Kiel förstod inte riktigt vad som hände, men plötsligt hade han hennes mantel på sig och var knuffad in i skuggorna. Något krampaktigt höll han i sin lutas fodral och svärdet, och väntade med andan i halsen då hon försvann. Hans första reaktion var att fråga vad hon tänkte göra, men plötsligt hade hon försvunnit samma väg de kommit. Allt han…[Read more]

Izira gjorde en avvisande gest åt Yásantharïels hån mot bröderna.
‘Misslyckande under dåligt ledarskap kan knappast skyllas på de agerande händerna.’ sa hon enkelt, trots allt hade Osiliza och Vakluir vanhedrat sig själva, snarare än någon annan. Deras frågor och kommentarer irriterade henne något, men hon var så klart tvungen att övertyga dem…[Read more]

Alithea var nästan för sliten för att tänka, en då draken plötsligt talade i hennes huvud satte hon tvärt upp från sin liggande position på taket där hon dragit efter andan. Smärtan i revbenen efter sparkarna hon fått där var enorm, men hon såg på draken med stora ögon och ett sprucket leende som fick lite blod att rinna ned från hennes läpp. Had…[Read more]

Nå, Izira är smartare än hon framstår sig vara i vetskapen att hennes position inte skulle vara ett garanterande skydd från angrepp. Vakluir hade varit arrogant och allt för självsäker. Förblindad i sitt ego att lägga märke till något bortom nässpetsen. Hon hade försatt sig själv i den sitsen. Men hur mycket han än kan stirra sig mätt på blodspå…[Read more]

‘Det är väl inte att offra det, så länge vi inte blir fångade?’ frågade hon med ett litet rebelliskt leende och en liten snärt med huvudet som fick hennes blonda hår att lägga sig bakom hennes axlar istället för att vara i hennes ansikte.
‘Vi är två kvinnor som arbetar tillsammans, våra hjärnor har större kapacitet än alla män i Karm kombinerat.…[Read more]

Ayperos ögon fortsatte ha en behaglig glimt i sig, och betraktade henne intensivt. Inte en intensiv blick som tyngde ned en, utan snarare en blick fylld med beundran och omaskerat tycke. För varför behövde han skämmas för vad han tyckte? Det var ett spel för de dödliga, och han hade länge sedan tröttnat på att dansa runt ämnen försiktigt.…[Read more]

Om det hade varit någon annan som sagt det så hade hon antagligen skrattat, skrattat åt det absurda i blotta tanken på att någon skulle se upp till henne och kanske framförallt relatera till… Hon och hennes bror hade alltid varit en skamfläck i Antrophelias hov. Men nu kom orden från hans läppar och av någon anledning så fann hon att hon faktiskt…[Read more]

Izira hade inte någon tanke att avslöja alla sina tankar och planer för dessa män. Än visste hon inte om hon kunde lita på dem, och trots allt hade två kvinnor dött under deras uppsyn. Nå, de hade troligen varit kvinnornas svaghet snarare än männens förtjänst.
‘Bara en dåre tror sig vara helt säker, men som ni utan tvekan vet så är min mormors…[Read more]

Yásantharïel biter sig i kinden när han möter Iziras blick. Han vill käfta emot men det skulle kosta honom senare. Istället riktar han sin blick i Nez riktning. Själlöst vila ögonen i hans riktning för att inte tappa fattningen över Iziras ord. Han distraherar sig med tankar om en annan framtid som skulle ta tid för kvinnor som dessa att finna s…[Read more]

Eyirin
Ett fnysande läta undslipper jätten när de andra avfärdar hennes idéer om hästarna. Tänk vilken måltid de missade. Men. Det skulle de snart bli varse. När hon ser sig omkring tycks ingen av dem särskilt bekant i området. För om de hittade något ätbart här skulle det om inte minst bli en djupt ångervärd besvikelse och potentiellt förö…[Read more]

‘Kheezai.’ upprepade Ithia med en nickning, det namnet passade kvinnan betydligt bättre än Kessie.
‘Och ja, det gjorde jag.’ svarade hon, och ångrade det inte. ‘De var inte hjärnan bakom attacken, och förtjänade inte att dö. De har blivit straffade nog.’ och paladinen skakade på huvudet för att gå fram till Kheezai.

‘Jag håller inte med dig at…[Read more]

Sällskapet behövde inte vänta länge innan de odöda spejarna dök upp ur dimman som omgav dem. Det krävdes inte mycket för krigarna att göra sig av med dem, och trots allt hade de alla varit förberedda på att de odöda skulle vandra omkring i Tharmad. Däremot vad Arand inte väntat sig var att det skulle finnas en magiker där som kontrollerade…[Read more]

Sinya stod tyst och betraktade denna så kallade skönhet som tagit emot dem. Saskia Belsante. Om något var hon i Sinyas ögon för uppiffad, nästan som en docka, och hon gjorde en liten grimas över det hela. Över förnedringen att de skulle behöva stå där, inom dessa väggar och murar som konstant kändes som om de pressade på henne.

De hade varit där…[Read more]

Iziras ansikte var en mask av avsmak för hela situationen och för Yásantharïels svar. Att han var lika oduglig som de flesta män, och kvinnor för den delen, visade sig uppenbart på sättet han svarade. Men det var inte hans fel att han var född som en man. Snarare var det väl Vakluirs fel som gjort honom till litet bättre än en docka utan egna t…[Read more]

Asgeir lyssnade på den unga fursten berätta om sina krigsupplevelser, men de föll honom inte riktigt i smaken. I Kaldrland hade man ett annat sätt att berätta om sina bragder – med sång och mjöd. Detta berättande utan sångens och publikens närvaro kändes nästan meningslöst. Men han var artig, och nickade här och där, utan att lägga så mycket konce…[Read more]

Ayperos verkade inte reagera negativt över hennes förklaring om sitt maktövertag. Snarare verkade han le lite mer och betrakta henne lite mer intensivt, lite mer nyfiket, följt av en nickning. Ja de hade en del liknande ambitioner, och att de skulle kunna arbeta tillsammans verkade mer sannolikt. Då hon fortsatte tala log han lite bredare, och…[Read more]

Hon betraktade honom medan han talade, följde hans blick när den gick mot Aife och sedan tillbaka, men hon sade ingenting utan lyssnade bara. Hon snurrade fortfarande vinglaset mellan sina slanka fingrar bara för att då och då smutta lite på det. Viset på vilket han sade det hela lät bra, det var hur hon själv tänkt mer än en gång, att skapa något…[Read more]

Han kan inte hjälpa att le, även om situationen borde starkt avråda honom ifrån det. Ett leende som likt sin bror inte når ögonen. Hade Vakluir levt hade han, i det allra minsta, fått en rungande örfil för hans trotsande sätt och sarkastiska ton. Men i sin död har hon längre ingen makt över honom trots att någon annan säkerligen snart skulle b…[Read more]

Ithia stannade upp då hon märkt att Kessie plötsligt inte längre följde henne, och vände sig om för att se på henne något förvirrat. Kanske kände hon sig lite tagen över att denna mörkeralv plötsligt kände medlidande för henne, och inte ville låta henne utsätta sig för fara.
‘Kessie…’ sa hon, och drog ett andetag. ‘Det är mitt kall, mitt syf…[Read more]

Izira gav Yásantharïel en genomträngande blick som svar över hans ord som inte kunde uppfattas som annat än resultatet av ett självgott kvickhuvud, drypande av fräckhet.
‘Jag kan se det… Bespara mig att peka ut det uppenbara.’ sa hon med en varnande röst, knappt långt ifrån ett väsande. Hon må vara i hans hem, men hon var trots allt från hus Ze…[Read more]