Moira visste inte mycket om böcker och att hon alls kunde läsa var mer eller mindre ett under, men hon kunde konstatera att detta mer smakfulla kontor helt klart var menat att kännas mer hemtrevligt. Det passade alven, eller vad hon nu var, som satt bakom ytterligare ett arbetsbord, vilken såg mycket trevligare ut än mannen i rummet intill. Moir…[Read more]
‘Bra.’ sa mannen, på ett väldigt företagsamt vis. Det var en affärstransaktion, trots allt, ett kontrakt mellan dem två.
‘Min assistent hjälper dig i rummet intill. På återseende, Moira.’ sa han simpelt och gjorde en gest åt henne till en sidodörr. Då Moira gick in genom dörren kom hon i ett mycket hemtrevligare kontor. Mer smakfull inredning,…[Read more]
Det var inga lätta ord att höra så klart för Audgisil och Ranghildr, eller den övriga familjen för den delen. Så klart hade de hört lösa rapporter om Kettils död i Caras Idhrenin, men inga detaljer – även om de grubblat på dem. Speciellt Audgisil, som gång på gång ångrat att han skickat iväg sin son för skolning. Han förmådde sig inte riktigt at…[Read more]
Eirik står kvar, ser på medan Arand slår sig ned, slår dövörat till för Kettils ord och står kvar en bit från resten av familjen, tyst och med gula ögon betraktande. Han vet inte vad han ska tro men att låta sig bevekas, påverkas av en ande som… han anade inte alls var på riktigt, snarare ett elakt spratt, en illusion låg inte för honom. Därför rö…[Read more]
Plötsligt sorg i de gula ögonen när han betraktar sin mor. Hon satte honom i en fruktansvärd situation och gav honom nu skuld och dåligt samveta över att han tänkte berätta för familjen. En lång stund står han bara där och ser på henne.
“Och varför tror du att jag tänker berätta för de andra? ” Frågar han, ilskan i hans röst plötsligt borta, n…[Read more]
Hon såg ner på sina skador när Baura indirekt nämnde dem, hon förstod såklart vad hon syftade på.”Bara när jag tänker på dem, och det är oftast minnet som gör ont. Men smärta är bra, det hjälper oss minnas och utvecklas. Jag tog ett svärd i axeln, och förstod att det kunde ha varit mitt hjärta, så jag förstärkte mitt läder.” Hon log och…[Read more]
Han hade rätt i att hon hade föga intresse av detaljerna, men hon behövde likväl få veta hur denna man förväntade sig att målet i fråga skulle levereras. I de få fall som hon faktiskt behövt leverera ett mål till en uppdragsgivare så hade det alltid varit i ett icke-levande format.
”Eftersom ni valt att kontakta mig så behöver jag knappast för…[Read more]
Ranghildr rynkade lite lätt på sina ögonbryn för att sedan se på honom med ett litet roat leende.
“Sedan när är det mina beslut som är det slutgiltiga i denna hird. Det är din hird far, så om du anser att det är ett dåligt beslut – så säg.” sa hon simpelt och korsade sina armar lite envist.
Ett litet flin fanns på hennes läppar över hans ord om Audgisil och slog sig ner i fåtöljen med en liten suck. Vem var hon att döma vem hennes lilla tös hjärta slog för? Det var egentligen faktumet att hon ville dölja det för henne som gjorde henne ilsken och nästan lite… misstänksam mot denne Yazefin och hon skakade på huvudet åt det hela.
“Ha…[Read more]
Det var frvisso sant. Fast tanken att någon skulle offra sig för henne gjorde att hon grimaserade lite grann. Trots allt hade hon aldrig velat önksa någon en död. Det gick förstås inte att undgå Hultas drömmande leende och hon viftade med en hand framför hennes ögon med ett litet roat skratt.
“Och vem drömmer du om nu? En prins i din famn?” fråg…[Read more]
Åt hennes ord skakade Ziyaté på huvudet, det var det där nästan irriterande sättet igen. Som om hon visste någonting som hon inte visste. Hon skrockade till lite grann och såg sig omkring, nästan lite förväntansfullt. Kanske det kunde vara en annan skatt?
“Tror du dimman skyddar ett annat magiskt föremål?” frågade hon Istilwys och hon kisade…[Read more]
Lite förvirrat rynkade Toss på sina ögonbryn – som om han inte riktigt förstod vad kaptenen talade om och skakade nätt på huvudet samtidigt som han sköljde ner ännu en bit av maten.
“Skulle jag frivilligt hoppa ner i böljorna?” frågade Toss, lite skeptiskt och skrockade till för att sedan höja sitt stop åt kaptenen med en liten blinkning.…[Read more]
Mannens skarpa ögon betraktade henne kalkylerande, och gav henne en simpel nickning. En bekräftelse på att man så klart kunde göra mer med blod än att spåra.
‘Du gissar så klart rätt, Moira. Detta har ingenting med politik att göra… Nå, inte offentlig politik i alla fall.’ sa han och gjorde en avvisande gest med handen, detaljerna var inte vikti…[Read more]
Han lyfter långsamt handen från hennes axel och kliar sig lite i nacken medan han ser upp mot taket en stund, nästan lite obekväm över hennes fråga. Sen suckar han lätt och ler ett roat leende mot henne för att sedan ta ett djupt andetag. “Vad jag tycket om Audgisil första gången jag mötte mannen som skulle ta min tös ifrån mig? Jag tyckte inte…[Read more]
Rune blev eskorterad ut ur salen utan det minsta motstånd och lät sig föras till en cell i källaren. Så snart de lämnade honom inlåst satte han sig ner på golvet och satt där tyst. Han följde krigarna med blicken, och gav dem ett förstående leende när de såg lite kluvna ut över sitt uppdrag. Det var tydligt att han inte höll dem ansvariga för s…[Read more]
Det var inte vanligen den typ av uppdrag hon tog, något den här mannen säkerligen redan visste. Vanligen anställdes hon för att röja folk ur vägen, inte för att hämta dem levande, men hon hade trots allt gjort något liknande förut, och om hon kunde se till att hålla mannen i fråga utslagen under större delen av tiden så skulle det kanske inte bl…[Read more]
En suck lämnade hennes läppar och hon begravde sitt ansikte med sina händer för att skaka på huvudet åt hans ord. På ett sätt trodde hon inte riktigt på dem. För just nu kändes det som om de alla var emot henne. Kunde de inte se det från hennes synvinkel? Hon drog ett rosslande andetag innan hon höjde sitt ansikte igen.
“De alla är emot mig, och…[Read more]
Han flinade åt de män som blev bryskt väckta av Biorn och de andra män han satte på att väcka dem alla, men ändå lyssnade han nog på henne och log mjukt. “Då ska vi kanske försöka hitta ett skepp åt gången för med tyngre skepp och bordning kan de lätt skada våra om vi blir fast mellan två av deras skepp. ”
Han såg på henne och tömde det stop han…[Read more]
“Om du någonsin var envis och jobbig? Hmm jo det vill jag minnas att du var och både jag och Sif svor oss förbarmade över dig men i slutändan var det allt värt det.” Han slår sig ner bredvid henne och lägger en hand på hennes axel mjukt medan han ler varmt mot henne. För även om hon varit envis och sagt emot dem flera gånger så hade de inte ändr…[Read more]
Gofúr vaknade plötsligt, och hans ögon öppnade sig sakta för att möta blicken från en varelse av ett slag han aldrig sett tidigare. Han ropade till med ett ord på det dvärgiska språket utav ren förvåning, och såg nu Dhrach, vilket förvånade honom ytterligare och fick honom att slänga ifrån sig flera ord, fortfarande på Thûmr. Han satte…[Read more]