• Ayame fokuserade så gott hon kunde på närmaste musikant istället för det snörvlande barnet som blivit tillrättavisat men kunde inte undgå att fundera över hur det barnet skulle växa upp. Skulle han bli en respektabel man eller den klassiska bortskämda mannen som inte kunde försvara sig över huvudtaget? Sitta där på sina pengar som politiker men…[Read more]

    • Så här på kvällen kom verkligen Maseis gator till liv när höstdagjämningen firades. Lyktor var tända, färgglada vimplar hängde över gator och torg. Glada röster blandades med ljuv musik och luften fylldes såväl av dofter från allehanda matstånd som av smällarna från fyrverkerier. Men hon fann det ändå urbota tråkigt.

      Giacinta Arachne Valegra. Ell…[Read more]

    • Ett milt leende växer fram på Sahiras läppar medan Nara slår sig ner på golvet mitt emot. Naras gröna ögon trollbinder och för ett ögonblick glömmer hon bort att svara som om de vore ensamma i den stora salen och hade all tid att förlora. Sahira viker med blicken ner i skålen med gröt och hon rör skeden däri med visst motstånd, inte heller hon…[Read more]

    • Djans blick var fäst vid Akila och hans sedvanliga sneda leende prydde hans läppar. Men han visste att han trädde på farlig mark. Under den tid han tjänat Akila visste han att hon alltid, och då menade han verkligen alltid, ville hitta och straffa någon. Om det än så var för att hennes vinglas inte fylldes tillräckligt snabbt. Han böjde huvu…[Read more]

    • Hadrian hade blicken utåt för att försöka följa tornödlans rörelser men vände tillbaka den mot kvinnan för att nicka lättat åt att hon var oskadd. Han var inte riktigt beredd på att hon höll på att klä av sig och hastigt såg han bort igen. Men hur genant han än uppfattade det så gick fokuset snabbt tillbaka till tornödlan. Det handlade trots all…[Read more]

    • Flickan verkade inte bekymrad, trots allt var det inte hennes pengar. Och hur hennes mästare hade råd var heller inte hennes intresse. Hon hade ett uppdrag och det var att leverera meddelandet, samt att övertala denna Moira att följa med henne. Än så länge verkade det gå bra, vilket skulle innebära en slant åt henne själv. Hon visade dock ingen…[Read more]

    • Var det sant? Bara tanken gjorde att hjärtat sjönk i bröstet på henne. Hon svalde och hörde sin makes viskningar till henne. Hon ville svara men var helt stum. Sorgen var tung och gjorde hennes munn helt torr. Det var frågan hon själv hade ställt sig. Varför? Att Kettil hade fått ro var en av de få tröstande tankarna som han hade. Till slu…[Read more]

    • Arand rörde sig stelt, som om han inte ville väcka en sovande björn. Han ville knappt säga något högt heller, i rädsla att förarga vålnaden som nu stod där framför dem. Han kunde så klart ha fel, men hans instinkter och hans kunskaper sa att han hade rätt. De gula ögonen mötte Maeves, och han gav henne en tydlig och bestämd nickning. Ja, d…[Read more]

    • Ranghildr kunde inte rå för att skrocka åt Biorns svar, hon hade inte förväntat sig det svaret mot honom och hon räckte ut tungan åt honom lite retsamt för att se mot Ejvald och den dryck som han kom till henne. Hon tog tag i kruset för att lukta på den. Lite jäst och… något söttsliskigt? Hon stack ner sin tunga för att sedan grimasera lit…[Read more]

    • Timmarna hade rusat förbi, men när hon kände den lena handen på hennes rygg stannade världen för en kort sekund. Hjärtat hoppade några extra steg och hon kunde inte rå för att le lite, nästan fånigt för sig själv. Om de hade varit ensamma nu, skulle hon vänt huvudet för att ge henne en mild kyss men det var allt för många ögon på dem nu. Nu höjd…[Read more]

    • Eyaz försökte sig på ett leende åt hennes ord, men det blev bara en knapp krökning i ena mungipan. Blicken gick automatiskt till hennes armband då hon rörde vid det innan han sänkte blicken till elden igen.

      Vänta. Han vände tillbaka blicken till armbandet och ögonen smalnades av. Kände han igen det armbandet eller var det bara ett trick i eld…[Read more]

    • De känslor som speglas i hans ögon är glädje och den kärlek han känner för henne där hon ligger under honom. Med hennes hand i nacken lade han sig ner mjukt mot henne, huvudet vilade mot hennes axel när han lade sig ner halvt vid sidan av henne och ett ben över hennes. Ena handen smeker mjukt genom hennes hår som nu är lite i oordning, han kysser…[Read more]

    • Omari satt tyst och stoisk när Akila ögnade hans amulett. Det var något med hennes närvaro som kändes väldigt nervkittlande för honom, särskilt när hon var nära. Till slut när hon ryggade tillbaka så lade han sitt ena ben graciöst över det andra och smekte sin hårlösa haka. “Jag har levt det enda livet jag vetat om“, menade han och såg sig omkring…[Read more]

    • Med benen höll hon hårt fast honom medan han tömde sig i henne, hennes blick fortfarande fäst i hans som för att kunna ta in varje skiftning däri. Hennes muskler kändes trötta och hennes andning var, liksom hans, fortfarande ytlig och snabb. Hennes hjärta slog några extra slag när han ömt och fjäderlätt placerade en kyss över hennes lätt särade lä…[Read more]

    • Njutningen när hon slöt ögonen för att sedan svanka mot honom blandat med hennes stön som hon nu höll tillbaka var det sista han behövde för att ta honom till kanten. För när hennes blick möter hans igen, hennes kropp kramar hårt om honom och hennes hand greppar hans arm är han redan på väg över kanten. Inga ord behövs nu utan han trycker sig mot…[Read more]

    • Det var bara att beundra hennes energi, den var rent av lite smittande för även den gamle trollkarlen skrattade lite kort.
      “Det mesta brukar lösa sig förr eller senare.” Höll han med. Xharin kunde ju få hoppas det , det kanske inte skulle bli enkelt. Men sedan när var något det?

      Hur som helst började han känna sig bättre till mods nu, fast lite…[Read more]

    • Morgonens första solstrålar smyger sig in genom de många långsmala fönster längs korridoren och målar långa ljusa sträck över den vita stenväggen. Sahiras tofflor ekar tillsammans med de andra tjänarnas när de gör sin väg över det kalla stengolvet mot kökssalen, helt avsedd för bara dem. De får förstås äta långt innan drottningen, innan dag…[Read more]

    • Jokel replied to the topic Skimrade stenar in the forum På resande fot 5 years, 4 months ago

      Drakungen tog glädjeligen emot bitarna och började att mätta sig på dem. Han tänkte över Eilis ord och det tog inte lång tid innan han sa “Jo, det blir bäst..”

      Han trivdes i både vått, kalt, mörkt och ruskigt väder. Men det var snarare ett mål inom honom som var problemet. Han var liten och nykläckt, sårbar och dödlig. Just nu var han inte olik n…[Read more]

    • Hans hand mot hennes kind var varm, och tummen som smekte över hennes läppar fick henne att sluta ögonen för en sekund. Allting kändes så tydligt, som om varje rörelse han gjorde på något vis skulle vara för evigt fastbränt i hennes minne så till den grad att hon nästan skulle kunna känna allt igen när hon tänkte tillbaka på den här stunden. Hon…[Read more]

    • Han höjde ett ögonbryn till hennes användning av kniven. Passionerat, inte planerat, tänkte han, då han studerade snittet. Hans ansikte gav inte många anspråk om hans inre värld eller tankarna. Däremot då hon nämnde att han skulle hämta henne levande blev han förvånad – det var ofta inte det han anställdes för.

      “Levande?…sade han frågande, m…[Read more]

    • Load More
    A password will be emailed to you.