hört att Vesvía var tillbaka i Antrophelia, och kanske på ren impuls så hade hon valt att kalla henne till sig. Det var trots allt tack vare Vesvía som hennes inbjudan till Ayperos hade nått fram och även om Vesvía inte hade influerat Ayperos beslut att acceptera inbjudan så kände hon trots det tacksamhet för den lojalitet som handelskvi…[Read more]

Också Isra tycktes lysa upp då de nådde ytan. Den friska fläkten svepte genom hennes hår och över hennes hud och fick den att knottra sig. Nere i Antrophelia fläktade inga vindar och temperaturen var alltid behaglig och stabil, inte alls som ovanför ytan där de nu befann sig. Det var uppfriskande, och hon kunde inte låta bli att sluta ögonen fö…[Read more]

Förvåningen i hans ögon skulle ha varit nog för att få henne att skratta om det nu inte var för att där inte bara fanns förvåning i dem, utan också något annat. Det gjorde henne lite paff, och än mer så när han lutade sig in för att kyssa henne igen. Det var nog för att göra också henne förvånad, men hon var inte den som klagade. Istället b…[Read more]

Hon betraktade dem medan Dastan hjälpte Sera på fötter, glad över vetskapen att prinsessan ännu hade kompetenta och lojala män vid sin sida. När hon först fått nyheterna om läget i Iselem så hade hon fruktat att Sera skulle vara helt och hållet ensam. Hon var glad att så inte var fallet. Hon skulle behöva allt stöd hon kunde få, särskilt nu när…[Read more]

Givetvis var det så, de befann sig ju trots allt i Märehn. Hon skulle antagligen ha sagt något om vad hon tyckte om en så humorlös gud, men när han föreslog att han skulle slåss för henne, och sedan talade om deras ”vekhet” så mörknade hennes blick, och hennes humör.

”Om det är blod ni vill ha, furst Vasilij, så är det blod ni ska få. Min bror…[Read more]

Dryaden tycktes inte märka av Axels inre monolog, förutom att hon gav honom ett litet frågande leende innan han vände sig upp för att se på vad hon visat åt honom. Ett gladare och nöjt leende över hans reaktion fick henne att sedan skratta. Nu då han var medveten om deras hem kunde han även se små älvor fladdra omkring, och se att många av trä…[Read more]

Neaduin ryckte obekymrat på axlarna över deras ord.
‘Visst, visst, så vad ni säger är att jag ska vara tyst.’ sa hon och gav dem varsin lite skarp men lurig blick, som om hon utmanade dem att försöka stoppa henne från att säga och göra precis vad hon tyckte. Taweyn la sina armar i kors, men log lite över Aeriels uppmuntrande ord och det behagliga…[Read more]

Arand var egentligen inte speciellt sugen på vin efter deras dryckestävling, men det handlade mer om princip och kanske själva tanken om att sitta med en vinbägare och bli matad som en kejsare. Med ett förvånansvärt nöjt leende höjde han glaset i en lite sarkastisk skålning, trots allt var det en omväxling att bli omhändertagen av någon.
‘Ers…[Read more]

Jezeral hummade simpelt över hennes ord, med blicken riktad framåt då äntligen kommit ut på vägarna igen där detta galna äventyr börjat. Nu skulle resan han behövde göra ta betydligt längre, men för att överlämna Naera var det värt det så klart.
‘Då har du lärt dig en hård sanning, krigare.’ sa han.
‘Och du har så klart rätt, allt kan vara farligt…[Read more]

Faegrim betraktade ordväxlingen mellan Finn och Cathryn lite tankfullt, men ryckte på axlarna sedan bekymmerslöst.
‘Det ordnar sig nog.’ sa han med ett uppmuntrande leende, men dolde faktumet att hade de inte insisterat på att hon var en man skulle han inte trott det. Trots allt käbblade de två som ett par.
‘Vi hittar nog någon som kan hjälpa…[Read more]

Faegrim gav de två kompanjonerna ett tankfullt leende, lite road över Herries beslutsamhet om att ta sig vidare. Likväl verkade trollet väldigt avslappnad med tanken att gå in i skogen.

‘Det sägs att skogen  är magisk, och att den Gröna draken sover här, vaknades över Brinkeland…’ sa han, och talade lite lägre som om det var en plats av vö…[Read more]

Kael hade fått nog av kvinnans sätt att bemöta honom, oavsett vem hon var så brydde han sig inte speciellt mycket. Hon var en gäst, och kom in i vad som ändå var hans hem, och behandlade honom som om han var ett litet barn. Han fnös bara lätt åt situationen, och klappade sin bror på axeln. Och hon hade mage att påstå att hon visste allt om hono…[Read more]

Även om Aenya kände stor avsmak för dessa diplomater som till synes var på människornas sida hade hon aldrig valt att skada en. Att plötsligt se pilarna vina utan att hon beordrat om det fyllde henne med ilska, och hon skrek för att få stopp på det, men för sent. Striden var i full gång och hon såg några alver falla under iserionska svärd. Deras…[Read more]

Asgeirs blå ögon var fokuserade på hans motståndare, och även om han kände sig pressad kände han ett märkligt lugn nu. Även om de var på olika sidor kände han att han kunde lita på hennes ord som Kaldrländare. Sanningen var ändå att även om han respekterade Hillevi, så som han respekterade vilken motståndare som helst, hade han tränat sedan barn…[Read more]