Kiel nickade åt hennes ord. Vad han skulle göra med ett vapen visste han inte, trots allt var han ingen kämpe. Men han plockade upp det första långsvärd han fick syn på, mest för att det så imponerande ut, och fäste det i sitt bälte med fumliga händer.
‘Hur fan gör vi nu då?’ väste han, de hade nog inte många ögonblick på sig innan vakter skul…[Read more]

Arand ignorerade först Eyirins attityd och kommentarer. Trots allt hade man ett arbete som han där man dagligen mötte varelser från ens värsta mardrömmar fick det hennes baravado att missa sin effekt en del. Så han mötte henne bara med en blick och ett höjt ögonbryn.
‘Lämna dem, eftersom de kommer dra till sig alla odöda inom lukt och hörhåll. Oc…[Read more]

Ayperos gav en tacksam nickning åt Nenya och satte sig ned på en stol med en grimas.
‘Det kommer ta tid för mig att återställas helt, men blod  från en stark krigare blir en bra start. Jag kan behöva sända ut dig på lite andra ärenden som kan hjälpa oss båda att återfå vår styrka. Jag ska försöka lämna lite åt dig med.’ försäkrade han henn…[Read more]

Nere i snöfloden kunde man se det exotiska skeppet från Kaldrland dekorerat med krigarnas färgglada rundsköldar som påvisade vem de var och varifrån de kom. Drakhuvudet på skeppets front var både vackert och skräckinjagande. Ett tag innan hade skeppet kommit upp för snöfloden med hjälp av krigarnas åror och lagt sig i stadens hamn. Kaldrländarn…[Read more]

Ailis svalde och stirrade på Ziaté. Krigare? Hon? Hon skulle ju bli helare! En som tar hand om de behövande! Skulle hon bli.. krigare?

Hon vågade inte riktigt säga emot den bestämda kvinnan.. hon försökte nästan dra tillbaka tårarna in i ögonvrån. Men hon såg inte vidare stark ut. Hon snörvlade och såg genast ursäktande ut för ännu en uppvisni…[Read more]

När väl Ayperos och Nenya blivit installerade i sina rum och hon åter hälsat dem välkomna till Antrophelia så styrde hon stegen därifrån, bort mot sina egna rum. Hon viskade som hastigast till en tjänare som slutit upp vid hennes sida, en blick byttes dem emellan och han nickade, uppenbarligen redan införstådd i befallningen hon gav och försvann s…[Read more]

“Bara en dåre skulle förbise det” Blir hans svar genom hennes skratt. “Ni kan fortsätta ert rövartåg och se hur långt ni kommer på bara råvilja självt.. innan motståndet växer sig för stort…. eller så kan ni se mitt förslag som en långsiktig garanti för samarbete”

Förslaget är inte direkt ett lättsmält för honom heller. Han letade inte efter en…[Read more]

Catea verkade inte medveten om den blick Lucas gav henne från topp till tå, utan nickade bara på ett formellt vis då han presenterade den lilla krabaten. Hon verkade inte en person som skämtade så mycket, men hon unnade sig ett litet leende åt Gorkäfts sätt att tala.

‘Jag får ta ditt ord för det. Trots allt har jag aldrig träffat en riddare i r…[Read more]

De är ensamma, en förutsättning för det samtal han planerar men vandrar lite försiktigt kring. Först måste han få mäta hennes idéer med de egna för att se om de alls stämmer överens. Starka kvinnor är något han tidigare inte kunnat uthärda, inte haft ro eller tålamod för. Viftat bort nästan allt av påverkbara krafter tills det visat sig vara förs…[Read more]

Kathrin rodnade plötsligt över Evinas förslag. Visst verkade hon nervös men inte av den anledning Evina hade trott.  Att gå från att dela sängkammaren till ett bad!

Sen frös hon till när Finn rent utav förräderi hennes hemlighet rakt ut. Hon ställde sig plötsligt upp och kände på Finns panna

“M.. Men Finn! Hur mår du? Du yrar!” Panikslagen och…[Read more]

De rider igenom portarna, bort ifrån de lägre kasten till eliten och för ett sandslott var det mäkta imponerande. Men mer så sticker det i ögonen de glädjande utrop Akila bemöts av. Det är någonslags komplott att håna honom och hans impopularitet. Han kisar lätt och följer blicken ut bland de adlade som samlats vid deras ankomst och de tycks lik…[Read more]

Det finns så mycket att titta på längs stadens huvudgata men det som vinner hans intresse mest är faktumet att varje medborgare de ser snart faller på knä och bugar huvudet nästan hela vägen ner till marken i vördnad för sin drottning. Ett faktum som får hans annars självgoda leende att svalna av ordentligt. Hans folk hade aldrig, aldrig visa…[Read more]

Akila dyker upp som en sagofigur för hans syn, gränslande en vit vacker häst. En exotisk och obscen sagofigur…. men högst välkommen. Långt ifrån den ganska enkla och tråkiga historia hans rådgivare försökt förmedla.

Han försöker att själv inte ägna det för mycket tankeverksamhet, själva gränslandet eller klädvalet heller för den delen även…[Read more]

Ailis flämtade till åt de barska instruktionerna. Gråten intensifierades.. uppoffring… det gjorde familjens död ännu mer påtaglig. Aldrig mer skulle hon få se sin mor far eller bror igen… allt hade hänt så plötsligt! Men hon kunde heller inte stå upp emot Ziatés auktoritära sätt att föra sig. Hon tog förskräckt köttet och tuggade  utan att sluta gråta.

En bit mellan några hus kunde de se en figur som var på väg mot dem med målmedvetna steg. Denna person stack ut ur mängden med hästlängder då det uppenbarligen inte var en mahadwan. Inte för att det direkt bara var kvinnans utseende som avslöjade det, men främst var det kläderna hon bar som stack ut från de vanliga gröna och bruna färgerna här…[Read more]

Sinya lyckades till och med hålla sig tyst, trots att druidens prat höll på att få henne att koka över. Medan de eskorterades genom portarna och staden som låg bakom den och ned längs med landsvägarna som skulle leda dem till staden Iserion. Men hon gav Tharalion en blick och ett litet leende åt hans kommentar, trots allt delade de samma syn på m…[Read more]

“Det är en död stad, varför oroa sig?”

Han var inte den enda som grymtade sitt missnöje. Men hennes, Eyirins var mer över faktumet att hon inte fått uppdraget själv. Det hade aldrig funnits någon förväntan eller förhoppning om att dela på belöningen med andra. Att dessutom höra deras tjatter hela vägen skulle säkerligen ge hjärnblödning.…[Read more]

Ailis skakade på huvudet utan att sluta trycka det mot Ziyaté.

Var hon hungrig? Hon var inte säker… hon var långt ifrån är tänka på mat.. annan saknad var större än saknad av föda.

Hon snörvlande.

“De… de bara… de… Varför!?”

Hon kunde inte förstå hur de bara kunde mördat hennes familj sådär.. de hade inte skadat någon!