Ayperos gav Nenya en sista blick, som för att se ifall hon kunde hålla sina impulser i styr. Men han tvekade inte över att det lilla kräket som nu satt på Isras axel var bakom hennes utfall.
‘Jag förstår.’ sa han, till sist, med blicken fäst på varelsen.
‘Vi tar de allierade vi har och gör det bästa vi kan av situationen för att överleva oc…[Read more]

Alithea satt bar storögd och såg på elden som slickade mot hennes hand utan att skada henne. Hennes första instinkt hade varit att dra undan handen, men känslan var mer som en kittlande värme och något som fyllde henne… med styrka? Hon visste inte hur hon skulle beskriva det, men det var som om bandet mellan dem ändrat henne. Utan att tänka p…[Read more]

Ithia rynkade på ögonbrynen över Kheezais ord, lite oroat och bekymrat, lite frågande och oförstående. Men till sist nickade hon lätt, men tog inte bort sin hand från Kheezai och fortsatte se på henne.
‘Det är ett enormt uppdrag, ett nobelt ett, som kommer ge dig mening…’ sa hon tankfullt.
‘Men om jag lärt mig något under min tid i Caras Idhre…[Read more]

Ithias gråblå ögon studerade Kheezai i tysthet, och hon kunde känna en bitande känsla av medlidande för de ord hon hörde. Trots allt hade hon hört om mörkeralvernas grymhet, men i sanning hade de ändå känts mest som berättelser och sagor. Och om de var sanna så var ju säkert alla mörkeralver onda och hemska.

Men här satt hon nu framför en mörke…[Read more]

Asgeir drog tyst efter andan då inga fler ljud hördes, och sänkte långsamt sin båge. Vart hade hans män tagit vägen? Än en gång vände han blicken till den märkliga kvinnan då hon än en gång talade honom. Hennes främmande utseende var aningen distraherande, men hennes ord bekymrade honom. Då hon plötsligt försvann ryckte han till, skärrat, för att…[Read more]

Loradon gav Ithia en något obekväm känsla, det var nästan som om man kunde känna vålnader och lidande i luften efter alla liv som förlorats här. Hade hon blivit klar med sin träning tidigare kanske hon till och med hade deltagit i striden, vilket hon var glad över att hon inte hade behövt göra. Då Kheezai tog till orda var det en välkommen sa…[Read more]

Asgeir vred sig lite obekvämt över furstens blick som verkade stirra på hans bror med en nästan övernaturlig intensitet. För ett ögonblick blev han tyst och visste inte riktigt vad han skulle säga, och såg på falken nästan sökandes efter stöd. Till sist drog han efter andan.
‘Så… Vi har ett avtal, furst Vasilij?’ frågade han. ‘Vi sänder efter m…[Read more]

Mörkret gjorde Ithia något nervös, och då den mörka figuren plötsligt dök upp ryckte hon till och drog sitt svärd halvt ur sin skida innan hon såg vem det var. Lika snabbt som hon dragit svärdet pressade hon det tillbaka med ett metalliskt ljud, och drog ett andetag följt av ett lättat skratt.
‘Ja, men jag trodde du kanske gett dig av långt härif…[Read more]

Han försvarade henne, men vad annat val hade han? Att tala illa om henne inför Isra skulle vara detsamma som att erkänna att han höll ovärdigt sällskap, men hon kunde ändå inte låta bli att känna sig något missnöjd över det hela. Deras överenskommelse var ännu i sin linda, men det Nenya sagt var mer än bara impulsivitet, och att kalla det ärlig…[Read more]

Mörkret som tidigare varit kyligt och hotande ändrade karaktär vid hans önskan om att få tjäna. Istället tycktes mörkret omfamna Vendrik i värme och en stor kärlek. Det var ett löfte om styrka, ett löfte om makt…. så länge han tjänade henne. Trots att han var en man hade han en plats vid Lloths kärleksfulla och barmhärtiga sida. Han kunde få sty…[Read more]

Asgeir rynkade ett ögonbryn åt hennes rullande av hans mors namn, och undrade lite om denna kvinna – eller varelse – var riktigt stabil. Kanske det hade varit ett misstag att involvera sig med henne.  Trots allt hade de ett uppdrag, att finna och fånga eller döda Turin Hrafns krigare som länge skapat oreda på landsbygden.

‘Jag skulle inte gå så…[Read more]

Världen krymper sig mindre och fokuseras till ögonblicket. Han känner den ilande skarpa smärtan från glas som skurit upp hans hand. Adrenalinet som pumpar hans blod i en märklig form av uppjagande. Rummet växer sig mörkare när han koncentrerar sig till att lyssna efter Akilas puls när han tvingar glasskärvan mot hennes hud med ett otäckt län…[Read more]

Ailis korsade armarna som i en själv-kram. Så det var såhär nu? Ett nytt liv bara sådär.

Hon tårkade tårar igen. De slutade inte rinna men gråten var i alla fall inte okontrollerbar längre. Hon snyftade men rätade ut sin klänning och nickade.

“Tack..” viskade hon… Hon hade kunnat lämnats kvar för en säker död trots allt.

Samma ögonblick som glasskärvan rörde vid Akilas hals var det som om alla ljus i rummet mörknade till och alla färger i den annars färgglada platsen förvandlades till svarvitt. Som om skugglandet själv plötsligt tagit boning där hos drottning Akila, i hennes palats. De få skuggor som funnits där i det ljusa Iselem blev långa och mörka som av…[Read more]

Dörrarna sluts framför honom. Liksom spjuten korsas mitt framför hans ansikte. En fälla. Han har förutspått det men viftat bort av ren och skär narcissism. Vendrik rynkar näsan och känner glödens ilska bränna i ögonen. Men obrytt stryker han omsorgsfullt sin spretigt svarta lugg bort ifrån ansiktet. Andas. Andas lugnt. Han vänder sig långsamt och…[Read more]

Asgeir betraktade henne något tankfullt, det var som om hon inte riktigt visste var hon var. Men på hennes utseende att döma var hon definitivt en del av Kaldrland. Inte för att han mött någon som henne förr, men han hade hört berättelser om väsen som henne.
‘Min mor?’ frågade han, något förvånad över frågan.

‘Ranghildr Ulfhedna.’ svarade han, me…[Read more]

Ithia gjorde sitt bästa för att hålla sig lugn över orden som Afselius kläckte ur sig, men han verkade ha en obehaglig förmåga att få hennes blod att koka. Bara hans arrogans och sätt att se ned och nedvärdera henne gjorde henne ursinnig. Men han var bara en man som blåste upp sig själv, den som verkligen oroade henne var mannen som bar jaktspj…[Read more]

Arand såg flyktigt över axeln mot sina medresenärer, och himlade lätt med ögonen åt deras resonemang. För att vara helt ärlig var han inte så glad över nekromanter och deras konster, men samtidigt delade han inte sina kompanjoners törst efter blod.
‘Bara vänta ett ögonblick.’ uppmanade monsterjägaren. ‘Personen där inne låter inte direkt som någo…[Read more]

Yas lutar sitt huvud långsamt närmre axeln i medhåll men inte tillräckligt bekväm att ventilera riktigt hur ‘dåligt ledarskap’ de haft. Izira har ännu att bevisa sig pålitlig. Men medan Izira följer hans tanke om Nez följer han hennes. Hon tycks ha en viss, möjlig svaghet för den yngre brodern. Yas var knappast den som var avundsjuk. Lammkött ha…[Read more]

‘Mörkeralv?’ frågade Ithia med en lätt fnysning, som om hela tanken och påståendet var absurt – vilket det egentligen var.
‘Ni går efter falska rykten från män rädda för sina egna skuggor.’ påpekade hon enkelt och såg sedan på Afselius.
‘Be dina män att ställa sig åt sidan.’ beordrade hon, med sina grå ögon hårt fästa på prästen.
‘Eller måst…[Read more]