Hon såg ogenerat på när hans kropp genomgick sin underliga förvandling. Hon hade något fascinerat i blicken, för trots att hon sett både honom och andra Me’erisier förvandlas tidigare så hade hon aldrig sett det på så nära håll. Hon själv kunde förändra sitt utseende till viss del, men att växa helt nya armar var något hon inte var kapabel till.…[Read more]

Ljudet av hans röst fick henne att se upp från sadelgjorden, vilken hon var i färd med att spänna kring hästens stadiga kropp. Hon hade inte hört honom komma in, men hon borde ha känt av hans närvaro. Troligen var hennes tankar alldeles för splittrade.

”Yazfein…” Hennes röst tycktes nästan något lättad, något hon själv förvånades över.

”D…[Read more]

Yazfein hade ganska snart fångat upp samtal från trälar om hur de två syskonen börjat plocka ihop saker för en färd. Så han hade inom kort styrt sina steg mot den plats där han med största chans skulle hinna få tag i henne. Det var då inte förvånande för honom att se Maeve kliva in i stallet medan han närmade sig stallet från ett annat håll. Han…[Read more]

Han var inte förvånad av styrkan som Moira hade då hon hade lyft honom i karet. Hon hade trots allt burit honom till skeppet, och i jämförelse skulle det vara en enkel uppgift för henne att hjälpa honom in. Hans kropp började förvandla sig då han lade sig i vattnet, och benen som tidigare var stela kring hans brutna ben rörde sig nu med en annorlu…[Read more]

Ilskan och rädslan kokade inom henne, men trots det så hörde hon stegen som närmade sig hennes rum och hon vred på huvudet i tid för att se sin bror stiga in genom den öppna dörren. Han visste. Deras mor hade uppenbarligen talat med fler än Yazfein om sin plan, och att döma av blicken som Eirik gav henne så hade han också motsatt sig hela idén.…[Read more]

Yazfein studerar Rune ett tag och ser sen mot Ziyate igen innan han lägger huvudet på sne, nonchalant innan han ser mot vakterna där. “Finns det möjligtvis ett rum vi kan gå till så vi slipper stå här i korridoren? Allt vore enklare om vi kunde få sitta ner.” Han studerar vakterna medan hans fingrar rör sig i ett långsamt och vad som kanske sku…[Read more]

Kyssen bränner på hennes hand. Som om Wreax läppar lämnat ett brännmärke där och för en stund sitter hon stilla var med handen på bordet där Wreax lämnat den. Följer honom inte med blicken när han går utan ser på glaset han druckit ur och som står kvar på bordet. Tankarna snurrar, får dem inte att stanna upp, sluta och det är slutligen Arand so…[Read more]

Några fler ord hade inte blivit sagda kvällen innan. Efter att anden av deras bror försvunnit hade han flytt hallen ut i natten. Flugit, jagat… men ilskan inom honom efter samtalet med modern hade hela tiden blossat upp i honom och gjort att han tappat koncentrationen gång på gång. Slutligen hade han valt ut en hög tall där han satt sig, spanat ut…[Read more]

Leida nickar stilla till sin brors ord. Vad han än tänkte säga på tinget så litade hon på honom. Litade på att han inte skulle säga något hon inte var med på. De hade talat länge tillsammans, vänt och vridit på allt men inte kommit fram till något egentligt beslut. Däremot hade de blivit lite klarare med vad de båda kände, tänkte och tyckte. När T…[Read more]

Till skillnad från Zator så kunde Isra uppskatta det fina i livet och mer ofta än sällan så önskade hon sig att få en ny klänning uppsydd inför särskilda tillfällen, och hon skulle aldrig lämna sitt rum utan att först ha borstat håret… Kanske var hon lite fåfäng, eller så var det helt enkelt ett sätt att försöka passa in så bra som möjligt i bild…[Read more]

Med ett rynkat ögonbryn nickade han i sitt lyssnade. Inom ett kort ögonblick ställde han sig upp plötsligt och slog ut med armarna. “Låter ju fantastiskt, hur och när ska jag ta mig dit?”. Efter alla dessa år i ett tråkig tempel hade han inte längre tid för tålmodighet, han måste ta alla möjligheter att uppleva, med betoning på leva, världens alla…[Read more]

Med ett brett leende nickade han uppmanande åt Míndras, men kanske fanns det ett visst mått av oro i hans ljusa ögon. Han var kanske inte den skarpaste i alla lägen, men han var inte så dum att han trodde att hans vän skulle kunna framföra furstinnans önskan utan att själv dra på sig misstanke. Men Míndras var en klok alv, han skulle säkerligen…[Read more]

Det var kanske dumdristigt, kanske hade hon vaggats in i en falsk känsla av trygghet, kanske var hans svaghet bara spelad sådan… Men vad spelade det egentligen för roll? Hon visste med största säkerhet att båda hans ben fortfarande var brutna, hon hade själv känt och klämt på dem när han sov eller var avsvimmad. Kanske skulle han kunna göra l…[Read more]

Han log lömskt då hon tackade nej till att komma närmare. Han sade bara. “Er förlust, inte min.”, och blinkade med sitt andra öga. Det var otydligt om han verkligen försökte förföra Moira, manipulera henne, eller bara låtsades göra det för att han tyckte att det var underhållande. Då hon lade filten på honom tog det inte länge för honom att so…[Read more]

Triskian
Han nickade till henne då hon frågade om ombyte. “Jag tänkte utnyttja illusion för det.”, sade han, och tog i sin ärm som nu blev en klädnad som liknade det munkar brukade klä sig i, som täckte både armar, överkropp och ben. Klädnaden var trasig, och till sin färg något mellan mörk grön, brun och grå, vilket verkade lämpa sig väl till den…[Read more]

Tanken på att han skulle vilja träffa Manfred Korp fick henne nästan att skratta. Kanske skulle han ha stått ut med magikerns svamlande bättre än hon gjort till en början, men han skulle säkerligen ha fått skavsår i öronen efter ett tag och genast ångrat sin önskan. Men… Det var troligen inget som skulle ske.

”Jag är rädd att ni fick nöja er me…[Read more]

Han ser att hans ord väcker tankar i Moira, vilket gav honom nöje. Till honom var det något av en njutning – att se på medan han gjorde vissa ordval, eller andra, och såg på medan den han talade med reagerade till det han sade. För de flesta skulle att tala vara en rak kanal mellan vad de tänker och vad de vill yttra. Men för Wreax Situros…[Read more]

Hon himlade med ögonen åt hans ord, men kanske såg hon lite förlägen ut, som om hon inte insett att hon stirrat och nu skämdes en aning över att ha blivit påkommen. Han verkade dessutom ha läst hennes tankar, något som hon fann aningen oroväckande. Trots det så lyssnade hon med uppenbart intresse på hans svar, och när han talat klart så satt hon t…[Read more]

Ejvald lade sig inte ner på ett tag utan satt på kanten vid bädden, betraktade Ragnhildr med ett sorgset leende. Han var inte säker på att detta var det bästa att göra men nu hade hon bestämt sig. Han plockade iordning det sista av sina saker inför den färd de skulle göra. Han skrev ner några rader på ett pergament som han vek ihop och lämnade…[Read more]