“Ju mindre tid man ger slynglar att agera ju bättre kan man hantera dem har jag fått erfara.” Säger han lite retsamt innan han börjar sadla och sätta på det andra stoet träns. Sen suckar han lätt och ser på henne med ett leende innan han gör klart det sista för att sitta upp på hästen.

“Led vägen sköldmö så ska jag följa er vart vägen än tar oss.…[Read more]

Han skrattar gott åt hennes ord innan han skakar på huvudet, spänner på sig svärdet och ser till skölden som står vid dörren. “Jag har ingen tanke på att dö nu innan vi ens försökt med din plan.” Dock vacklade han till lite vid hennes hand på sin axel, hans styrka var verkligen inte alls vad den engång hade varit. Han ser också mot fönstret innan…[Read more]

“Stanna? Och missa vad som nog blir det största äventyret någonsin för min del? Nej du dotter min. Mig blir du inte av med så lätt. Varken här eller när vi ses i Valhall.” Det finns en glimt i hans ögon som inte varit där på många år. Glimten han alltid hade när de seglade mot något okänt. Men sen rycker han på axlarna för att ta sin skål och äter…[Read more]

Ejvald hade varit vaken ett tag och gjorde som bäst iordning en lagom måltid att få i sig innan det var dags att ge sig  av. Vid Ragnhildrs ord så ler han mjukt och vänder sig mot henne. “Vem säger att jag kommer försvinna? Och vi kommer ju ses igen eller hur?”

Han öser upp gröt och lägger fram bröd så de inte ska färdas på tom mage. Sen suck…[Read more]

Åt Yazfeins ord hade hon bara skakat på huvudet. Hennes mor hade knappast planerat i sådan detalj, det var något hon var säker på, och om Ejvald var med så skulle de knappast kunna hålla ett så högt tempo. Hade hon läst spåren fel? Det kändes osannolikt, särskilt som hon fortfarande kunde se dem så tydligt nu när de saktat in.

”Kan du or…[Read more]

Han suckar lättat när Maeve håller in sin häst lite för att sakta ner med honom och han märker hur hon vaknar till ur den första paniken som gripit henne. Han andas ut och börjar se sig om då han inte riktigt kan placera var de är eller hur långt de faktiskt ridit i det halsbrytande tempo som hon satt först. Mjukt klappar han hästen över halsen…[Read more]

Hon red först på vetskapen om vilken väg hennes mor borde ha tagit, men snart nog fick hon sänka blicken till marken för att leta efter spåren efter hennes och Ejvalds hästar. Till sin stora lättnad fann hon dem ganska enkelt och det verkade inte som om de ridit i lika hög fart som hon och Yazfein nu gjorde. Kanske skulle de ändå hinna ifatt dem.…[Read more]

Yazfein visste inte hur långt försprång Ragnhildr hade och valde att inte nämna det eller att det kunde vara försent redan. Det var tankar han fick behålla för sig själv nu och istället fokuserade han på Maeve. Satt upp och följde hennes ritt ut ur staden för att sedan slå henne följe i den halsbrytande galoppen. Han håller blicken på Maeve så go…[Read more]

Ingenting med denna lilla resa var förvisso genomtänkt, men hon hade åtminstone haft tid att rusta sig innan hon rusade iväg. De skulle nog få improvisera lite, men Yazfein behövde ju knappast vapen för att försvara sig om något skulle ske.

Med en liten nick åt hans ord så ledde hon ut sin häst genom stallporten. På vägen drog hon åt sig en…[Read more]

Brand mötte Leidas blick lite lätt och ler nästan lite nervöst när hon lägger sin hand på hans arm. Han studerar Torfi, Hillevi och sen tillbaka till Leida medan tystnaden har lagt sig över ringen. Att ingen, inte ens sett bud från Ulfhedna hade anlänt var underligt, inte förolämpande men underligt. Hillevi’s förklaring till varför de var rustad…[Read more]

Han lyssnar noga medan hans händer vant och snabbt sadlar hästen, ser till att spänna åt alla remmar ordentligt innan han håller i tyglarna, redo att ge sig av när helst Maeve skulle välja att lämna stallet. De skulle vara tvungna att leda hästarna ut ur stallet innan de kunde sitta upp och då öka tempot i deras färd. Han var inte alls lika skickl…[Read more]

Hon skakade på huvudet åt hans fråga om att låna en häst. Det fanns gott om djur för att resten av familjen skulle kunna hitta något att rida ifatt dem på, men någon, av allt att döma Sven, en av hennes fars hirdmän, skulle bli utan. Hon fick förklara det sen. För tillfället kände hon bara en oerhörd lättnad över att Yazfein ville följa med h…[Read more]

“Hon har redan gett sig av?” Han ser riktigt förvånad ut och nu kan han förstå varför hon verkar så stressad. Men sen nickar han kort och ser sig om i stallet innan han ser mot henne igen med ett ursäktande leende. ” Tror du att dem kommer misstycka om jag lånar en häst för vår färd?” Han inväntar inte hennes svar utan går iväg till en av de närma…[Read more]

För de som står emot mig… Det var en mening som nästan fick henne att skratta igen, men allt hon gjorde var att flina roat åt det hela. Hon kände ingen rädsla inför honom, men sen ansåg hon sig heller inte vara någon som stod emot honom i den bemärkelsen, hon utförde ju trots allt bara ett jobb och hon hade ingenting emot honom i den bemärkelsen.…[Read more]

Hon såg ogenerat på när hans kropp genomgick sin underliga förvandling. Hon hade något fascinerat i blicken, för trots att hon sett både honom och andra Me’erisier förvandlas tidigare så hade hon aldrig sett det på så nära håll. Hon själv kunde förändra sitt utseende till viss del, men att växa helt nya armar var något hon inte var kapabel till.…[Read more]

Ljudet av hans röst fick henne att se upp från sadelgjorden, vilken hon var i färd med att spänna kring hästens stadiga kropp. Hon hade inte hört honom komma in, men hon borde ha känt av hans närvaro. Troligen var hennes tankar alldeles för splittrade.

”Yazfein…” Hennes röst tycktes nästan något lättad, något hon själv förvånades över.

”D…[Read more]

Yazfein hade ganska snart fångat upp samtal från trälar om hur de två syskonen börjat plocka ihop saker för en färd. Så han hade inom kort styrt sina steg mot den plats där han med största chans skulle hinna få tag i henne. Det var då inte förvånande för honom att se Maeve kliva in i stallet medan han närmade sig stallet från ett annat håll. Han…[Read more]

Ilskan och rädslan kokade inom henne, men trots det så hörde hon stegen som närmade sig hennes rum och hon vred på huvudet i tid för att se sin bror stiga in genom den öppna dörren. Han visste. Deras mor hade uppenbarligen talat med fler än Yazfein om sin plan, och att döma av blicken som Eirik gav henne så hade han också motsatt sig hela idén.…[Read more]

Yazfein studerar Rune ett tag och ser sen mot Ziyate igen innan han lägger huvudet på sne, nonchalant innan han ser mot vakterna där. “Finns det möjligtvis ett rum vi kan gå till så vi slipper stå här i korridoren? Allt vore enklare om vi kunde få sitta ner.” Han studerar vakterna medan hans fingrar rör sig i ett långsamt och vad som kanske sku…[Read more]