Finn vred på sig lite obekvämt. Att ljuga var inget han tyckte om – som de andra så klart visste om. Han skakade på huvudet så att hans lockar piskade omkring honom.

“Att ljuga är fel – och varför ska du behöva ljuga!” utbrast han, lite bittert för att sedan fnysa och nicka åt trollkarlen. Han var lite obekväm i hans sällskap.

“Nå, sväng höfter…[Read more]

“Det är då säkert två revben som är brutna och resten lagomt blåslagna. Men kunde varit värre så klart. Jag uppskattar erbjudandet om hjälp då jag fått lägga om det själv.” Det var ingen i mörkeralvernas stad som skulle hjälpt honom och Lloths utsända hade inte brytt sig alls. Vilket hade varit väntat så klart. Han riktade blicken framåt in…[Read more]

“Två dagar sedan. Det var en av de goda nyheterna jag hade tänkt berätta för Er. Därför skyndade jag mig hem och kom fram en dag tidigare än väntat.” sa hon och böjde på huvudet hon kunde känna sin drottnings bubblande vrede som simrade under ytan. Det var sanningen förstås, men det var svårt att få det att inte låta för… lägligt.

Hon hö…[Read more]

“Vart har du ont? Vi kan säkert ordna något emot den skadan.” sa hon, fortfarande kastade en blick omkring honom för att skratta lätt åt hans andra fråga.

“Även under krig behövs mat. Och det är bättre att plocka nu – när de inte har barikerat in oss – än att svälta när de har.” påpekade hon och vid hennes bälte hängde ett par stycken fåglar och kaniner.

Med ett leende betraktade hon sina bröder, glad över att de var samlade igen, även om det också påminde henne om att en av dem saknades. Tanken fick en gammal ilska att blossa upp i hennes bröst, men hon sköt undan den och riktade istället sin uppmärksamhet mot de väntande männen och kvinnorna som skickats från Frostheim för att möta upp dem. Hon…[Read more]

Monsterjägaren var inte helt övertygad trots Maeves ord, men han kunde inte neka att den friska och krispiga luften hade en speciell atmosfär i sig. Som om denna del av världen var lite mer orörd än södern. Som om det fanns kvar något av världens gamla magi kvar här. Det var uråldrigt, och något skrämmande, men likväl även spännande. Kan…[Read more]

Hans ord fick henne att se tillbaka på honom med spelad förfäran.
”Mer kvicktänkt än mig?! Ni förolämpar mig”, utbrast hon roat, men leendet som följde falnade snart, dock utan att helt försvinna.

”Men nej, det är ett dilemma. Jag har sänt ut folk för att finna henne, men ännu har hon undgått mina jägare. Om ni skulle vara mig behjälplig i den…[Read more]

Ett roat, frustande läte lämnade hennes läppar när han talade om att finna andra metoder, men hon kunde inte låta bli att känna sig lite fånigt varm i kroppen på samma gång. Hon visste att det säkert bara var för att hon var full, men den lilla ömhetsgesten från Arands sida fick henne att le lite fånigt. Det var dock inte utan ett stygn av sorg…[Read more]

Ilska blixtrade till i hennes ögon när Vesvía kläckte ur sig svaret på den fråga hon så många gånger ställt sig. Vart var Fëani? Hur länge hade hon vetat det? Hur länge hade hon hållit den hemligheten från henne?

Tystnaden som föll var obekväm, och blicken som Isra höll riktad mot den andra kvinnan var stenhård och iskall.

”Hur läng…[Read more]

Irritationen över att något så litet som en vänskaplig käftsmäll hade urartat till en duell till döden, och kanske mest det faktum att hon blivit kallad för vek, stod som ett bolmande moln kring henne. Som svar på furstens ord knyckte hon bara bistert på huvudet innan hon samlade sitt tidigare utsläppta hår i en slarvig fläta för att hålla det ur…[Read more]

Arand frustade lite roat åt hennes fråga.
‘Så långt hade jag inte tänkt, måste jag erkänna.’ sa han, med sin blick fäst på henne.
‘Trots allt är min vanliga rutin att kanske klunka en sinnesförhöjande dryck, och dräpa monstren. Men med ulven framför mig känner jag att det är andra metoder som biter bättre…’ sa han och strök undan några av he…[Read more]

Ayperos nickade lite eftertänksamt över hennes tankar. Han hade fått förklarat för sig hur krigarna ställt sig vid Isras mor Thalia i det förra kriget, även om det hade varit Thalias syster som suttit på tronen.
‘Ett komplicerat dilemma.’ konstaterade han.
‘Vilket betyder att vi, eller åtminstone du, måste finna Fëani först. Jag kanske kan h…[Read more]

Han skrattade trött och synade gräset för gubben hade inte riktigt somnat han hade bara suttit och tänkt på om det fanns något vis att lugna de mordiska träden. Inte för han kom på ett man ändå. Så mycket annat hade han inte för sig.
“Ja det vore riktigt illa det, min vän.” han fnissade lite till, som sagt han var trött svårt att sluta upp att s…[Read more]

Som han hade kunnat ana vad hans gamle vän hade tänkt öppnade den gamle draken i människo skepnad återigen munnen ” de kanske inte är de smidigaste av människornas folkslag men det var det folk hon valde till sitt” Hon hade ändå haft sina skäl, visst kunde man ifrågasätta hennes val och vishet i många frågor som hennes dragning till blodsmag…[Read more]

” Det är han på marken” svarade han tonlöst Meave, ja mannen skulle synnerligen dö men Vasiloj verkade inte hysa någon större tanke kring det. Människor dog så var det bara och prästerskapet hade kommit med sin dom

Nej han skulle aldrig kalla deras blod för vekt igen men han hade fått Meave dit han ville. För även om han inte tvekade på d…[Read more]

Han kunde tydligt se hur Ragnhildrs blick gled över honom kort men han nickade och blickade sedan framåt.
“Min tid innan jag kom hit var inte direkt händelselös ska väl sägas och det kunde gått väldigt illa. Vilket det kan än…” Det sista mumlar han lite tyst för sig själv medan han gnider sig över sidan igen. Sen ser han mot Ragnhildr o…[Read more]

På något sätt blev hon lite mer fundersam över mannen på sättet han talade om hennes dotter. Inte skulle väl de…  Åtminstone skulle inte Maeve låta sig utnyttjas. Det visste hon om henne. Men tänk om hon hade tagit hem en fiende? Den dagen, den sorgen.

“Har du ont?” frågade hon och nickade åt mannen. För nog var hon observant nog att hon kun…[Read more]

“Hon är i Kaldrland.” sa hon simpelt, efter ännu en klunk av alkoholen. Ett kort ögonblick höll hon ut pluntan mot drottningen men kom fram till att det var en dum idé. Trots allt var det många som hade klagat på hennes smakläkar när det kom till sprit. Lite ursäktande log hon innan hon stoppade in pluntan inne i sin väst igen.

Sam…[Read more]

Han biter tillbaka en kommentar om ljus och mörker vilket istället blir till ett stelt leende. Han trodde nog det fanns mer mörker än ljus och något riktigt ljus hade han svårt att se i det hela just nu. Det var så mycket som inom den närmaste tiden skulle kunna komma att förändras eller försvinna för honom. Han drog ett djupt andetag vilket fick…[Read more]