Handlaren var väl medveten om att tio tusen guld inte var en summa man sprang omkring och bar på direkt. Nog skulle det kräva en robust kista att flytta det i. Så han var inte förvånad över att mannen behövde gå iväg för att samla ihop betalningen. Däremot var han lite snopen över att själv behöva gå ut, han var högst motvilligt inställd till at…[Read more]
Han hade hunnit slumra till och nästan falla in i sömn när det höga ljudet av något hårt som krossades plötsligt fick honom klarvaken. En iskall känsla infann sig i maggropen, och sedan vrede. Ilsket kastade han sig upp på benen, kunde man inte ens få vila ifred här heller?
“Klumpeduns” svor han muttrande för sig själv och betraktade med a…[Read more]
Handlaren gestikulerade med händerna medan han pratade och lyfte upp och visade alla varor han hoppades kunde vara intressanta. Ju fler av dem han presenterade desto klarare stod det för honom att mannen inte var ute efter något av dem, utan var där för något helt annat.
Varsamt lyfte han fram ägget och strök dess matta yta med ena tummen,…[Read more]
”Nej,” mumlade han efter en kort stunds betänketid. ”Det finns bara att dricka. Bredvid.. öh.. den övertäckta spegeln.” En av lådorna där skulle vara fylld av flaskor med stark sprit om han inte mindes fel, hans sista vakna hjärnceller fick verkligen anstränga sig för att komma ihåg hur rummet han nyss gått igenom såg ut.
Han gjorde ingen ansats…[Read more]
Mörkret där inne var för honom inget hinder, han hittade som i sin egen ficka, men för de bådas bekvämlighet drog han ändå ett tjockt tygstycke åt sidan och blottade en märkligt självlysande kristall. Dess ursprung var för honom okänd, han hade inte tagit sig tid att fråga förra ägaren när han stulit den. Hur som helst så fyllde den nu grottan me…[Read more]
Han hann se hur dvärgen hastigt sträckte sig mot honom och höjde sin egen hand för att hindra rörelsen, men han var inte tillräckligt snabb och lyckades inte mer än att klösa Vindálfr över armen.
“Du ska få ångra det där,” fräste han ilsket och blottade sina vassa tänder. Nhedenim avbröt honom och han samlade sig tillräckligt för att höra förslag…[Read more]
Han förstod inte frågan, om han inte velat så skulle han inte nämnt det. Men det kanske var en fråga av ren artighet, sådant som han inte var så bekant vid. Han mumlade något jakande och girade ner i det mjuka vita.
En del av honom kände att det hade varit fel att ta sig hit med henne, men han hade inga alternativ och på något vänster kände han s…[Read more]
Luka kände sig mycket förlägen över att Nhedenim genomskådat hans avsikter så enkelt. Han hade insett att det nu vore lönlöst att försöka ljuga för någon som honom ens om han velat, dessutom var svaret antagligen mer eller mindre uppenbart vid det här laget så han hade inget att gömma sig bakom.
”Det sistnämnda,” erkände han, gjorde fortfarande i…[Read more]
Vad var detta, en ny röst? Hon såg sig förvirrat omkring tills blicken landade på Pil. Hon hade sett många älvor innan, men denne såg inte riktigt ut som de andra hon mött. Detta störde henne dock inte det minsta. Tei tog ett steg framåt för att oblygt och förundrat betrakta Pil.
“Ååh, en flyg…person!” utbrast Tei förtjust. “Jo, jag kan bjuda…[Read more]
Hennes fråga fick honom att inse att han uppenbarligen reflekterade dessa tankar tydligt i sitt minspel. Han skakade bara på huvudet, ville inte erkänna att han blivit så spänd av blotta insikten att stjärnorna som han följt i hela sitt liv hela tiden kanske hade försökt säga honom andra saker än de han trott sig ha hört. Men det fanns ju en chans…[Read more]
”Det beror väl på vart du bor,” svarade han undrande som om han inte förstod vad Vinga syftade på. Hon kanske inte hade något hem, tänkte han, men det vore väl inte så konstigt eftersom att hon sagt att hon var på rymmen, eller hur vad det nu? På resande fot? Hans irritation var som bortblåst så fort hon bytte ämne.
Kantiga former stack upp…[Read more]
Han skulle precis till att resa sig när även Vindálfr började gå mot hans hörn. Även om dvärgen rörde sig någorlunda avslappnat kunde Luka inte annat än att uppfatta det som hotfullt, särskilt eftersom att det skar av hans flyktväg. Som det var nu kände han sig verkligen trängd. Han tvivlade inte på att den där hammaren som dvärgen bar på k…[Read more]
Bryskt, och nästan lite förolämpat, gav hon sina vapen ifrån sig till en av väktarna. Det tog ett tag, för hon hade många. Utan dem kände hon sig nästan naken, även om hon var långt ifrån oförmögen att försvara sig, för om det skulle behövas så hade hon inget emot att slåss med bara nävarna heller.
När hon var klar gav hon ifrån sig en nöjd fn…[Read more]
Helvete. Vad hade han gjort fel för att bli upptäckt? Det knöt sig hårt i magen, och när mannen som hette Wim närmade sig kändes det som att hjärtat försökte rusa ut ur bröstkorgen, precis som han själv kände en stark önskan att lyckas ta sig ut ur värdshuset så snabbt som möjligt. Men han satt fortfarande kvar, spänd som en bågsträng och red…[Read more]
“Några av de skickligaste magikerna från Caras Idhrenin,” svarade han, för såvitt han visste så var det sant. När pigan infann sig vid bordet kastade han endast en hastig blick mot henne. Han skulle inte ha något att äta eller dricka så han hade ingen anledning att säga något till henne. Däremot var han mer intresserad av det Aine sade. När Tauna…[Read more]
Att hon var orolig gjorde honom nästan lite irriterad, varför visste han inte. Kanske skavde det lite att någon brydde sig när han var van vid att behöva klara sig själv. Vävnaden i såret hade svullnat upp och kändes som att den inte riktigt fick plats under den ömma huden.
“Ja.. jag behöver bara ta mig hem. Vet du vart vi är?” Han fick blinka…[Read more]
“Åh..” Erethil. Han blev alldeles kall inombords. Namnet hade låtit bekant och nu insåg han varför. Svaret han fick var inte vad han förväntat sig, och han höjde ögonbrynen en aning och vände sig mot Saryenna igen.
“Budskap alltså? Det kan jag ju inte påstå att jag kan så mycket om,” medgav han, och sneglade uppåt igen. “På riktigt?” Rösten…[Read more]
”Ja, jo..” En kort paus. ”Men.. det var ju du som sa att du var tung.” Tonfallet fick det att låta som en fråga. Nog för att han inte var införstådd med hur kvinnor i hovet ville behandlas, men nu var de ju inte i hovet, och det var ju dessutom hon som sagt det först. Han visste inte riktigt hur han skulle förhålla sig till det.
”Man ska…[Read more]
Han höll andan. De visste att han var där. Kanske vore det bäst för honom att gå nu, innan han blev konfronterad. Han insåg genast att det vore en usel idé. Det var möjligt att de inte ännu lagt märke till honom, så då skulle han omedelbart avslöja sin närvaro om han reste sig och gick genom rummet nu. Han satt kvar, orörlig.
Deras samtal hade bl…[Read more]
Han funderade lite. Hans försök till konversation var fumligt, han brukade inte umgås med folk och särskilt inte så här öppet.
“Stjärnskådning?” sade han till slut, men det lät mer som ett förslag än ett riktigt svar, vilket det kanske var. Av vana sökte sig blicken upp, men givetvis fanns där inga stjärnor att se. Både för att det var dag, men…[Read more]