Ithia ryckte på axlarna lätt. För att vara helt ärligt hade hon inte ens tänkt på saken. Men svaret var relativt simpelt. Det fanns inte så mycket utrymme för att hjälpa de som tillhörde Lloth.
‘Jag antar att de tar ifrån mig min titel, och straffar mig som en förrädare. Därefter skulle de bannlysa mig och till sist skulle de avlägsna all…[Read more]

Vakluir är död och ändå finns där inte mycket att glädjas åt. Utan positionen som make, älskare eller livvakt var han själv inget mer än en fredlös bonde på ödets schackbräde. Ändå drar det i smilgroparna åt Nez, brodern fann alltid sätt att muntra upp honom. “Amen.” Han gör en halvhjärtad insats i de nästintill religösa gester som påtvingat…[Read more]

Ithia lyssnade på hennes ord och fann de både förvirrande och vissa av dem skrattretande.
‘Och med mor menar du demonen ni dyrkar?’ frågade hon, trots allt var Lloth en av de vanligaste svordomarna bland människor här, men hon var osäker på hur Kessie skulle reagera ifall hon faktiskt sa det namnet högt, så hon lät bli. Trots allt verkade kv…[Read more]

Ayperos fick medge att hon antagligen hade rätt i sitt påstående om att det kunde bli något långtråkigt, och medgav det med en liten nickning och ett lurigt leende. Sedan fäste han sina mörka ögon på henne medan han lyssnade på vad hon hade att säga, och vad hon hade att fråga. Han vände hennes ord flera gånger i sitt sinne, och tänkte över hu…[Read more]

Ljusen i rummet fladdrade lite mer våldsamt till igen, och rösten som tidigare varit lite mer avlägsen var nu närmare och hårdare i Seras huvud.

Lämna honom, du kan inte göra något mer för honom! Lloth har honom, och om Lloth ser dig genom honom kommer hon att ta dig med. Mannen du ser framför dig är inte längre din vän, inte samma person du en…[Read more]

Den som knackat på dörren väntade inte på att stiga in, och de kunde höra fotsteg i hallen som kom från stövlar med klack. Izira var hennes namn, en mörkeralvs kvinna med ett skarpt och beslutsamt utseende,och hon tillhörde hus Zearesys. För att vara mer precis var översteprästinnan Zearesys en av Lloths inre cirkel, vilket gav mycket status åt I…[Read more]

Sakta började implikationerna av vad det hela innebar nå Ithia. Hon hade aldrig sett mörkeralver tidigare, bara hört mörka berättelser om dem och vad hennes släkte gjort mot hennes. Det var svårt att släppa ilskan blandat med rädsla som gick genom henne. Var inte detta Athal önskade av henne? Att dräpa mörkret som skuggade ljuset? Eller var de…[Read more]

Yásanthrïel grumsar något vid tal om Zelandara som är svårtydat att höra. “Hon behöver andra huvud att tänka på” Kanske svårförstått det också.

“Du må vara inkompetent. Jag har bidat min tid” Det är åtminstonde vad han vill få det som att verka. Istället för att erkänna sanningen och insinuerar det verk som på intet vis var hans. För när de lju…[Read more]

En låg vindpust verkade ta sig in i rummet, knappast något förutom de allra mest observanta skulle märka av. Speciellt inte nu i stormen på det gungande skeppet, och med händelserna som utspelade sig mellan de två resenärerna i hytten som var fokuserade på varandra. En närvaro som inte var mer än en viskning, ett medvetande som sökt Sera en lån…[Read more]

Ett plötsligt metalliskt vinande ven genom luften intill dvärgen och ett tungt ljud dunsade i marken en bit bredvid Ulfruk. En bit bort rullade hans anfallares huvud i blodiga spår, och den huvudlösa kroppen föll säckigt ihop ovanpå Ulfrik medan blodet sprutade ur den kapade nacken. Ovanför honom stod en figur klädd i läderutstyr och med ett blänk…[Read more]

Att ses i sorg är en tröttsamt lek i ett samhälle där minsta svaghetstecken måste utnyttjas. Han kan inte vara för lycklig och inte heller för ledsen i sin förlust, för att själv inte snöas in bland de misstänkta. Yásanthrïel står i ett mörkt rum utan mycket att förlora och utan mycket känslor för hans bortgångna fru. Det är inte de ordalag han…[Read more]

Hon snurrade vinet i sitt eget glas medan hon betraktade honom där han satt mitt emot henne. Det var svårt att förneka lockelsen i hans uppenbarelse och hon skulle väl ljuga om hon sade att det inte var det som först väckt hennes intresse för honom den där kvällen då han dykt på hennes kröningsbal.  Nu satt han i hennes palats och drack vin me…[Read more]

Asgeir bar absolut tillit till gudarna, så som de flesta gjorde i Kaldrland, inte bara för att han under hela sin uppväxt varit med om ritualer och högtider där de uppenbarat sig på olika vis under völvornas vägledning. Utan även för att han personligen sett Oden välja ut sin far och sin syster för stordåd. Man kunde tvivla, det gick alltid att t…[Read more]

Ithia blev nästan lika förvånad av pilen som mannen själv, och vände sig något förvirrat om för att se varifrån pilen kommit. Hennes hjärta slog fort och blodet pulserade i hennes öron, och långsamt började alla ljud omkring henne komma tillbaka. Ljuset omkring henne försvann långsamt, och hennes grå ögon var fästa på den mörka figuren med det vit…[Read more]

Ayperos leende blev lite bredare då Isra tog till orda, och man kunde se skymten av vassa tänder bakom hans läppar. Det var inte ett obehagligt leende, snarare tvärtom fanns en charm där som var svår att stå emot. Men det fanns något farligt och uråldrigt där med. För även om han var artig och belevad fick man inte glömma att han hade en  väldigt…[Read more]

Alithea var inte den som tvekade på att reagera då en öppning visade sig, och då eldklotet plötsligt uppenbarade sig och tog pojken i ansiktet och la eld på hans kläder och hår höjde hon sin blick snabbt för att se vad som var på gång. Samtidigt hade hon också känt kraften komma genom den delade länk hon hade med den lilla draken. Hon hade så on…[Read more]

Han ler i ögonblicket de utbyter när Akilas klumpiga fingrar får vinet att droppas ner över hans kläder. Leendet stelnar till en ogillande grimas. Än mer när hennes hår piskar hans ansikte, tvingar honom blunda för att inte helt riskera synen. Kvinnan har ett hett temperament, något hans nya insikter borde uppskatta. Men det gör han inte. Det…[Read more]

Hon slog sig ned och följdes snart av Ayperos som satte sig mitt emot, vilket var passande, om han hade satt sig bredvid hade det verkat allt för familjärt. Hon uppskattade hur obekymrad han var kring etikett och seder, men vad annars, han hade trots allt varit där när konceptet hov uppfunnits, om hon skulle tro ryktet.

Med ett litet leen…[Read more]

Alithea kände sig lite bekymrad över hela situationen. Från och med nu hade hon inte bara sig själv att försörja, utan även denna lilla krabat som hon kände en koppling med hon inte ännu förstod.
‘Jag måste gå och hämta mat åt oss…’ förklarade hon, och kände att hon inte riktigt ville använda ordet stjäla inför draken.
‘Och då måste du vänta…[Read more]

Ithias ögonbryn rynkade sig något mer beslutsamt över orden och löftet om våld. Hon hade ingen lust att dräpa dessa män, men om de var tvungna att försöka skulle hon inte tveka. Men denna ordutväxling hade pågått allt för länge. Dessutom hade hon varnat dem fler gånger. Och till sist gick de till attack. Hon hade inte längre tid att reflektera…[Read more]