Djan ignorerade aktivt hennes ord om pengar. Ibland glömde han att hon var en prinsessa men vid sådana här tillfällen gjorde det sig påmint. Till skillnad från han själv som växt upp ute i öknen, hans mor som fick kämpa för var dag att hålla mat och vatten på bordet. Hon som lämnade dig. Viskningen kröp som tusentals små spindlar längst hans nac…[Read more]

Även om han försökte så dolde han att han blev tämligen imponerad ganska dåligt över stoets entré. En sådan häst ville han också ha och tankarna gick till hans farmors avskedsord. Blicken gick från det bruna stoet tillbaka till hans något mindre och korthalsade häst från Kaelred. De tre hästarna som kommit med på resan var nog knappt värda att…[Read more]

Alithea verkade snabbt återfå sitt förstånd, och det var som om sitt återfunna namn gav henne styrka och mål. Som om det tände liv i hennes ljusa ögon. Fascinerat betraktade hon draken, och försökte förstå allt som skett. Men plötsligt kände hon hur det pressades mot hennes huvud. Inte fysiskt, men som om något starkt pressade inom henne och henn…[Read more]

Catea betraktade Gormkäft medan han berättade om sina förmågor, och hon tog det seriöst nog att ge flera nickningar som visade att hon nickade.
‘Jag är tacksam för dina tjänster, herr Gormkäft, jag är säker på att de kommer att komma till nytta.’ sa hon vänligt för att sedan vända sin uppmärksamhet till Lucas och hans frågor.

‘Oroa…[Read more]

Vésiva visste inte riktigt vad hon skulle vänta sig, men det här var inte något hon hade tänkt. Hon föll själv framåt på marken och kände hur gräset under hennes händer och knän. Att det gjorde ont var inget hon tänkte på först. Det var ett senare problem. Hon kände hur det tvistade i hennes mage och hon lade en hand över hennes mun för att stopp…[Read more]

Lågan lever i hans ögon. Sprakar och flammar upp vid tal om de våldsamma planerna. Han hade inte glömt, han har inte förlåtit och han tänker inte sluta. Det finns inget modigt i hans gärningar bara ett djupt rotat fanatiskt vansinne. Världen har inte visat honom annat än skymflighet och han skulle ta det och göra världen bättre – på sitt eget vis…[Read more]

Hans förfärade skrik förvirrade Sera. Vad var det för fel med att ha kastat kronan i vattnet? Trots allt var det väl exakt det som han vill att hon skulle gjort från början. Det hade tagit mycket från henne att äntligen göra det. Hon rynkade lite oförstående på ögonbrynen åt hans prat om pengar och drog fram en hand som hon hade haft i sin fic…[Read more]

Att det fanns ett retfullt ansiktsutryck på Lucas och att det förmodligen var en pik, var inget som Gormkäft lade märke till. Istället sträckte han på sig lite grann och det nästan tandlösa leendet syntes och han gjorde en gest framför sig.

“Även om det inte ser ut så, så har jag många år på min nacke. Flera århundranden av kunskap!” sa han…[Read more]

Mörkret varade inte länge, lyktans lilla låga gjorde sitt bästa för att lysa upp åt dem. Hon hade aldrig sett eld förut men den kändes instinktivt bekant på något vis och hon stirrade fascinerat på den med ögon som man i dess sken kunde se var gröna. Fjällen som täckte draken var kopparfärgade och tycktes skimra i guld, förutom några små vita f…[Read more]

”Karms kung lovar mycket och vill väl” Han hade ett gott intryck av Karms kung men vilken ledare för en framstående nation skulle efter ett samtal i ett tält släppa en av sitt rikes förläningar eller provinser, han trodde att de hette provinser i Iselem iallafall ”Jag vet dock inte hur mycket talan han faktiskt för när det kommer till Karms al…[Read more]

Audgisil fick genast intrycket att Vasilij var en man som var mer på hans egen nivå, snarare än Karmaner och övriga som alltid såg ned på alla som var annorlunda eller av andra kulturer. Och åtminstone seden med att greppa tag i den andres underarm i hälsning delade Kaldrland med detta land så det var utan tvekan och på instinkt som han besvarade…[Read more]

Den unga gatuflickan stirrade storögt på den lilla krabaten som nu vinglade och yrade omkring bland hennes filtar. Instinktivt mer än något annat drog hon undan sin hand då den försökte nafsa efter henne. Kunde det vara… en drake? Hela sitt liv hade hon trott drakar bara var legender, sagor. Vem med sitt friska sinne i behåll skulle kunna t…[Read more]

Den nykläckta draken hann inte mer än bryta sig ut ur skalet innan hela världen skakades runt och välte henne uppochned. Som om ansträngningen nyss inte varit nog försökte hon nu desperat klamra sig fast i det hon kunde, men hade knappt någon aning om vad som var upp och vad som var ner, och ramlade hjälplös ihop som en blöt trasa med sina stora…[Read more]

Gatuflickan hade somnat i en lätt sömn under sin filt, trots allt lärde man sig som gatubarn i Celeras att aldrig sova allt för djupt ifall någon av de andra gatubarnen skulle hitta ens tillhåll. Då skulle man vara tvungen att vara kvick på fötterna och snabbt springa därifrån. Men denna gång vaknade hon inte av ljud utifrån, utan istället vak…[Read more]

Hon hade befunnit sig i ett tillstånd som liknade dvala så länge nu. Men för någon som saknade tidsuppfattning och aldrig sett dagens ljus spelade det ingen roll. Åtminstone gjorde det inte det, förrän det förändrades.

För plötsligt fanns det värme och närhet. Och rörelse, så mycket rörelse. Människor med starka viljor och som inte tänkte låta…[Read more]

Aife gav en kort nick vid Isras order – det var för väl, eftersom det var just vad hon hade tänkt rekommendera själv, men hon hade sen länge lärt sig att det var bättre att hantera order än förslag.

“Självklart, Ers Majestät.” Sade hon enkelt. Fast hon var tvungen att tillägga: “Tillåt mig dock att notera att dessa två kan flyga. Finns det någ…[Read more]

Kanske hade hon först tänkt dra ut på det här, men om det var en sak som Evina visste så var det att Finn var usel på att ljuga – en ganska udda egenskap hos en tjuv kanske, men lika så. När han återigen kallade “Kathrin” för Corrin så var det helt enkelt en droppe för mycket för den unge uppfinnaren.

Hon sträckte in en hand bakom eldstaden, i…[Read more]

Staden som nordborna anlände till var en stad fylld i liv och rörelse med dess befolkning klädd i de typiska kappor och kaftaner för Märehn. Deras klädstil och språk framstod som lika exotiskt för nordborna som nordborna var för de när de färdades ut med de långa och smala gatorna som snirklade sig fram mellan trähusen. Här kunde man känna doftern…[Read more]

Kiel nickade åt hennes ord. Vad han skulle göra med ett vapen visste han inte, trots allt var han ingen kämpe. Men han plockade upp det första långsvärd han fick syn på, mest för att det så imponerande ut, och fäste det i sitt bälte med fumliga händer.
‘Hur fan gör vi nu då?’ väste han, de hade nog inte många ögonblick på sig innan vakter skul…[Read more]