Om alvens leende var behagligt så var leendet hon fick tillbaka av Moira den direkta motsatsen. Tanken på att alven skulle vilja småprata med någon som henne var skrattretande, men i kretsar som dessa så kunde man alltid förvänta sig det oförväntade.

”Jag är rädd att jag inte är särskilt bevandrad när det kommer till kallprat. Men jag kan göra mi…[Read more]

Nilla ordade ut sitt falska namn för att vara säker på att hon skulle komma ihåg det när tiden kom; “Ingrid Fjalarsdotter..” ett par gånger i rad för att liksom etsa in det i sitt sinne. Det skulle ju inte vara lyckat om hon vart frågad om sitt namn och inte hade en aning om det liksom. Till både orden om Freja och att inte tala allt för mycket så…[Read more]

På rangliga ben hade Luka släppt Vesvias stackars arm och såg nästan ut som ett föl som precis lärde sig hur man gick, för ja.. det var så gått som det han faktiskt var. Fast mer en fisk på torra land. Det var kanske tur att de var ensamma på den här platsen då synen av tonåringen på rultiga ben och iklädd kjol helt klart skulle sätta förbipass…[Read more]

Elden röt där den kraftigt slickade himlen runt om dem och ovanför dem, kastade en tjock rök i omgivningen. Sparven nästan rös av välbehag då han släppte den livlösa vakten från sitt grepp, täckt i ett tjockt lager av blod som han var så kunde han höra hur musiken av skrikande människor omgav dem båda. Han höjde sina blodstänkta händer uppåt till…[Read more]

Luka hade blivit aningen tilltufsad av sin färd genom skogen men det var inget han brydde sig om för tillfället, det fanns en skadad man och det var allt han tänkte på för närvarande. Han hade hört stackars Dhrachs utrop om att han skulle vänta men hade varit för snabb för att ta sig fram till den skadade dvärgen för att stanna upp. Hade han int…[Read more]

“Mm Audgisil har varit väldigt god mot oss båda två, mot alla han regerar över med skulle jag säga men nej jag tyckte inte bra om honom i början det gjorde jag inte. Men ditt beslut om honom och era känslor för varandra var vad som fick avgöra i slutändan vad jag än tyckte.” Han sätter sig tungt ner på golvet och ser på Ragnhildr med ett lätt leen…[Read more]

Den till synes unga alven log ett behagligt leende, ett leende sött som socker, och reste sig upp för att hälla vatten ur en bägare i en tekanna.
‘Rakt på sak, ser jag. Jag som hade förväntat mig att vi skulle småprata lite. Trots allt får jag så sällan besökare.’ sa hon, och de ljusa ögonen studerade Moira ett ögonblick innan hon fokuserade si…[Read more]

Han ser på henne med ett roat flin innan han nickar kort och sträcker på sig ordentligt för att sedan härma henne med att lägga armarna i kors. “Du har rätt i att det är mina beslut som är slutgiltiga i hirden… än så länge.” Han ler fortfarande roat medan han betraktar henne och blinkar åt henne innan han vänder sig för att se mot havet och de t…[Read more]

Hon gillade inte att behöva berätta för sina föräldrar om omständigheterna kring Kettils död, men hon såg inte mycket annat till val… Den enda trösten var att hon skulle ta bilden av Kettils kropp med sig in i graven och på så vis bespara sina stackars föräldrar den sorgen.

När Ziyate och Yazfein klev in i rummet spände hon käken en aning m…[Read more]

Glad över att Arand ger henne en kort stunds respit medan han svarar Wreax som satt på andra sidan bordet. Det låter henne få möjlighet att kunna betrakta honom en kort men värdefull stund under tystnad. Lyssnar sedan till Wreax svar. Båda hade rätt till tronen sa han ja så var det kanske. Men hon var tronarvinge, sedan den dag hon föddes h…[Read more]

Moira visste inte mycket om böcker och att hon alls kunde läsa var mer eller mindre ett under, men hon kunde konstatera att detta mer smakfulla kontor helt klart var menat att kännas mer hemtrevligt. Det passade alven, eller vad hon nu var, som satt bakom ytterligare ett arbetsbord, vilken såg mycket trevligare ut än mannen i rummet intill. Moir…[Read more]

‘Bra.’ sa mannen, på ett väldigt företagsamt vis. Det var en affärstransaktion, trots allt, ett kontrakt mellan dem två.
‘Min assistent hjälper dig i rummet intill. På återseende, Moira.’ sa han simpelt och gjorde en gest åt henne till en sidodörr. Då Moira gick in genom dörren kom hon i ett mycket hemtrevligare kontor. Mer smakfull inredning,…[Read more]

Det var inga lätta ord att höra så klart för Audgisil och Ranghildr, eller den övriga familjen för den delen. Så klart hade de hört lösa rapporter om Kettils död i Caras Idhrenin, men inga detaljer – även om de grubblat på dem. Speciellt Audgisil, som gång på gång ångrat att han skickat iväg sin son för skolning. Han förmådde sig inte riktigt at…[Read more]

Eirik står kvar, ser på medan Arand slår sig ned, slår dövörat till för Kettils ord och står kvar en bit från resten av familjen, tyst och med gula ögon betraktande. Han vet inte vad han ska tro men att låta sig bevekas, påverkas av en ande som… han anade inte alls var på riktigt, snarare ett elakt spratt, en illusion låg inte för honom. Därför rö…[Read more]

Plötsligt sorg i de gula ögonen när han betraktar sin mor. Hon satte honom i en fruktansvärd situation och gav honom nu skuld och dåligt samveta över att han tänkte berätta för familjen. En lång stund står han bara där och ser på henne.

“Och varför tror du att jag tänker berätta för de andra? ” Frågar han, ilskan i hans röst plötsligt borta, n…[Read more]

Hon såg ner på sina skador när Baura indirekt nämnde dem, hon förstod såklart vad hon syftade på.”Bara när jag tänker på dem, och det är oftast minnet som gör ont. Men smärta är bra, det hjälper oss minnas och utvecklas. Jag tog ett svärd i axeln, och förstod att det kunde ha varit mitt hjärta, så jag förstärkte mitt läder.” Hon log och…[Read more]

Han hade rätt i att hon hade föga intresse av detaljerna, men hon behövde likväl få veta hur denna man förväntade sig att målet i fråga skulle levereras. I de få fall som hon faktiskt behövt leverera ett mål till en uppdragsgivare så hade det alltid varit i ett icke-levande format.

”Eftersom ni valt att kontakta mig så behöver jag knappast för…[Read more]

Ranghildr rynkade lite lätt på sina ögonbryn för att sedan se på honom med ett litet roat leende.

“Sedan när är det mina beslut som är det slutgiltiga i denna hird. Det är din hird far, så om du anser att det är ett dåligt beslut – så säg.” sa hon simpelt och korsade sina armar lite envist.

Ett litet flin fanns på hennes läppar över hans ord om Audgisil och slog sig ner i fåtöljen med en liten suck. Vem var hon att döma vem hennes lilla tös hjärta slog för? Det var egentligen faktumet att hon ville dölja det för henne som gjorde henne ilsken och nästan lite… misstänksam mot denne Yazefin och hon skakade på huvudet åt det hela.

“Ha…[Read more]

Det var frvisso sant. Fast tanken att någon skulle offra sig för henne gjorde att hon grimaserade lite grann. Trots allt hade hon aldrig velat önksa någon en död. Det gick förstås inte att undgå Hultas drömmande leende och hon viftade med en hand framför hennes ögon med ett litet roat skratt.

“Och vem drömmer du om nu? En prins i din famn?” fråg…[Read more]