“Vilken träff!” ropade Späck då Sparven träffar med stenen i vaktens ansikte. En explosion av eld fick en annan byggnad i närheten att regna ner flammande aska och spillror. “Jajjamen! Då ska vi ha kul. Varför inte?” Han hade verkligen tagit åt sig attityden att han kunde göra precis vad han ville enbart för att det inte fanns goda motargument…[Read more]

Då Späck hade varit förbluffad tidigare var han nu betydligt mera det. Han hade två timmar på sig att få mat till en grupp på nitton personer. Han analyserade problemet som han hade framför sig.

“Eh, inte för att vara pessimistisk. Men ska jag på dessa två timmar leta efter ingredienser, eller ska jag börja laga mat av något som ni redan har i…[Read more]

Elden på toppen av muren var en förvånansvärt effektiv skyddsteknik. Även om de tagit slagfältet med svärd och storm skulle de inte nå inre sidan av staden utan en effektivare murbräcka. De små murbräckorna som användes gjorde mycket lite för att skada portarna, och en hel del infanteri hade redan förlorats till bågskyttar som förhindrade up…[Read more]

Wreax
Givetvis visste han redan att få kontakt med  henne skulle vara rentav omöjligt. Konfliktladdade tankar svepte igenom honom. Givetvis var han en man med mycket på sina axlar. En fru och barn var inte något som han heller någonsin övervägt. Det skulle vara ett sätt för honom att göra sig sårbar – något ytterligare som hans fiender skul…[Read more]

Wreax
Han nickade till Aine, log till henne medan han sade “Kom hit…” och tog henne för att hålla henne varm medan han började simma neråt, tillbaka mot stället där de hade lämnat sfären. Han ökade farten precis som innan, och simmade med hjälpen av sina blodmagiska förmågor. Färden tillbaka var ungefär lika snabb som den hade varit tidigar…[Read more]

Wreax
Hans andetag blev ytligare då han tryckte sig in i henne med hårda tag. Han kände hur hon spände sig kring honom och hur hon vred sig av sin kropps skakningar som i det här laget var totalt utanför hennes kontroll.  Varje muskel i hans kropp spände sig av ren instinkt. Han var så långt i henne han kunde. Sen tog känslan över honom. Han…[Read more]

Wreax
Vattnet hade annars gjort det svårt för dem att hålla sina kroppar mot varandra, men Wreax armar hade ett fullkomligt grepp kring Aine så att hon aldrig skulle sväva iväg från honom i det enorma havet. Hans grepp var beslutsamt, och hans sinne var i den gemensamma drömvärld de hade skapat för att vara med varandra i.

Varje del av hennes kr…[Read more]

Wreax
Hennes kyssar fick honom att andas djupare, intensivare. Han förde sina händer igenom hennes rödbruna hår tills han nådde kragen till hennes midjekorta jacka. Han tog jackan och släppte den, varefter han lät klädesplagget sjunka långsamt i vattnet mot sfären nedanför. “Jag ersätter jackan åt dig..” viskade han i hennes öra medan hans hä…[Read more]

Wreax
Han var något häpen över den plötsliga animositet som plötsligt bildats, men han var sällan påverkad av sådant. Hans tonläge var inte det heller “Skulle du kunna vara så ond att du tvingade mig glömma hur du kysst mig?” sade han med självsäker ton och ett busigt leende.

“Du har självklart rätt, jag tolkade mer konkret bara på sfärens upp…[Read more]

Wreax
“Jag förstår det, Aine… Och jag väntar mig inte att du skulle vänja dig direkt. Havet är skrämmande för många. Överväldigande.” sade han, och rörde henne med lugnande händer.

–

Wreax såg på Aines bekymrade min. “Sfären skyddar främst folk som vistas i Antrophelia. Me’erfolket skulle bestå. Däremot skulle alla andra som inte har det halsb…[Read more]

Kapitel 3: På spåret efter Fëani Sarrancenia
År 1422, Tredje Tidsåldern. Påbörjar i Antrophelia, Me’erisia och slutar i Frostheim, Kaldrland.

Dessa händelser sker efter tråden “Ett möte i hemlighet”, då Wreax tagit avsked från Handelsgillet Bläck efter att han hade utpressat sin tidigare chef Vésiva med att hålla hennes man Neyir som gisslan,…[Read more]

Wreax
Han smekte hennes kind ömt. “Det är jag som vill tacka dig, för att du är med mig här. Jag vet att allt detta är mycket att ta in på en gång.” Han gav henne en kyss och omfamnade henne. “Det är inte ofta jag får en chans som den här, att njuta av stunden.”

Hans ögon studerade Aines med lust i blicken. Han kände dock spänningen i hennes krop…[Read more]

Vakterna kom fram, och de var välutrustade. Späck hade inte någon rustning – han hade inte behövt det mot förskräckta bybor. Han hade dock sitt ankare, som garanterat skulle lämna goda bucklor på vilken rustning som helst. De var dock ett dussintal och det märktes i deras självförtroende att de visste att de var flera. “Stanna, pyromaner…[Read more]

Späck såg förbluffad ut och han var inte någon som var bra på att täcka sina reaktioner. Matlagning?

Ja, visserligen hade han inte någonsin behövt lära sig den konsten. Han hade alltid förut i sitt liv kunnat anställa personal som kunde hantera matlagningen. Men nu hade han knappt pengar för ingredienser som behövdes för att laga mat, eller kry…[Read more]