”Gör inte om det! ”Bannar hon honom milt snyftande innan hon liksom honom drar in hans doft som nu kändes mer fuktig och färgad av naturen omkring dem. Men den fanns där, den där doften som alltid gjorde henne trygg och lugn”

”Du skulle bara våga… ”mumlar hon, lite lugnare nu” Men du kunde ha sagt något.. inte bara försvinna sådär utan…[Read more]

Feonns ord försvinner lite för honom, det var alldelles för många ord för att kunna fokusera och lyssna på. Han log lite för sig själv medan han borrade in sitt huvud i hennes blonda hår och drog in doften av henne. Det lugnade honom och han strök en mild hand över håret för att sedan hyscha henne lite grann. Han vågade inte riktigt säga ett ord…[Read more]

Hästen under henne kastar lätt nervöst med huvudet och hon kan inte förstå varför förrän en väldigt bekant korp landar på hennes axel. ”Sunniva! ”Utbrister hon glatt förvånat och smeker den vackra kloka korpen över fjäderdräkten innan det går upp för henne att om Sunniva var här måste hennes bror också vara det. Blicken vänds framåt och där… d…[Read more]

” Det gör jag, ert folk må äga tapperhet och ädelmod som sällan skådats men säg mig skulle ni göra allt för att segra mot Turin?” sade Vasilij innan han såg på bröderna, för honom var att ge allt inte diskutera hurevida det var moraliskt rätt att gifta bort sin syster eller inte framför någon som inte tillhörde familjen detsamma som att vilja gö…[Read more]

Han log blekt, och fortsatte stötta henne fast knappt någon av dem kunde gå. Det skulle nog gå bara lite till. han såg sig om hela tiden och ja kullen han sett hade kommit lite närmre. Det var dit han tänkt sig, så de skulle ha bra utsikt över området och skogen.

Xharin misstänkte hon frågade sig själv mer än honom men svarade ändå
“Om jag…[Read more]

Alver är skogsfolk. Så varför inte ta sig till en skog? En briljant plan om man frågade vem som helst. Åtminstone om denne vem som helst var Camthalion. Alldeles för envis för att kunna erkänna att det kanske inte Harvadars djupaste djungel var den bästa platsen för honom, eller någon för den delen. Det var fuktigt och alla små kryp tycktes särs…[Read more]

“Tack…” sa hon, i en utandning när han stödde henne. För att vara ärlig så var hon nästan osäker på om hon skulle kunna röra på fötterna. Men vad var det för sätt att inte försöka? Hon drog ett djupt andetag till, som för att samla mod innan hon försökte röra sig. Svårt var det, men de kom några meter i alla fall.

“Vad i helvete… är det so…[Read more]

Enbart tanken på att öppna sin mun och säga något var svårt. För det var med nöd och näppe som hon inte yttrade sina innersta tankar. Nenya blängde ilsket på demonen vid hennes axel. Hon var äker på att det var hans äckliga närvaro som hade fått henne att utbrista sina tankar.

Ett svagt leende på hennes läppar fanns när hon slog sig ner vid maten…[Read more]

Eirik Ulvhedna

Mjuka vingslag, kraftfulla i sin mjukhet och en skarp blick som hela tiden fokuserade på staden som låg framför. Eller snarare under. Envist hade den ståtliga falken flugit från ett land till ett annat för att söka en älskad. Söka någon som den i alla fall förut känt som älskad men inte på så vis som en man till en kvinna, man ti…[Read more]

Djan hade väl hoppats på att få sova lite där, men icke. Vinglig och dan fick han dansa efter drottningens pipa. Hästar var uteslutet för honom numer, de djuren blev alltid oredliga och vildsinta vid hans närvaro, så det var en lite mer beskedlig kamel som han kunde kravla sig upp på. Det fina med kameler var ju att de la sig ned när man skulle be…[Read more]

Djan betraktade deras händer och slogs lite av tanken hur annorlunda han tyckte sin hand såg ut. Det var inte en obehagligt tanke, utan bara en förvånande insikt som kom över honom. Han sög lite fundersamt på insidan av läppen.
“Sera… Varför räds du mörkret? Ingenting är svart eller vitt..” Han upprepade sina ord, blicken vändes tillbaka til…[Read more]

En rysning gick genom Sera, som hon kunde känna mörkret som fanns i hans själ. Som om blodet, makten och girigheten var något som fyllde hennes mun med en äcklig bränd smak. Hon räckte ut tungan i en avsmak, utan att vara medveten om det.

Disträ och fundersamt tog hon tag i hans hand. Strök sin tumme milt över hans handrygg och betraktad…[Read more]

Nu gick det snabbt, lite väl snabbt kanske.
Xar stirrade lite på hästen som läts fram till honom; han svor lite tyst för sig själv. Rida var inget han var bra på och vissa hästar brukade ha viss ovilja mot honom dessutom.
Men just nu hade han uppenbart inget val. Hans stav hängdes på något vis upp på hans rygg, för nu behövde han båda händerna…[Read more]

Djan släppte hennes kinder och och lutade sig tillbaka i sin stol. Hans blick vändes bort, ut från balkongen och över de små hustaken och skeppsmasterna.
“Ja, vad nu..” Upprepade han hennes fråga och lutade både ena armen och hakan mot sitt knä. En del av honom önskade att han kunnat göra sin pakt ogjord, få resa och driva runt igen. Men han vi…[Read more]

Drottningen väntade inte en minut mer på att resa sig upp och med en gest fick han alla vakter att reagera. Även fast vakterna var rädda, var de glada över att få något nytt att tänka på. Det dröjde inte många sekunder innan hon hade tyglarna till sitt vita sto i sina händer. Hon svingade sig upp och såg ståtlig ut rakryggad på hästryggen. So…[Read more]

Orden förvirrade henne, samtidigt som det gav henne en mer klarhet likaså. Hon strök en hand genom hans hår milt, ömt för att kyssa hans panna.

“Och vad gör vi nu?” hummade hon och strök sina händer över hans hår och höll honom nära sig. Som om hon var rädd för att han skulle försvinna om hon inte höll fast honom. Fast det fanns en oro att han s…[Read more]

”Nej…” Ler hon ömt och smeker honom över de skäggiga kinderna” Kungen ska inte behöva bada ensam. Kom.. du behöver få vila. ”Hon vänder sig sedan mot Maeve, släpper Sandor för en kort stund även fast hon egentligen inte alls vill det och går fram mot Maeve och Arand.

”Jag är glad att se dig vid liv Maeve Ulvhedna. Ditt rum står kvar som det var i…[Read more]

Kheezai snavade upp på fötter, försiktigare denna gång för att inte snubbla på sina ärmar. Hon var lite omtöcknad och knäna darrade lätt då hon plockade ihop sina saker. Då och då slängde hon en blick mot Ithia eller jägaren, osäker på om hon gjort rätt val. Men det fanns ingen tid att tvivla nu.

Jägaren stod fortfarande lutad mot spjutet, men h…[Read more]

Ithia rynkade på ögonbrynen konfunderat åt det hela. Det måste vara en stor skuld dem två emellan för att han inte skulle rapportera om Kheezai till myndigheterna. Men av hans accent att döma kom han från Celerashållet, och då kanske han hade lite mindre fördomar mot mörkeralver än de flesta.

Ithia själv la upp sitt hår i en knut och började kl…[Read more]