Hulta skrattade till. “En prins … eller prinsessa, eller kung, drottning, general, hovnarr … jag är inte kräsen. Hemma väntar mig sim med fiskar och dans med skoggshuggare, jag har rätt att fantisera lite.” Hon log varmt åt Sera. Hon tittade sedan ner mot sin drink och släppte ut en suck.
“Den var inte lika bra som hemma. Eller så var den ex…[Read more]
Frågan verkade överraskande för Istilwys som såg mot Ziyaté och sedan omkring sig. Det var tydligt att hon inte hade reflekterat över den vinkeln, och nu snurrade hjulen inne i huvudet hennes. Medan de red bland träden sträckte Istilwys ut sin hand och slukades av skuggorna, plötsligt borta genom sin magi, lämnande Ziyaté ensam på hästen.
En…[Read more]
Kettil sänkte sin blick efter sin familjs farväl och slöt på nytt sina ögon. Han intog sin meditativa position och helt enkelt bara satt där korsbent med händarna i sin famn. Efter att Arand var färdig med sin magi öppnades Kettils ögon Hastigt, han gav ut en snabb utandning och upplöstes sedan ljudlöst, som om han gick upp i rök, ett snabbt flagn…[Read more]
Ranghildr kunde känna hur kinderna hettade till och en rodnad dök upp på hennes kinder. Trots allt hade hon alltid haft svårt med att höra sådana mjuka ord. Det sa väl ofta sig själv? Hon harklade sig lite, nästan lite obekvämt för att sedan sluta ögonen. Det var inte svårt att somna, faktum var att det tog henne allt för kort tid. Så kort att h…[Read more]
“Det passar mina blåa ringar under ögonen” sa han, i en ton som lät som en flicka som kritiserade sin klädsel. Blicken var likaså kritisk och skakade på huvudet när han tog tag i tyget. Faktum var att han inte allt för sällan hade samma kläder på sig – till sin mors förfäran.
En liten beklagande suck kom ifrån hans läppar innan han drog av sig si…[Read more]
Skrattet från Akila fyllde salen. Det som en gång hade varit ett glatt skratt, som fått andra att le gav istället gåshud. Som om blodet hade frusit till is. Orden fick Yanara att spärra upp sina ögon förfärat. Så klart ville hon inte möta döden själv ännu, fast det var snarare Shaira hon var orolig för. Bedrövat svalde hon sina skrik och blick…[Read more]
Självfallet vände sig Luka om då hon bytte om då det var det som han hade fått lära sig att göra, i alla fall när det kom till kvinnor. Hans far hade slagit honom rejält för minsta lilla sak i livet och det var svårt fortfarande att koppla bort alla de tankarna. Men ja, han höll i alla fall med om att man skulle låta kvinnor klä om i fred så det v…[Read more]
Hillevi sitter stilla och tålmodigt väntande, hennes blick vandrande mellan de andra deltagarna, till stor del för att möta deras blickar. Hillevi och hennes följe utmärkte sig i sin klädsel, men hon nickade artigt till alla hon låste ögonkontakt med, och rätade sig där hon satt när Torfi reste sig för att inleda tinget. När talet var förbi och…[Read more]
Hillevi såg enkelt på Ragnhildr när hon spottade mot henne och verkade knappt bry sig om det. Om något kunde sägas om Hillevi så var det hur opåverkad hon var av andras känslor och deras färgstarka försök att uttrycka dessa. Så när Freggi sprang ut för att möta Ragnhildr var det inte heller en stor förändring hos Hillevi, utan hon bara stod där tå…[Read more]
Jo Luka hade nog garanterat haft lyckan på sin sida just nu då han i sin sprint hade varit så lätt att skjuta ner eller attackeras. Han tänkte aldrig i förväg, hade varit mycket bättre om han stannat uppe på Dhrachs rygg och få honom att ta dem till platsen men det var svårt att göra det då paniken av att hjälpa hade fyllt honom. Det var synd om h…[Read more]
Lite fundersamt höjde hon ett ögonbryn åt Etinennes kommentar om gruvan och log lite snett över det hela, men var fortfarande lite tyst som om hon inte riktigt visste vad hon skulle kommentera först. Hon tog tugga, efter tugga innan hon harklade sig och såg på henne med ett svagt, snett leende.
“Och vad om det var något annat? Något mer spännand…[Read more]
Trots Lissandras förklaring var inte Toss helt övertygad att förbannelsen var personlig. Det var allt för vanligt att de i närheten blev indragna med och oavsett om hans liv vanligtvis var med i spelet mellan liv och död. Ville han inte riktigt försämra de oddsen och gav till ett litet missnöjt grymtade åt orden.
“Är du rädd för att förlora dina…[Read more]
Av någon märkligt anledning var hon nästan glad över att få stanna där. Inte förstås att de var nära skogen, men att gå långt… Det var ingenting som hon ville nu. Hon satte sig ner och höll sig vaken. Åtminstone ett tag. Länge nog tills den äldre herren hade sovit några timmar och omgivningen var tyst omkring dem. Det var som om hon knappt kund…[Read more]
Ett litet skratt lämnade Vésiva igen. Egentligen hade hon inte sett att det här skulle leda till detta. Det här var faktiskt roligt, uppfriskande nästan. Hon skakade på hvuudet och såg på sanden som hade sparkats upp i luften. Intressant var det åtminstone. Hon satte sig ner i sanden, som var så mjuk och varm efter solen hade gassat en hel dag.…[Read more]
Åt hennes kommentar fnös han lätt, men hur länge kunde han vara irriterad på henne? Inte länge. Faktum var att de tänkte allt för lika för det och han gav henne ett snett leende och knuffade tillbaka mot hennes egna axel. Lite mer mesigare än vad Isra hade gjort mot honom. Inte för att han skulle säga att han hade ont – att hon hade lyckats kom…[Read more]
Dexter for över havet, utan skepp. Vinden rev i hans kläder då han verkade sväva över vattnets yta lite som en havs-ande medan stänket från vattnet piskade honom fröjdat från hoppande delfiner. Han sträckte ner sin hand för att möta den magnifika sjövarelsen var gång den for över havsytan i sina skutt och kände den kalla, mjuka huden under sin…[Read more]
Himeln var grå och molnig, från väst blåste vinden stark, och handelsskeppet Havsmusen drog stor nytta från blåsten genom vilken de hade tjänat mycket tid som tidigare gått i förlust efter att ha låtit stormen driva dem fel. En halvdag av starka vindar hade fått dem tillbaka på sin kurs och sin tidsplan med beräkning att nå land om knappa timmen…[Read more]
Det var lite som om en vikt hade lyfts från hans bröstkorg när Isra skrattade och drog honom ut från biblioteket. Han kunde inte rå för att instämma i skrattet. Vad skulle han göra utan henne och hennes sätt att få de mest vardagliga och trista sakerna att kunna genomlidas?
“Vad är det för fel med mitt hår nu? Det är inte ens några dammråttor som…[Read more]
Ännu en suck lämnade hans läppar och han böjde sitt huvud för att försiktigt placera en mild kyss på hennes fingertoppar för att sedan dra bort sin hand. Förstås hade hon rätt, även om han inte riktigt ville erkänna det åt henne, eller för någon för den delen.
Han reste sig upp och nickade lite, som för att visa att han förstod vad hon sa och men…[Read more]