Hon kunde inte låta bli att himla med ögonen åt honom när han drog helt fel slutsats och började prata om ett uppdrag som hon knappast kunde ha brytt sig mindre om. Folk hade en tendens att prata alldeles för mycket, även de som egentligen skulle tjäna mest på att hålla tyst.

”Det låter snarare som att ni ville göra det själv”, kommenterade hon…[Read more]

Han log svagt till hennes kommentar om de odöda. “Javisst, det är ju så. Ni är ett tydligt motexempel mot mina erfarenheter. De odöda som jag mött som inte direkt anfallit mig av ren instinkt har alltid varit bundna till någon mästare av slag. En svartkonstnär, eller andebesvärjare, bland annat. Ni verkar dock handla relativt autonomt. Får mig a…[Read more]

Ännu en suck lämnade hans läppar och han böjde sitt huvud för att försiktigt placera en mild kyss på hennes fingertoppar för att sedan dra bort sin hand. Förstås hade hon rätt, även om han inte riktigt ville erkänna det åt henne, eller för någon för den delen.

Han reste sig upp och nickade lite, som för att visa att han förstod vad hon sa och men…[Read more]

Åt hans ord om att gömma sig i biblioteket så skakade hon bara på huvudet, innan hon gick fram till honom och slog sig ned bredvid honom. Hon tog hans ena hand mellan sina båda och tryckte den försiktigt, betryggande.

”Zator… Jag… Du vet att det inte är därför mor vill att vi klär upp oss. Det är en ren formalitet, vi måste ha en enad front. Va…[Read more]

Åt hans ord om att illusionen fungerat så kunde hon inte annat än att le. Det fungerade nästan alltid, i varje fall med män. De var så förutsägbara. Allt som behövdes var ett vackert ansikte och löftet om en kyss och vips så hade de gått rakt in i fällan. Hon hade trott att denna Wreax skulle vara annorlunda, vilket också var varför hon gått till…[Read more]

Han såg genuint fundersam ut när hon talade, och hennes skakiga ord i samband med blodet och sättet på vilket hon försökte dra sig undan från honom gjorde honom något orolig. Vad hade alverna gjort med henne?

Med en grov och kanske inte allt för försiktig hand tog han tag om hennes arm innan hon hann försvinna ur hans närhet. Han drog henne…[Read more]

Saskia Belsante
Hon fick panik när han började veva och ( som i hennes öron) skrek. Dessutom blev hon orolig att han skulle skada sig på den vassa alvdolken, hon sänkte den snabbt och rusade fram till honom. Försökte lägga sin fria hand på hans mun för att få tyst på honom. “S-sshh! Sss-sss-ssh!” 

Hennes hjärta slog ännu snabbare, vilket hon för…[Read more]

Han log åt denne person som nyss brutit hans båda ben. Han låtsades att det inte spelade någon roll, men han hade definitivt flera tankar som gick omkring på hur han skulle få sin revansch på henne på ett sätt eller annat. Men det var trots allt inte något han kunde göra nu – allt det fick vänta.

Han släppte ifrån sig ett plågat skratt “J…[Read more]

En liten suck undslapp hans läppar och han stängde igen boken med en försiktighet för att sedan göra en gest omkring sig med ett litet snett leende.

“Kan jag inte gömma mig här?” påpekade han med ett litet kort skratt, för han visste att det skulle vara en dum idé och dessutom kunde han inte lämna sin syster åt adeln. Deras vassa ord var värre ä…[Read more]

Hon möttes av en blick lika grå som hennes egen och hon kunde inte låta bli att le. Givetvis gömde han sig där, i biblioteket, när han egentligen borde vara redo att ge sig av. Om hon hört irritationen i hans röst så låtsades hon inte om den.

”Vad gör du här? Du borde vara redo att ge dig av. Mor förväntar sig att vi alla tre ska vara på plats,…[Read more]

Döm om hans förvåning när personen vände sig om och lade en vass dolk mot hans hals. Kanske borde han ha tagit situationen mer på allvar och backat undan ett steg, men han gjorde sällan som man borde. Istället sprack hans ansikte upp i ett brett leende, som om kniven inte hade varit där, tryckt mot hans hals.
”Vid Erethil! Saskia Belsante!”…[Read more]

Wreax
Han log till att hon tog emot gåvan istället för att vägra – han var mån om att aldrig ta tillbaka något han en gång givit, eller att bli nekad att ge det han ville ge.

Wreax tittade på Aine och log tillbaka, hennes uppmuntrande leende smittade av sig på honom. Han var bättre till mods, men var också realist – få lågor som brann häftig…[Read more]

Kettil rätade sig och stirrade rakt in i Arands ögon trotsigt när han nästan begärde att Kettil skulle ge vika och låta sig fördrivas. Han var redo att fortsätta sin motivering när Maeve sedan närmade sig, och som följd av hennes ord började luften omkring dem värmas, och Kettil verkade slappna av. Hans blick förändrades från sträng till sor…[Read more]

Aine
Att han berättade att han tittat på henne när hon sovit, fick henne att skratta till. Hon förstod att han menade det i högsta välmening, även om det var lite obehagligt att veta att någon iakttagit en när man sovit, man var ganska utsatt när man sov. “Ditt äckel.” retades hon och kastade en kudde mot honom. När han kom för att kyssa henne…[Read more]

Bryta hans vilja? Vad trodde han att hon var, någon slags förhörsledare? Tanken fick hennes leende att bli lite bredare, men det försvann ganska snabbt igen och hon reste sig åter upp för att gå och hämta en stol från ett av rummets hörn. Hon drog fram den så att hon kunde sätta sig ned och betrakta honom, för hon hade inga planer på att släppa ho…[Read more]

En sida till. Bara en till. Hur många gånger han hade sagt det till sig själv var han osäker på och han ryckte till något när han hörde sin systers bekanta röst. Lite till sin förfäran lade han märke till att hans grepp om sidan hade varit lite för hårt och skrynklat till pappret, nästan på gränsen till att det var helt längre. En kort svordom sla…[Read more]

Wreax
“Ja, det beror väl på vad man är van vid”, konstaterade han medan han blinkade med ena ögat till henne. “Jag kunde inte låta bli att se på när du sov. Din skönhet är… Förtrollande. Jag hade inte det i mig att väcka dig.” 

Han log glatt till henne då hon stal skjortan, och gick på knä på sängkanten så att han grensla henne, och kysste…[Read more]

Dagen till ära så var Isra förstås skrudad i en blå klänning, och när hon steg in i biblioteket så hade hon redan satt upp det jordgubbsblonda håret i en enkel men vacker uppsättning. Nå, kanske inte hon, men hon hade fått hjälp.

Sin bror hade hon inte sett röken av under hela dagen och nu började det närma sig för avfärd till Nennas ö, nå…[Read more]