Hans resonemang var logiska, men Ithia kunde ändå inte hindra tankarna att dra mot slutsatsen att hon troligen gjort ett avtal med djävulen, som en dag skulle bita henne i arslet. Hans ödesmättade ord lämnade henne med en känsla av obehag och föraning. En stund sjönk hon bara in i de orden, och vad de kunde innebära. Hennes blick blev ofokusera…[Read more]

Ethirions ord lät inte så farliga först, och det framgick rätt snabbt fram att hon ville göra honom till en spion. Tanken att förråda sitt folk på det viset var inte någon tanke hon behagade, snarare var det rätt förnedrande för någon i hennes position. Men hade hon inte redan förrått sitt folk, och sin drottning – Sharahs ställföreträda…[Read more]

Ithia fnös i ett litet skratt, inte road egentligen men det var lite skrattretande att höra någon som Ethirion kalla hennes förflutna för intressant. Men där kom det, den unika situationen, och hon bävade lite över vart diskussionen var på väg.

Bara för att ha något att göra tog hon en till liten klunk av sitt te, medan hon betraktade h…[Read more]

Ithia suckade lite inombords på Ethirions likgiltiga vis som verkade få tiden att gå långsammare. Hur länge skulle denna pina och tortyr av att behöva vara i hans sällskap vara? Kunde de bara inte skynda på lite så Kheezai blev klar med sin behandling snart? Nå, det var själviskt tänkt, men hon hade nästna hellre mött fader Afselius igen än att s…[Read more]

Om hon hade noterat hur han höll andan och mötte hennes blick eller inte var omöjligt att avgöra, särskilt när hon vände sig om och började gå. I varje fall sade hon inget om det utan promenerade bara, lite vingligt, i maklig takt över kullerstensgatorna. Arands idé om att tvinga Sandors tjänstefolk att bereda någon slags mat åt dem under denna s…[Read more]

Arand hade tänkt ge någon sarkastisk kommentar som svar på hennes anmärkning gällande hans pigghet. Men då hennes hand stannade kvar var det som om även han fastnade en stund, frånvarande då han såg henne i ögonen. Han kom på sig själv med att ha hållit andan då hon lät sin hand falla och började gå. Ett ögonblick stod han kvar, stilla i sina egna…[Read more]

Ithias hjärta slog lite långsammare då han sa att det inte var något hon borde vara medveten. Lustigt egentligen hur denna man fick det att krypa under skinnet, och hon intalade sig att hon var löjlig. Men hon kunde inte helt skaka av sig känslan, speciellt inte då han så mystiskt förde konversationen vidare och ledde den vidare på viset han gjord…[Read more]

Så fort uppståndelsen kring konungens annonsering hade avtagit fortsatte mumlandet i salen där man mest viskade och spekulerade kring nyheterna. Blickar drogs mot de närvarande ur familjen J’lothain, vissa med förakt, vissa med avundsjuka och andra ivrigt spekulerande om hur det hade gått till då de försäkrat denna förlovning med konungen.…[Read more]

Tystnaden som följde stod i skarp kontrast till Salims hårda ord som hade tyckts eka i fängelsehålan längre än vad som var naturligt. Hans fotsteg följdes av vakterna till dess att inget mer hördes utom de tillfångatagnas egna andetag.

”Åh han är inte död, inte än, inte som er mor”, ljöd plötsligt en röst, en mjuk och varm stämma, behaglig at…[Read more]

Hon daskade till honom på ena armen när han liknade henne vid någon som kravlat sig upp från helvetet, men hennes flin bestod.

”Nå, det kan jag väl gå med på… Och kanske ett glas vatten eller två. Det smakar som om en katt hade krupit ned i halsen på mig och dött”, medgav hon efter att hon tagit hans hjälp för att komma upp på fötter. Det var lit…[Read more]

Om hennes kinder hade varit en annan färg hade det säkert synts att hon rodnade när han började knäppa upp sin kappa, men hon besparades den uppenbara förnedringen och för det var hon tacksam. Hon kunde ju känna hur kinderna hettade och hon fick nästintill tvinga sig själv att ta sig samman och le artigt utåt.

”Nå… Gör inte illa varandra allt fö…[Read more]

Faegrim skrattade lite nervöst över sin väns entusiasm, men innerst inne kände han sig ändå taggad på det hela. Trots allt hade ett slags sagoväsen vandrat in i hans trädgård, och vad var nu tydligare tecken på att det var dags än det? Och vilka mer fantastiska folk kunde vänta där ute i världen? Här skulle de inte se något annat än brinker. Han…[Read more]

Salim fnös åt Seras ord och skakade på huvudet.
‘Du är alltid min kusin, dåre.’ sa han simpelt och viftade bort hennes ord, men kände en ilska och skam över hennes ord, för att ta tag i det kalla gallret för att komma lite närmare dem.
‘Vad ville du jag ska göra kusin, hm? Är det bättre att jag delar cellen med er eller blir av med mitt huvud,…[Read more]

Det var inte svårt för Kael att känna att han var något utklassad i sällskapet, och den där blicken som vittnade om vishet och vildsinthet som stod i så skarp kontrast till hennes behagliga yttre var förvirrande och skrämmande. Han harklade sig och skruvade sig något obekvämt då han hamnade under hennes blick, och stod istället där och betraktad…[Read more]

Asgeir lyssnade på furstens allvarsamma tankegångar, men han hade inga konkreta svar på det. Han var inte tillräckligt insatt i alvernas delaktighet i världens spel. Däremot flinade han lite åt Vasilijs funderingar gällande havet.
‘Man får väl be till gudarna.’ sa han roat och nickade sedan över Vasilijs resonemang…[Read more]

Jezeral nickade andfått och drog efter andan.
‘Kamilla…’ upprepade han, torkade av sin klinga på en av de dödas kläder och la det i dess fäste i bältet med ett metalliskt skrapande. Han höjde ett ögonbryn åt hennes sätt att rättfärdiga det hon hade gjort, men kommenterade det inte direkt. Trots allt hade alla sina sätt att hantera döden och va…[Read more]

Ayperos kunde se att hennes tankar rörde sig i banorna han nämnt, och han kunde nöja sig med en liten nickning om att det fanns ett analytiskt och kritiskt tänkande där. Inte bara ett vackert ansikte, utan också en som såg framåt. Likaså kunde han se det där lilla grynet av osäkerhet, och det var något han kunde arbeta på för att få bort den lilla…[Read more]

Arand gjorde en gest som viftade bort sina tidigare ord.
‘Ah, så klart, prinsessor ser alltid bra ut även då de luktar spyor och ser ut som om de kravlat ut ur helvetets mynning ett ögonblick innan.’ sa han sarkastiskt, och vände sina gula ögon mot henne. Men hans flin var fortfarande kvar.

‘Men vördnad kan jag väl hålla med om, kanske chockens…[Read more]

Ithia ignorerade Ethirions spända sätt, men nickade åt det han sa. Den slutsatsen hade hon kunnat dra själv, men hon hoppades att det inte skulle bli en smärtsam process för hennes vän. Utan fler frågor följde hon efter Ethirion och satte sig ned, med en underlig känsla över att vara där i samma utrymme igen.

Det hade inte gett henne någon bra k…[Read more]

Kathryn stoppade honom inte, tvärtom, välkomnade hon värmen. Hon suckade till och med besviket när han slutade.

Hon följde med Finn och började plocka kvistar och grenar. “Så många som möjligt… Elden måste vara stor och räcka hela natten om det ska vara såhär kallt.” hon huttrade igen. “Faegrim har nog inte med tillräckligt med filtar för os…[Read more]