Nilla log varmt åt hans ord, hon kunde förstå det på något sätt. Att man skulle glömma det där som man kanske störde sig på. Det kändes så… logiskt på ett ologiskt sätt.
“Åh, ja tack!” hon tog emot vinet som han köpte och luktade lite lätt på det. Det var inte ofta som hon drack vin, även om hennes mor gillade det så hade hon själv aldrig riktig…[Read more]

En liten glöd av intresse tändes i Ethirions ögon och det var nog för första gången på hela kvällen han såg ut att vara någonting annat än likgiltig. Han gjorde en gest mot utgången.
“Det tvivlar jag inte på. Kom, vi fortsätter diskussionen i mitt arbetsrum” han vände blicken till Ithia och Kheezai, som fortfarande sov i fåtöljen.
“Elw…[Read more]

Hon betraktade hans blick, hungrande liksom hennes, och hon lät ögonen glida ned mot hans läppar för en kort sekund. Samla dig, tänkte hon för sig själv. Hennes blick fick dock något nytt att vila på när han höjde sina händer och samlade energin kring sig. Även hon, som inte hade särskilt mycket magi i blodet, kunde känna hur han fokuserade sin…[Read more]

Hans svar gjorde henne glad, trots att det inte var alls den hjälp hon från början hade hoppats på, men saker var som saker var och just nu fick de väl ta det som erbjöds. Hon visste att Sandor skulle hålla sitt ord och skicka mer krigare om läget stabiliserades, så mycket hade hon lärt känna honom under de månader hon spenderat som hans gäst.…[Read more]

Han hade bara nickat åt dvärgen och gjort sig redo för att följa efter denne under tystnad inåt skogen. Tiden hade gjort honom ointresserad av de som enligt honom inte var mycket mer av en ungdom, de som endast hade sett den tredje tidsåldern var enligt honom alltför unga och ovisa för att de skulle vara något av intresse att samtala med. Han kund…[Read more]

Wreax hade under tiden av hela deras diskussion gått runt i Ethirions nedre våning och beundrat hemmet. Jag borde ju ibland hitta tid för att stanna kvar på samma ställe längre än jag gör. Njuta av det jag har, som han gör där uppe. Mitt hem här i Celeras är ju för det mesta tomt här, förutom att det passas upp av mina undersåtar. Det är likt de…[Read more]

Den gamla dvärgen var fundersam. Men då han mötte blicken med denna främmande man, och insåg att denne hade ögon som odjur, blev han ännu mera det. Och det var ingen vanlig man. Vem kunde detta vara, som vore gammal bekant till Eärmelindo?

Eidur hade inte kommenterat dennes uppseende eller varit oartig i sina reaktioner även om han på insidan v…[Read more]

Det tog en god stund för Sandor att samla sig, och även om han var tung i hjärtat kunde han också känna sig lite lättad. Lättad över att vara där med Selene, borta från blickar som dömde honom för alla svagheter.
‘Tillsammans…’ höll han med, lutad med ansiktet mot hennes bröstkorg, då han öppnade sina ögon och hans kropp hade slutat skälva. D…[Read more]

Det lät som om det var mycket att offra, och även om hon var övertygad om att det var rätt sak att göra vore det bäst om Kheezai själv vaknade upp och kunde säga ja eller nej. Men hon nickade bara åt hans ord. En gentjänst till denna man lät som en dålig idé, att vara skuldsatt som paladin ännu sämre. Men trots att hon egentligen inte var skyld…[Read more]

Hon lyssnade fascinerat på hans berättelser, trots allt var det ett annat perspektiv än det som berättades bland hennes egna folk. Hur alla dessa folk han berättade om såg ut kunde hon knappt föreställa sig.
‘Det vore intressant att se allt det där en dag.’ påpekade hon, lite drömmande kanske, omedveten av hans blickar. Dryaden verkade lite vaksa…[Read more]

“uhm..” Hördes tyst från Aeriels mun. “Ni två kan vara de första människorna jag har träffat” sade hon och skratta smått. Hennes röst avslöjade att hon förmodligen skämdes lite smått över det.

“Helgon?” frågade hon och bröt ut i ett harmlöst skratt. “Nej, långt ifrån.” fortsatte hon medan hennes glada ansiktsuttryck sakta suddades ut. “Vi…[Read more]

‘Som om du träffat så många människor förr?’ frågade Taewyn retsamt. Det var ju trots allt inte så svårt att se att Aeriel inte var den som rest världen om. Dessutom hörde man det på sättet hon talade. Hon viftade bara bort hennes ord.
‘Jag tänker inte försvara människorna, de flesta är idioter.’ sa hon och skrattade lätt åt det hela.
‘Men kan du…[Read more]

Ett skrockande kom ifrån Camthalions läppar när han mhörde Neaduins kommentar och han skakade nätt på sitt huvud åt den. Människor. De tycktes allt sakna hyfs. Han nickade lätt som ett enkelt farväl till både Aeriel och sedan Taewyn för att med snabba fötter snart komma ikapp Neaduin.

Det var en märklig känsla inom honom. Nästan som om han skull…[Read more]

“Det är uppfattat.” Skrattade Aeriel över Camthalion så kallade order. Hon höjde sedan sin hand och vinkade av dem, medan de försvann bort i skogen.
Hon såg sedan på Taewyn och kliade sig ursäktande i nacken, med ett milt leende på läpparna. “Det är ingen fara. Ni är de trevligaste människorna jag har träffat.” Vad hon inte berättade var…[Read more]

Faegrim ryckte lite på axlarna, obekymrat. Snarare verkade han upprymd och exalterad över detta lovande äventyr.
‘Förlåt, det var inte meningen att bli så ivrig över din förbannelse.’ sa han och såg på Corrin eller Katrhin lite nyfiket, även hans blick snabbt sneglandes mot hennes bröst, innan han målmedvetet såg henne i ögonen.
‘Så d…[Read more]

Neaduin skakade på huvudet åt vad hon uppfattade som något ängsligt och emotionellt avsked.
‘Ta det lugnt, vi kommer snart tillbaka.’ sa hon med en retsam ton åt de två alverna, och drog en dolk för att skära loss fången från trädet. Han stretade emot, vilket resulterade i att Neaduin kallt gav honom ett slag som gjorde honom medvetslös…[Read more]

Enbart lukten av människornas mat fick Camthalion att rynka på näsan. När han sedan tog tuggan kunde han enkelt konstatera att det smakade på samma sätt – smaklöst och tung mat. Kanske därför de flesta människorna var som de var. Han böjde sig fram till Aeriels öra.

“Smaklöst, som de flesta människorna, inte sant?” frågade han på aela och skratt…[Read more]

En dvärg, den gamle mannen hade inte förväntat sig en dvärg här i alvernas rike.  Trotts allt kunde han mycket väl minnas hur dvärgarna i bitterhet hade upplöst cirkeln och hur de hade hyst ont blod mot alverna efter vättekriget. Det var visserligen hundratals år sedan, över tusen år för att vara exakt men vad gjorde lite hundra år här och där. T…[Read more]

När de alla satte sig för att äta såg Aeriel skeptiskt på maten. Efter första tuggan grimaserade hon smått innan hon kom på sig själv och slutade. “Det här var.. Speciellt.” Hade hon konstaterat och skrattat lätt.
Människomat var verkligen ingenting för henne. Hon åt dock upp sin frukost utan att klaga, för att inte vara respektlös mot dem som had…[Read more]