• “Skulle de ens tänka på att leta efter dig här?” Hon log för sig själv och stängde dörren bakom dem. Hennes ögon lyste upp och man kunde höra kedjan röra sig på andra sidan. Hon började sedan gå ner för trapporna och snart tändes det ljus lite utspritt i källaren. Den var kall, men det var många ljus, och någon oljelampa, allting självantände och…[Read more]

  • “Du behöver inte vara SÅ säker på att det inte finns någonting för dig här.” Hon såg sig om när de började lämna de områden som även av lägre klasser kunde anses trevliga och började ta sig ner i de mer missunnade områdena. Det var inte så illa som det kunde vara, Hannadon var jämförbart fint med många andra av världens städers slumområden,…[Read more]

  • Hon ryckte till lite åt hans ton och såg förvånat på honom.

    “För tillfället vill jag bara ha lite sällskap. Det finns inte mycket att hämta hemma hos mig. Jag kan inte bara ringa i en klocka så får någon stackare betalt för att lyssna på dig prata.” Hon log åt honom och stötte sin axel mot hans. Hon höll dock lite hårdare om sin väska när hon ins…[Read more]

  • “Kärleksbrev?” Blanka skrattade till och tittade mot väskan sin. Hon hade svårt att tro det, men samtidigt var det också väldigt lätt att tro på det. Om han hade en flört med en tjänarinna, eller för den delen en manlig tjänare eller någon från gatan, så kändes det som en helt rimlig sak att vara så angelägen om att hon inte tog. Samtidigt var de…[Read more]

  • “Varför skulle jag göra om det?” Frågade hon nyfiket och log åt honom.

    “Nästa gång leder du in mig genom huvudentrén!” Hon skrattade till och studerade deras omgivning. De såg ut att vara utom synhåll för vakterna och mannens hem nu, så hon släppte tag om hans arm och började knäppa igen skjortan. Hennes fångst för natten var ganska liten nä…[Read more]

  • “Okej min kära, en sak i taget. Jag har säkerligen inte makten att kontrollera någons sinne! Jag behöver koncentrera mig för att bibehålla pågående magi … Tror jag.” Grindarna öppnades och hon klev ut med honom. Det var märkligt, men att hålla om någons arm gjorde natthimmeln lite vackrare. Det var en märklig känsla att inte vara ensam ute i s…[Read more]

  • “Du säger tjuv som att det är nytt! Det är bokstavligen hur vi träffades.” Hon svarade honom tyst och log lekfullt åt honom när de nådde fram till grinden. Vänta, vad sa han? Hon tappade leendet och såg honom i ögonen. Fick honom att tro? Nä, han måste ha varit i chock. I något slags överlevnadsläge där han gjorde vad han behövde för att hon inte…[Read more]

  • Hon log lite stolt åt honom och följde skyndsamt med när han började röra på sig igen. Sättet han pratade på däremot, det lät oerhört övertygande, inte alls som den nervösa personen i rummet. Han verkade lite utbytt, nästan övertygad om sin egen lögn. Hon studerade honom noga medans de rörde på sig och såg sedan mot dörren. De var på väg att ta s…[Read more]

  • Det förvånade henne att de inte blev släppta utan att vakten faktiskt placerade sig framför dem. Det passade inte riktigt in i hur hon föreställde sig livet omsvept i förmögenhet och makt fungerade, men det fick bli en analys för senare. Så som hennes eskort talade till vakterna hade hon inte kunnat föreställa sig, han var mer auktoritär…[Read more]

  • “Min hjälte!” Hon var tvungen att kväva ett fnitter och hennes leende var knappt, det var egentligen inte kul det som nu skulle hända. Men hon kunde inte låta bli att vara lite road över vad hon försökte sig på. Samtidigt dock hade hon satt sig i hans nåd, och de skulle säkerligen passera ett gott antal vakter på vägen ut. Mycket kunde fortfarande…[Read more]

  • Hans reaktion när hon öppnade lådan var allt hon egentligen behövde veta. Även om det inte fanns något av värde för marknaden här, fanns det ett värde för honom, och det betydde att det fanns rikedomar att hämta från honom så länge hon hade dem. När han plötsligt började ropa på vakter skrapade hon ihop alla dokument i lådan, rullade ihop dem oc…[Read more]

  • “Varför? Lära dig lite om livet! Utanför de här väggarna är det inte så lätt. Det hade varit kul att se dig försöka!” Hon log åt honom och gick över till en av lådorna. Han verkade inte vara sorten som ens skulle hugga henne om han kunde, så hon slutade bry sig om att han hade tillgång till sabeln. Såklart kunde hon ha fel, men hon hade faktiskt e…[Read more]

  • “Jag känner inte dina tjänare, men jag känner din sort. Jag gissar att om tjänarna hör oss prata och urskiljer min kvinnliga röst genom dörren mitt i natten kommer de inte hämta vakter, de kommer lämna dig ifred att göra med kvinnan vad än din typ gör.” Hon satt sig upp ovanpå honom och släppte hans hand, följt av att hon knäppte honom på näsan…[Read more]

  • Spottet besvärade henne inte, istället skrattade hon till åt hans begäran. Hon höll emot honom, han var lyckligtvis inte så stark som vissa hon hade slagits med, men hon behövde var försiktig, för stridsivrig var han. Hon lutade sig lite närmare honom och stirrade honom i ögonen.

    “Märklig begäran! Om jag släpper dig sticker du efter svärdet och h…[Read more]

  • Hon log och följde hans reaktion, hon hade faktiskt ganska kul helt plötsligt, vilket var lite oväntat. Hon hade börjat helt acceptera att hon inte var i fara just nu och även om det stormade in en massa vakter närsomhelst eller en familjemedlem så hade hon en gisslan om hon behövde. Snart nog fastnade hans blick och hon följde den till en sabel…[Read more]

  • “Vänta …” Hon tog ett kliv bakåt och studerade honom lite närmare, ett ögonbryn höjt högt. Hon inspekterade hans hållning, grepp och blick. Hans tonläge kände hon igen från de hundratals gångerna hon själv haft det när hon låtsades vara tuff på gatorna, och de hundra gångerna efter när andra gjort så mot henne.

    “Du är inget hot! Du har inte s…[Read more]

  • Blanka tjöt till när han bet henne, ryckte undan sin hand och tog ett steg bakåt. Hon skakade irriterat på handen och blåste lite, för att sedan stirra på mannen med tydlig irritation. Snart var han dock uppe på fötter och höll i en skärva från sin tekopp, någonting som fick henne att tveka. Hon hade magi, åratal av erfarenhet från slagsmål på ga…[Read more]

  • Att hålla andan var kanske inte det mest genomtänkta, hon kände hur det blev svårare och svårare att andas tyst genom näsan och när dörren öppnades och personen klev in vred hon huvudet mot dörren och studerade fötterna. De gav henne inte mycket information såklart, men hon förvånades när hon såg dörren stängas. Om den här personen misstänkt…[Read more]

  • Blanka valde att utmana sin tur och antog att något viktigt affärsärende hade ryckt bort ägaren av rummet, så hon hade tid att fortsätta söka igenom det. Eftersom den boende hade tränat skrift, borde det finnas bläck i rummet, någonting hon visste vart hon kunde sälja det vidare. Så hon sökte igenom lådorna och passade på att trycka ner lite allt…[Read more]

  • Familjen Carpelan, en högt uppsatt adelsfamilj i Karm med ett arv som kommer vara generationer. En familj så rik att deras barnbarn nog aldrig skulle behöva oroa sig för pengar, hur slösaktiga de än valde att vara. Åtminstone det var vad som sades om dem på Hannadons gatuhörn, men för alla dessa rykten var det få som vågade sig på att råna dem. Ri…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.