Moleg nickade respektfullt till Vecah och Iztra medan han lyssnade med fokus till deras ord. Hans leende mer naturligt när han såg en glimt av intresse och frågor. Han hade spenderat en lång tid med denna idé och att äntligen kunna dela den med andra var spännande och gjorde honom ivrig.

“Min egna erfarenhet säger att banditer längs handelsväg…[Read more]

Molegs leende blev mer naturligt och något i hans ögon avslöjade omedelbara intresse när Yazfein erbjöd att ändra sitt utseende.
“Fascinerande”
Han stirrade på mörkeralven igen men bara ett kort ögonblick innan han skakade på huvudet och gjorde en avvisande rörelse med sin hand.
“Det skulle vara väldigt intressant att se, Yazfein. Kanske s…[Read more]

Molegs yttre mask av kontroll och lugn bröts när den nya mannen,alven, mörkeralven! plötsligt visade sig. Moleg skulle just svara dom andra när han istället frös där han stod och stirrade på denna Yazfein medan hans tankar rusade.

Var det magi han hade sett? Var det dom?! Nej naturligtvis inte. Han var fånig. Men en mörkeralv? Kunde det bara m…[Read more]

Moleg studerade de två individerna som hade äntligen hade avslutat hans ensamhet och brutit hans växande oro att ingen skulle komma. Han krossade instinkten att andas ut av lättnad men kunde inte dölja hur han blev mer avslappnad. Hittills hade ingenting någonsin fått Moleg på obalans mer än att lämnas ensam med sina egna tankar.

Moleg började m…[Read more]

Devian suckade och spred armarna framför sig som om för att säga *vem vet*

“Naturligtvis har jag pratat med honom. Han vägrar att ge förklaringar eller lyssna på ens det simplaste av resonemang. Det har pågått under en längre tid nu. Han har bara blivit mer och mer vilsen och nu detta!” Han började skratta men tonen var mer frustrerad än…[Read more]

Devian vanligtvis alltid uppklädd lite mer än nödvändigt eller praktiskt hade tvingats att erkänna sig besegrad av värmen och stod utan sin jacka och dränkt i svett. Men även i detta tillstånd samtidigt som han torkade pannan med en näsduk alldeles för välanvänd för att längre göra någon skillnad så lyckades han ändå framstå som att han var den…[Read more]

Engill föll in bredvid sin nya guide medans han lyssnade, fortfarande försiktig med att hålla ett avstånd stort nog så att han skulle ha tid att reagera om alven plötsligt blev aggressiv. Det var inget han längre förväntade sig men det lönar sig alltid att vara försiktig innan det oväntade skedde istället för efter. Medans hon svarade på En…[Read more]

Aenyas förklaring verkade trovärdig nog i Engill ögon men han kände att det troligen vore klokare att bege sig längre norrut eller kanske resa väst mot alvernas skogar. Hon var ju en alv så hon måste väl vara välkommen i sitt folks hemland? Han ville säga något men bestämde sig för att inte riskera förolämpa henne. Inte efter att hon hade erbjud…[Read more]

Engill lyssnade på vad hon hade att säga och hennes lugna attityd såväl som orden i sig fick hans irritation att långsamt ersättas av ett lätt roat men sorgset leende och han började skaka på huvudet. Det var oroväckande hur snabbt Valdís varningar hade visat sig allt för sanna.

“Ah krig och maktkamper. Jag har hört att sådant ska vara vanligt bl…[Read more]

När hon sänkte sin båge insåg Engill att han dåraktigt hade sänkt sin gard och hans hand ryckte till reactions mässigt för en sekund innan han stoppade sig själv från att resa den igen. Bäst att inte framstå som hotfull när hon väl sänkt sitt vapen resonerade han. Men hennes ord fick honom nästan att omedelbart ändra sig.

“Mitt ärende?” Irritatio…[Read more]

Under hela sitt liv hade Engill blivit lärd både av individer och vildmarken värdet av att vara uppmärksam och på sin vakt. Men idag verkade det som att han hade glömt denna simpla men åh så värdefulla läxan. Definitivt distraherad hade han inte märkt av kvinnas närvaro förens hennes ord fick Engill att med mild panik snubbla över sina egna föt…[Read more]