Det glimmade till lite i Vingas ögon och hon tappade inte leendet fast den allvarliga tonen i Lucas sätt. Hon sträckte på sig och slog ihop sina ben för att visa sin respekt. Irritationen var inom henne, varför skulle hon avslöjat vem hon var? Nå, hur illa kunde det gå? Om hon inte behövde visa vem hon var så skulle allt ordna sig.

“Ja,…[Read more]

Djan kunde riktigt känna hur hon blev upprörd även om blicken var fäst vid horisonten. Det roade honom och han smålog. Syftet hade ju varit att komma henne under skinnet.
“Strunt? Är det så ni kallar det? Hah!” Han skrockade för sig själv då han drack av vinet.
“Vad hoppas du på att uppnå egentligen? Jag tror du vet vad som pågår här” Han vänd…[Read more]

Djans lite slöa blick gick mellan drottningen och mannen då hon saktade in och red mellan dem. Han blinkade till, medvetet och höjde glaset en aning åt hennes ord till honom.
“Inte –hick- all törst” han hällde i sig det sista av vinet och släppte sedan helt sonika ned glaset från kamelens rygg. Det landade i sanden och Djan sträckte på sig med e…[Read more]

Xar kunde nog känna blicken och kikade upp på Djan lite kort, märkligt riddjur det där. Nog för att han sett liknade varelser hemma vid på sina resor men aldrig varit nära dem. Nej, bäst att konserterar sig på att hålla sig kvar på hästryggen.

De saktade ner något och han kunde titta upp lite men det syntes nog att han var en mycket ovan ryttare…[Read more]

Lucas höjde ett ögonbryn med ett roat leende på sina läppar åt hennes reaktion. Så försvann leendet på hans läppar och han sträckte på sig då hans ansikte blev allvarligt.
“För det första så är det ‘General’ du tilltalar mig som, soldat.” Den plötsliga hårda och auktoritära tonen i hans röst fick samtliga runt omkring att sträcka sig och slå…[Read more]

Eldens dag. Hon hade helt glömt av den dagen. Faktum var att hon inte hade spenderat eller firat den på snart åtta och hon skakade nätt på huvuet åt det hela. Att hon skulle vara en idol för någon gick helt förbi henne.

“Det låter inte som den värsta plikterna.” sa hon med ett litet leende och sedan såg hon hans skratt och spärrade upp ögonen.…[Read more]

Skrattet hade övergått till ett lite lägre kurrande och han fick dra ett djupt andetag för att samla sig.
“Det är det enda mina döttrar pratar om. Du är deras stora idol, min yngsta.. nej näst..eller… aja strunt samma -de är så jävla många av dem-, en av mina är så besatt att hon har flera målningar på dig i sitt rum” Han skrattade till…[Read more]

Skrattet fick henne lite förbryllad och hon drog ett djupt andetag när hon insåg att det inte hade varit det smartaste draget att avslöja sin mästare. Fast, det var väl andra än kungens familj som använde Sloan… Hon suckade och log lite snett. Granskade mannen framför sig lite mer noggrannt och kunde inte rå för att skratta lite lätt själv. Ett…[Read more]

“Sloan…?” Upprepade han. Mannen la huvudet på sned på rynkade ögonbryn åt hennes ord och öppnade munnen för att avbryta henne. Men det slutade bara i att han började att skratta, ett lågt, kluckande skratt som växte till ett varmt och glatt gapskratt som fick det att tåras i ögonen på honom. Orcherna runt omkring vred lite på sig, någon börjad…[Read more]

Det var år sedan hon hade hört kaeliska och hon rynkade lite på näsan åt det. Som om det hela väckte smärtsamma minnen och hon log svagt åt honom.

“Ung ja, det var min första riktiga strid.” sa hon simpelt och försökte räkna på sina fingrar. Det var ett par år sedan. Var det samma år som hon hade försvunnit från Kaelred? Ja… Det var det nog.…[Read more]

Karm verkade fånga mannens intresse särskilt mycket och han höjde på ögonbrynen. Blicken stannade på orchen och han lutade sig in för att säga någonting långt och lågt, vilket fick de andra orcherna att närma sig för att försöka höra, till den nervöse soldatens store förtret. Det tog en stund med lägre ord, inte viskningar, för det var helt omöjli…[Read more]

“Ja… jag stred med alverna ett flertals gånger när Iserion gick till attack. Och sen något i Karm” sa hon lite fundersamt, inte helt säker på hur mycket hon ville gå in i detalj i det hela och gjorde sedan en uppgiven gest med sina händer. Som om hon gav sig. Hans andra fråga fick henne att tvivla på sitt svar. Vad var det hon egentlig…[Read more]

Hennes ord verkade inte nämnvärt påverka varken mannen eller orchen som mest utbytte några korta ord, ett flin och ett par blickar. Mannen harklade sig efter en längre stund av att ha talat med orchen som ryckte lite på axlarna åt hans ord.
“Har du varit med i fältslag tidigare? Urbefolkningen där sysslar inte riktigt med belägringar och krigsföri…[Read more]

“Slant ja, jag sa aldrig en snabb slant. Jag har inte så bråttom härifrån som den där benige soldaten har.” sa hon med ett flin och gjorde en nick bakåt. Hon förstod förstås ingenting alls om vad de sa, kanske var det bäst på det sättet också.

Till slut drog Linn en suck och ryckte på axlarna lite lojt. Som om hon inte riktigt hade något att för…[Read more]

Mannen som satt bredvid orchen rynkade fundersamt ögonbrynen en aning och såg upp på den stora, barbröstade orchen som satt intill. Han sa någonting, det enda urskiljbara var “Linn”,  sprack upp i ett leende. Orchen besvarade det med ett skratt blandat av den mörka stämman likt åska. Han hade stora tänder som stack fram från underläppe…[Read more]

Linn drog en fundersam hand genom det smutsiga håret medan hon betraktade orkena och mannen framför sig. Det fanns ett litet roat flin på hennes läppar, lite för självsäkert för en kvinna kanske. Hon kunde inte rå för att se hur soldaten hade varit obekväm med bara tanken på sällskapet till orkerna. Kanske hade det hela varit en dum idé?

Fast h…[Read more]

Regnigt, lerigt, illaluktande. Så var det för alla de dryga 18 000 mannar som levde i krigslägret av Belgaras Lejon. Försäsongen innan årets kampanjer sänkte alltid humöret och moralen. Folk var bitska och ointresserade, speciellt för ensamma krigare som ville ta värvning. Förbandet drevs som en regelrätt armé och det gjorde att många helst…[Read more]

Sloan grimaserade något åt blodet som träffade hans ansikte, och sedan flinade han lätt åt Vingas torkande. Den lilla gesten visade honom på något vis ändå att allt skulle ordna sig, och han klappade Vinga lätt på kinden innan han reste sig och hjälpte henne upp.
‘Frukost låter bra.’ höll Sloan med om, och skrattade sedan ett muntert skratt åt hel…[Read more]

Sandor samlade sig något, trots allt var han fortfarande tvungen att framträda som en konung – men vem kunde klandra honom för att vara lite emotionell då han återförenades med sin hustru efter slaget vid Loradon? Sandor gav även en nickning åt Arand och Maeve, som för att bekräfta vad drottningen sade. De hade saker att diskutera sinsemell…[Read more]