Aine
Han verkade nå alla hennes kropps skrymslen och ingen nerv gick orörd. Uppfylld av brinnande lust som hon var ägnade hon ingen tanke åt hur utsatta de egentligen var, där de flöt omkring nästan helt tyngdlösa. Talismanen dunsade regelbundet mot hennes bröstkorg, men verkade hänga säkert kvar runt hennes hals. Inte för att det i stunden spe…[Read more]

Den smalnade blicken fick Ranghildr att höja ena ögonbrynet lite grann för att sedan stryka Maeves hår milt. Nästan som om hon lugnade en hund, snarare än en dotter.

“Ranheim, ja. Se så, se inte på mig med den blicken.” sa hon med ett litet leende och klappade sin dotter på axeln för att knyta ett band på slutet av hennes hår för att avsluta flät…[Read more]

Det var kanske sant, att det blev ensamt. Hon hade upplevt den ensamheten i Karm, från stunden då Yazfein försvunnit utan en tillstymmelse till förvarning eller förklaring, och efter slaget i Loradon. Efter slaget hade hon haft Arand, i varje fall på ett vis. Han hade alltid haft förmågan att försvinna iväg på annat, både fysiskt men också i sin…[Read more]

Lite lätt nickade hon åt Asgeirs antygande. Det fanns en sanning där som han sa och hon skakade nätt på huvudet åt det hela.

“Livet har en tendens att ge både goda och dåliga minnen. Till oss alla, Asgeir. Det förändrar inte vem vi är. Tvärtom, det är det som gör oss till den vi är.” sa hon, simpelt. Som om det inte var något annat i världen…[Read more]

Ranghildr log lite för sig själv när hon hörde hennes ord, hon visste nog vad dottern tänkte på. Att hon minsann skulle dö i strid, en känsla och tanke hon själv var bekant med.

“Det blir ensamt efter ett tag, ditt tankesätt. Tro mig, jag vet.” sa hon med ett snett leende och drog lite hårdare till om hennes hår så att flätan skulle bli smalare o…[Read more]

Orden fick henne att frusta till lite roat.

”En familj med skator kanske”, kommenterade hon lite drygt. Trots allt så var en egen familj inte något hon någonsin tänkt på att skaffa. Hon hade ju sina bröder, och det kändes någonstans mer sannolikt att någon av dem skulle stadga sig först. Själv hade hon alltid trott att hon skulle dö i strid, oc…[Read more]

Drycken han gett henne var potent och skulle agera rätt så snabbt vilket snart betydde att hon skulle ha styrkan tillbaka men smaken kunde helt klart vara bättre. Luka studerade mediciner likt en krigare och lärde sig nya saker så gott som varenda dag men han var inte direkt en kock vilket betydde att smakerna inte alltid var någon höjdare. Men fö…[Read more]

Runar rynkade på näsan i missnöje över Jerkers ord, allt Jerker sa var verkligen fel i Runars öron. Först när han välkomnade dem och sedan erbjöd dem att slå sig ner vid hans eld som om det ens skulle vara något de ens kunde tänka sig göra. Nej detta sketna lilla grässtrå kunde glömma att de skulle sitta ner bredvid honom. Behövde de elden så skul…[Read more]

Det kändes skönt att slippa tänka på allt mörkt som hade skett under de två långa åren och enbart sitta där med Maeve framför sig. Som på gamla dagar, hon strök en hand igenom hennes hår igen, denna gång verkade den inte fastna i någon av hennes gamla fågelbon och hon började fläta.

“Med alla de fågelbon du hade i håret skulle du kunna starta en…[Read more]

Han fångar smidigt nyckeln och kunde lätta avgöra att hon inte riktigt litade på honom, med all rätt så klart men inte riktigt som Ragnhildr trodde. Han skulle inte göra något för att förrråda Ulfhedna. Utan göra vad han kunde för dem, med nyckeln i handen går han fram till dörren och när han sätter nyckeln i låset ser han mot Ragnhildr med ett…[Read more]

Ett ögonblick verkade hon nöjd, som om hon kunde godta hans löfte sedan skakade hon på huvudet åt det hela för att sedan korsa sina armar lite bestämt och ilsket.

“Jag frågade inte dig om det som rådgivare, Yazefin” sa hon och höjde ögonbrynet för att se på honom med en blick som sa att hon inte riktigt litade på mannen framför sig. Hon sucka…[Read more]

Det kändes som att hon var ett barn igen, sittandes framför sin mor medan hon kammade ut hennes hår, och för en kort sekund lät hon sig själv njuta av stunden. När hon lämnat Kaldrland hade hon varit ung och naiv, utan några större bekymmer i världen, men den Maeve som återvänt hyste inte längre några sådana illusioner.

”Äsch, du är värre… Och j…[Read more]

Han ser bara förvånat på henne först men nickar sedan med ett roat leende och nickar innan han tar ett djupt andetag som han släpper ut med en suck. “Jag märker ni är väl förberedd ändå på att kräva denna tjänst från mig. Men som ni vill, som rådgivare åt kungen av Karm, svär jag Yazfein Helvith att inte nämna något om vad för plan ni kan tänkas b…[Read more]

“Ge mig ditt fulla namn, och svär vid det.” sa hon allvarligt. För trots allt hade hon hört att det var mäktiga. Något som hon kunde använda som försvar att han skulle hålla tyst om det hela.

“För jag är inte dum nog att tro att du kommer hålla tyst, utan att jag har en hake på dig.” sa hon och det fanns enbart en allvarlig blick. En som visade…[Read more]

Han gnider sina handleder lite och känner hur det blivit lite fuktigt på ett ställe på vänster arm men döljer det fort med att lägga händerna bakom ryggen i en avslappnad rörelse som för att mjuka upp axlar efter hur hon haft honom låst. Han möter hennes blick lite frågande på varför hon hade nämnt just Maeve vid namn. Det var en väldigt övertyg…[Read more]

Hon gav ifrån sig en hastig utandning – som i ett skratt för att trycka honom en sista gång mot väggen och släppa honom sedan. För att sedan sträcka på sig och nickade ner mot korridoren.

“Ingen får veta om det, inte ens Maeve.” sa hon allvarligt och såg på honom med en menande blick. Som även visade hur trött hon var på allt. All död, smärta o…[Read more]

Det var förstås inte svårt att se att Maeve var både orolig och frustrerad över att inte få svar. Men då var de två, trots allt. Hon flinade bara lite lätt åt hennes fråga för att sätta sig bakom henne med korsade ben. På vägen dit hade hon fått tag i en kam gjord av ben.

Försiktigt, kanske oväntat försiktigt för hennes lite kraftigare fingrar,…[Read more]

Yazfein gör inte något motstånd alls utan låter henne kontrollera hans rörelser mot väggen och håller sig där. Men när hon nämner löften så mörknar hans blick igen men samtidigt finns det något sorgset i blicken blandat med ilskan. Han tar ett djupt andetag men nickar sedan kort för att låta ilskan försvinna helt från ögonen. “Löften är inget j…[Read more]

Ett litet, frustrerat läte lämnade hennes läppar när hennes mor vägrade berätta vad det var hon tänkt säga, men… Hon hade inte berättat något för sin mor om allt hon frågat om, så hon skulle inte kräva något annat av sin mor heller, även om det nu såtts ett litet frö av oro i hennes mage. Hon hade ju sett blicken, och kände ilskan inom sin mor,…[Read more]

Hatet i hans ögon fick honom att le lite grann, lite mer nöjd över  att det fanns något annat sliskiga rövslickande sida som han visade innan. Lite mer stake än vad han visat innan. Hon tryckte in hans kropp igen med sin för att sätta sitt knä mellan hans ben för att ha honom ännu mer i kontroll.

“Ett löfte ja, men de är lika flyktiga som…[Read more]