Utan att tveka styrde Sera hästen in i havet av apelsiner som hade hamnat på vägen. Hovarna slog hårt mot marken och de flesta apelsinerna skulle inte den ilskne mannen kunna sälja längre. Lite fumlades kastade Sera pengar mot mannen – även om de flesta hamnade på marken . Hur mycket det var, visste hon inte men mannens huttande och svärand…[Read more]
Det var med ett skratt fyllt av glädje som han lutade sig fram över hästens hals och manade på den ytterligare. Djuret ökade farten, tillsynes lika obrydd som Djan över de människor som fick hoppa ur vägen, skrikandes efter dem. Det fick bara Djan att skratta än mer så att ögonen tårades. Hans sinnesstämning verkade smitta av sig på hästen som fr…[Read more]
Nere vid hamnen låg det mycket väl ett skepp med en besättning som stack ut från resten av hamnen. De bar bar långa kappor vars knäppen bildade band och under de vida byxor. Andra visade sin tunika under som oftast var vita med vackra broderier ut med dess kanter och på huvuden bar de antingen mössor av päls eller blottade sina hjässor. Vissa av…[Read more]
Gatuflickan tog risken och pressade sig lite närmare golvet. Tydligen blev det en affär, trots den hisnande summan pengar som var i fråga. Frågan var om hon skulle försöka följa köparen och plocka lite guld, eller handlaren. I slutändan var valet inte speciellt svårt, för hon fick en känsla av att köparen inte skulle tveka med att döda henne p…[Read more]
Luka brukade ha vänner bland vakterna i de flesta städerna. Folk som var skyldig honom tjänster. Men inte i Hannadon, inte idag. De släppte honom efter en lång stund av förhör, dock inte utan ett svullet öga och sprucken läpp. Han hade vid det laget svårt att bestämma sig för vad han tänkte göra med den sabla dvärgen när han väl fick tag på hono…[Read more]
Reidar stirrade på uppenbarelsen framför honom. Alven såg verkligen illa tilltyglad ut med sitt avskurna öra och ormtunga. Det kändes mycket obehagligt att denne som tydligen inte var obekant med våld siktade med sin pilbåge mot honom. Ett misstag så är du dödens! Påminde Reidar sig själv, Alven verkar inte ha bråttom att skjuta, det är ett bra t…[Read more]
Alfred vände sig om mot den springande grabben. Han såg ganska liten och tanig ut men verkade ha ett intresse i Alfred, eller som det senare visade sig, hans häst. När sedan främligen erbjöd Ronja äpplet sken Alfred upp. ”Tack kamrat!” Utbrast han med ett varmt leende. ”Ronja är visserligen en hon, men det spelar egentligen ingen roll”[Read more]
Vindálfr såg på Wim och nickade instämmande. ”Då tycker jag att vi följer dig dit Wim, låt mig bara gå upp och hämta min utrustning så är jag redo att ge mig av när som helst.”
Han höll upp ett finger, ”Vänta lite!”. Utan att vänta på svar gick han bort till värden och talades vid med denne en kort stund. Den som iaktagit skulle ha sett att de ve…[Read more]
Han fingrade på servetten ett bra tag innan han kom på att han kanske borde använda den, kanske inte såg för snyggt ut med kladd i skägget, något han väl inte alltid brydde sig om då han levde ensam till stor del av sin tid. Utan att tänka närmre på saken stoppade han undan några bitar av maten som blivit över till senare i någon av alla fickor i…[Read more]
Först var Vésiva fortfarande lite för förtjust i maten och fortsatte att stoppa i sig godbit efter godbit. Hon tog fram en servett och torkade sig kring munnen och tuggade ut det sista. Samtidigt nickade hon år hans kommentar. En karta, det lät som en bra början. Och hon verkade inte allt för orolig över att inte komma tillbaka. Varför skulle ho…[Read more]
Kronprinsessan rynkade på ögonbrynen åt hans kommentar. Mindre henne? Var det inte det hon redan gjort? Trots allt hade hon inte kronan längre. Hon kastade en blick mot en sköld som hängde utanför en smed. De klarblåa ögonen mötte henne och hon blåste bort hennes svarta lockar från hennes ansikte. Fast de var snart framför hennes ögon och mun…[Read more]
Nicolaus rynkade på pannan åt förfrågan om att låta paladinkrigare samarbeta tillsammans med hans präster ” jag för inte kommando över de i den mån att jag kan godkänna det” svarade han och blottade en del av Märehns interna politik med religiösa dogmer och klaner med deras rena blod som inte ens han rådde på ”Dock svär de att ej bära ord…[Read more]
Djan styrde upp sin häst bredvid hennes med en road min.
“Var lite mindre… du.” Han skrattade och nickade menande mot hela hennes uppenbarelse. “Du är ju inte den mest diskreta med din identitet” Han blinkade lite retsamt åt henne innan han försvann i sina funderingar igen, hela hans uppsyn sjönk ned i någon disträ apati. Hur bra var han, hur br…[Read more]
Han var glad hon uppskattade den exotiska maten, själv hade han väl lite svårare med vissa av bitarna men stoppade ändå in en efter en. Vem visste när de fick någon annan mat än färdkost igen.
“Inte så illa nej” höll han med lite artigt, för han åt sällan på värdshus av sämre kvalitet än detta så någon dålig mat hade han sällan fått.
Xharin…[Read more]
Påståendet fick Tipum att stanna upp i sina rörelser. För ett ögonblick var det som om han funderade över hennes ord. Orolig? Tanken var nästan skrattretande. Ett mörkt, hest skratt kom från demonen och efter en stund fixerade han sina ögon på Isra. Han lade en av sina beniga fingrar, eller snarare klor, på skrivbordet kalla yta och den andra l…[Read more]
Tankfullt studerade Vésiva bordet och alla dess delikatesser som var färgglada och tycktes vara i alla olika skepnader av färger. Nästan som om ingenting var likt den andra. Till slut, efter att inte ha bestämt sig, stängde Vésiva sina ögon och sträckte sig efter en matbit och stoppade den i munnen. Hon sken upp lite av den sötbittra smaken oc…[Read more]
Skrattet fick henne att le lite bredare. Hon nickade lätt, lite eftertänksamt. Hon rättade till kronan som fanns på hennes huvud. Bara åsynen fick de flesta att hastigt skynda undan för de stora och ståtliga hästarna. Egentligen kunde hon inte riktigt dölja sin irritation när hon tänkte hur hastigt folk gjorde saker. Så fort de pusslade ih…[Read more]
Hon hummade eftertänksamt och ställde ned vinglaset på bordet igen. Fjäderpennan som hon hade i sin andra hand hade torkat och hon ämnade inte doppa den i mer bläck förens hon säkert visste vad det var hon tänkte skriva. Det var en komplicerad situation och en inte alldeles genomtänkt sådan. Visst, hon hade tänkt på det, under många sömnlösa nätt…[Read more]
Hon hade hela tiden hållit ett öga på de män hon ledde, de som nu rusade vidare in i staden efter den Märhenska förtruppen och när Arand med en mer allvarsam ton föreslog att de följde efter så var hon inte sen med att nicka och stoppa tillbaka den ena av sina yxor på ryggen.
”Nå, låt oss följa efter dårarna då och be till gudarna att idag…[Read more]
Handlaren var väl medveten om att tio tusen guld inte var en summa man sprang omkring och bar på direkt. Nog skulle det kräva en robust kista att flytta det i. Så han var inte förvånad över att mannen behövde gå iväg för att samla ihop betalningen. Däremot var han lite snopen över att själv behöva gå ut, han var högst motvilligt inställd till at…[Read more]