Corrin suckade och sjönk ner i sin stol igen. För all Finns tendens att insistera om att prata om att hon var Corrin behandlade han henne verkligen som Kathrin. Inga ord hade någon verkan, det här var verkligen en mans värld och bara en mans röst var värd att höras, och någon sån hade inte hon.
“Så vi ska ut och bekämpa elaka trollkarlar…[Read more]
Det var klart allt skulle ordna sig. Sanningen visade alltid vägen! Åtminstone denna gång. De andra gångerna behövde man ju inte fokusera på. Han nickade lätt åt det hela.
“En elak trollkarl, som förstörde Corrins liv.” sa han och försöket att inte låta sin blick dras mot Corrins nya bröst igen. de var betydligt mer tilltalande än vad de hade var…[Read more]
Ayperos kunde inte annat än att hålla med henne. Det var vackert, det var magnifikt. Det var världens råa energi i synlig och fysisk skepnad. En liten gnutta av den gamla tiden, som så länge sedan försvunnit.
‘Ja…!’ svarade Ayperos på hennes fråga, och det fanns en hungrig blick där i hans mörka ögon. Även han tog av sig sina skyddsglasög…[Read more]
Dhrach tog något förvånat men tacksamt emot ett av äpplena Luka generöst erbjöd honom ur sin magra proviant. Äpple var faktiskt något han inte ätit på väldigt länge med tanke på årstiden och här ute i vildmarken där det knappast växte äppelträd så var det nästan en festmåltid.
“Jag tackar er, Luka”, kommenterade han innan han tog ett stort bet…[Read more]
Neaduin såg över axeln mot Camthalion lite trött, och vände blicken från honom till Aeriel, för att skaka på huvudet.
‘Jag antar att vi är i sagoskogen trots allt…’ muttrade hon.
‘Hur går det med fången?’ undrade hon och sneglade ditåt, för att se den fastbundna fången försöka vrida sig lönlöst mot sina rep. De hade fått lägga tyg i hans mun för…[Read more]
Camthalion vaknade till. Sträckte på sig med ett litet nöjt leende. För att sovit så lite såg han nästan irriterande utvilad ut. Han drog ner sin huva och avslöjade det solblonda håret. Han försökte få något fason på håret genom att använda sin hand som kam och sedan lät han sitt enda violblåa öga betrakta Aeriel med ett svagt leende innan den ha…[Read more]
Luka hade varit fast så länge att det kändes skönt att släppa ut lite energi men då han såg att Kentuaren skyddade sig mot splattret han inte ens tänkt på att han frammanade så tvingade han sig själv att sluta plaska omkring likt en delfin. Dessutom så ömmade ju hans fena efter att ha blivit mos under stenbumlingen så det var kanske bäst att vila…[Read more]
Ahh fan vad typiskt! Muttrade Axel tyst till sig själv då hela jävla staden började klämta från klockor vilket i sin tur betydde att detta skulle bli en lång resa ut ur riket. Snabba steg hördes runt om i gatorna då dvärgar började leta efter honom ilsket fräsande som om de också hade någon del av katthumanoid i dem. Axel sköt fram genom gränden…[Read more]
Ethirion nickade kort för att bekräfta att han menade allvar, men satt i övrigt stilla, fortfarande med den där spänningen som om han tänkte resa sig.
“De flesta som lämnar Dar Zakhar vill bli av med henne, men det är sällan lika underbart för dem när det väl sker.” orden hängde allvarsamt kvar i luften och hans blick vändes till Kheezai då han fo…[Read more]
Ithia kände sig lite besviken över svaret, trots allt hade hon hoppats på att saker och ting skulle lösa sig för Kheezai. Men det han sade var inte något som förvånade henne. Nå, de skulle nog hitta en lösning för Kheezai. Men på hans fortsatta kommentar höjde hon ett ögonbryn.
‘Verkligen?’ undrade hon, och såg på Kheezai. ‘Jag kan inte säga att j…[Read more]
Att ta sig till Iselem sjö eller landsvägen skulle varit en utmaning, och framförallt tidskrävande. Då de tre hade slutfört sin genomgång med Ziaté fick de återvända in i den stora salen där prästerskapet tagit emot dem innan. Men nu var atmosfären något annorlunda. Alla prästerna stod upp, med höjda armar. De alla mumlade och viskade ord på…[Read more]
“Intressant” hur han sa det talade emot att han skulle tycka det. Ethirion begrundade Ithia med samma ointresserade blick som tidigare.
“Nej” svarade han tillslut på hennes fråga och lyfte bort tekoppen för att ställa den på bordet intill sin fåtölj. Han satt rakryggad kvar men det fanns en spänning i kroppen som talade för att han snart tänkte…[Read more]
Arlin kunde inte riktigt argumentera med det.
‘Du har nog rätt. Då jag växte upp i Kaldrland var det mycket jag hatade med det… Min fars press, framförallt, men nu då jag tänker på det känns det som om alla de bitar som irriterade mig är glömda.’ förklarade han och såg på henne.
‘Nu tror jag att jag skulle vara rätt glad över att återvända, då…[Read more]
Fler frågor som kändes meningslösa. Tänkte han hjälpa, eller inte? Hon försökte vara tålmodig och påminna sig om de läror hon fått i templet för att lugna ned sitt temperament. Men det var svårt, med hans sätt att vara, tala och se på henne. Det var en ren kraftansträngning av viljestyrka som fick henne att fortsätta tala med samlad ton.
‘En…[Read more]
Aeriel försvann iväg ut i skogens mörker och var borta i några minuter innan hon återvände. När de var klara med att pyssla om den skadade, medvetslösa alven, passade Aeriel på att sköta om sin utrustning. Hon plockade fram varenda pryl hon hade i sin fältväska och lade dem snyggt och prydligt framför sig. Sedan tog hon fram en trasa och började…[Read more]
Taewyn såg efter Camthalion med ett höjt ögonbryn, för att sedan rikta sin uppmärksamhet mot Aeriel och ge henne ett litet tacksamt leende.
‘Du skulle kunna hämta kallt vatten, om du vet var det finns i närheten?’ frågade hon.
‘Jag känner inte skogen väl nog, i kom hit i hast.’ Efter att Aeriel hämtat lite vatten kunde de fortsätta rengöra alv…[Read more]
Åt förslaget nickade Camthalion enkelt och satte sig lite mer tillrätta vid ett träd. Inte hade han tänkt gå in i det tältet igen – inte utan inbjudan. Det var första och sista gången han hamnade upp och ner på av den rubusta, men vackra kvinnan tänkte han och log lite åt det. Även om han fortfarande var lite öm efter behandlingen kunde han int…[Read more]
Aeriel ryckte till lite lätt och fick en allvarligare blick när Camthalion var så rakt på sak. “Det är uppfattat.” Svarade hon lika kort. Därefter nickade hon instämmande on Taewyn. Att hålla vakt skulle inte vara ett problem. Hon hade faktiskt själv tänkt att föreslå samma sak. Hon hade alldeles för mycket för mycket saker i huvudet gällan…[Read more]
De två kvinnorna nickade bara åt det beslutet, trots allt var det inte mycket de hade att invända om saken. Så Taewyn började med det noggranna arbetet med att tvätta och sy alvens sår, trots allt var ingen av dem magiker. Neaduin som inte var så tålmodig med sådant noggrant fingerarbete satte sig lite vid sidan om för att inte vara i vägen. Tro…[Read more]
Det var lite som om hungern hade avtagit och så fort som Camthalion satte brödbiten i munnen kändes det bara som om brödet växte i munnen på honom. Han svalde det till slut med en obekväm min och drog handen genom håret för att sedan sträcka på sig. Ett litet tag verkade som om han inte lyssnade på ordväxlingen mellan alla, men verkade vakn…[Read more]