Faegrim betraktade Kahtryn lite nyfiket då en inre storm av tankar verkade gå genom hennes huvud. Finn hade uppenbarligen inte förstått hans pik, så han viftade bara bort det hela men hade ett litet bredare leende på läpparna än innan. Snart hade de en munter eld sprakandes framför dem, och Faegrim började göra ihop en soppa åt dem med dittan och…[Read more]

De två kvinnorna nickade och utbytte blickar, att de hade kommit så långt att få dessa alver att lita på dem var en seger.
‘Låt oss återvända då, mina vänner!’ sa Neaduin glatt, och klappade de båda alverna på ryggarna med ett ljudligt dunkande. Taewyn gjorde en grimas, trots allt såg alverna lite mer sköra och bräckliga ut även om det kanske var…[Read more]

Aenyas vrede var så stor att hennes händer skakade, och allt hon såg framför sina ögon var sin tid i Iserions fångenskap. Männen utsedda att skydda delegationen, som knappast hade haft något med henne att göra, bar samma uniformer som de män som torterat och utnyttjat henne under månaderna som känts som en evighet i mörkret. Utnyttjat henne, torte…[Read more]

Arand hade minen av en man som inte alls var road, men han kunde inte heller hålla den allvarsamma uppsynen utan skrattade med henne. De gula ögonen betraktade pigan och hennes leverans flyktigt och han satte sig upp till rätta. Han gjorde en ironisk tacksamhetsgest som kunde vara till gudarna eller Sandor.
‘Så ja…! Eftersom jag vann vårt hede…[Read more]

Ayper0s drog ett djupt andetag som för att samla sig själv, och rätt snabbt hade han återfått sitt lugna själv. Kanske var det Isras röst som verkade lova att hon inte såg honom som svag för hans nederlag. Kanske var det den där armen som hon krokade samman med hans.
‘Mmh?’ hummade han lite nöjt över hennes ord, lite finurligt.
‘Jag ser framemo…[Read more]

Leendet över hennes läppar blev kanske lite mjukare när Sera helt uppenbart kände igen henne. Hon hade trots allt inte väntat sig det, de hade bara träffats ett fåtal gånger, och i det stora hela så såg mycket av prästerskapet ned på sådana som henne och hade antagligen helst av allt hållit sin prinsessa och utvalda på behörigt avstånd.

&nbsp…[Read more]

Hans historia fick henne att skratta, mest för att tanken på hur han skulle se ut dränk i regnvatten från topp till tå med en drös bönder efter sig.

”Man skulle tro att de borde varit tacksamma, men du är ju lätt att missta för en demon, så jag kan förstå missförståndet”, retades hon innan de avbröts av en knackning på dörren.

Då…[Read more]

Ah, där var det äntligen! Känslorna under den annars så sammanhållna helheten. Hon visste att hon inte borde känna sig nöjd över det, men det gjorde hon, även om hon just för tillfället var den bättre av de två på att dölja det.

”Nå, ni kom ju precis från ett krig. Jag betvivlar inte att ni kommer ta upp min general på hans erbjudande om en an…[Read more]

Kathryn himlade med ögonen åt det trötta skämtet. Skönt att Finn inte verkade förstå det. Hon tänkte inte ge Faegrim tillfredställelsen med en reaktion. Bara för att hon plötsligt var kvinna betyder ju inte att hon genast skulle rulla runt i halmen med Finn! Det här var en TILLFÄLLIG form, ett kortvarigt missöde. Hon skulle snart vara man igen…[Read more]

När hon såg upp från mannen på marken så möttes hon av sin brors ögon och en plötslig och hård kram. Ilskan rann av henne som vatten och hon kunde inte låta bli att skratta nöjt och krama honom tillbaka.
”Du är allt en välkommen syn!” Sade hon glatt när han slutligen släppte taget om henne för att göra en svepande gest mot Vasilij och presente…[Read more]

Jezeral skrattade lite åt hennes ord.
‘Trejde Ögat delar inte ut sådana ytliga belöningar.’ sa han menande.
‘Om pengar är vad du önskar är det ditt, men finns det något annat du suktar efter ligger det troligen inte utanför vår organisations grepp.’ lovade han henne där de rörde sig tillbaka mot landsvägen genom terrängen. Han viftade bort…[Read more]

Kaels ögon betraktade kvinnan med lite mer skärpa än innan, för där han förväntat sig en alv var det tydligt att det fanns något mer. Och även om han var en man som fått det mesta i sitt liv var han en ambitiös en med drakblodet i sig som flammade till då han hamnade i situationer som dessa. Och han var mer än bara en vanlig dödlig, mycket mer än…[Read more]

Faegrim hade spenderat tiden med att plocka fram förnödenheter för kvällens middag, och höjde blicken entusiastiskt då de två ungdomarna dök upp igen.
‘Där är ni! Jag började redan undra om vargen tagit er då ni var borta så länge!’ skrattade han och såg på dem retsamt.
‘Kanske ni passade på att ha en trevlig stund i skogen tillsammans, hm?…[Read more]

Faegrim skrattade lite förvånat över sin väns entusiasm. Nå, trots allt kanske han inte skulle vara så förvånad, men här i Brinkeland skulle man vara lite mer dämpad än vad han var just då.

‘Lugn nu, kära vän.’ sa han och klappade Herrie på axeln, och rättade till in packning för att börja gå längs med vägen. Lite melankoliskt vände h…[Read more]

Eärmelindo kunde inte annat än att hålla med om att de inte kunde låta drakungen falla in i fel händer, och nickade stillsamt och allvarligt. Han var inte helt övertygad om Vizzearys val av assistans, men åtminstone kunde han inte neka att han varit effektiv med att ta tag i problemet.
‘Jag ska göra vad jag kan, för att eskalera ärendet ytterliga…[Read more]

Asgeir studerade Hillevi med intensiv blick, och för ett ögonblick verkade han tveka. Men hans krigare var värda mer än hansa egna liv och han nickade.
‘Låt gå. Jag stannar, och mina krigare får återvända hem oskadda.’ sa han och blickade över axeln mot krigarna från båda sidorna, och vargarna i bakgrunden som försvann tillbaka in i skogen. Dera…[Read more]

Ayperos nickade bara lätt åt generalen, en neutral och artig nickning. Men visst skulle det bli en till omgång, och Ayperos inre rasade som en storm över förnedringen att förlora mot en dödlig – men det skulle bli en omgång han inte skulle förlora. Och den skulle komma snart. Han visade dock inte sin ilska för Isra, utan vände sig bara artigt och…[Read more]

Arand skrattade lågt åt hennes ord.
‘Jag känner på mig att vi behöver göra ett nytt vad, där förloraren måste bära en sidenklänning…’ sa han lite ostadigt, utan att tänka över möjligheten att han själv kanske skulle behöva bära den omtalade klänningen i sådana fall. Om ödet inte stod på hans sida, alltså. Arand fnös lite åt hennes ord, i ett l…[Read more]

Hans ord om en sidenklänning fick henne att skratta igen medan hon drog igen dörren bakom sig och sparkade av sig sina stövlar i ett av rummets hörn.

”Jo visst, en sådan skulle de nog försöka trycka ned mig i om de vågade komma tillräckligt nära, men lyckligtvis håller de sig på avstånd”, sade hon och blinkade roat åt honom där han sjunkit ned i…[Read more]