När han började skratta så kunde hon inte låta bli att titta förvånat på honom. Inte för att hon inte hört honom skratta förut, men för att det kom så oväntat och dessutom verkade hålla i sig länge nog för att det skulle kännas som om också hon borde skratta tillsammans med honom. I sitt fulla tillstånd förstod hon dock inte vad som var så lust…[Read more]
Kheezai lyckades få fram ett leende till Ithia, trots den oro som gnagde inom henne. På ostadiga fötter gick hon fram till stolen och satte sig varsamt, blicken fäst vid Ithia som lämnade rummet. Nästan bedjande då Ethirion stängde dörrarna efter dem och hon lämnades ensam i rummet med de tre främmande mörkeralverna.
Ethirion vände sig mot Ithi…[Read more]
En mörk figur satt i ett bord i värdshuset. Han var klädd i en lång mörkblå rock med guldfärgade knappar som var öppen, och en väldigt smutsig ursprungligen vit skjorta som var dränkt i mörkt torkat blod. Han hade inte en hatt som de flesta piraterna ofta mätte sin status med, utan lät sitt våta svarta hår som var tydligt fortfarande ful…[Read more]
En stund senare hördes det steg i de ekande korridorerna, och vakterna som stått vid cellen vandrade därifrån för att möta inkräktaren. Därefter följdes diskussion som mest lät som ekande mummel där i korridorerna, omöjliga att förstå eller urskilja där i deras cell. Det avslutades med att de två vakterna gick därifrån och lämnade nykomling…[Read more]
Jezeral hade gjort ett utfall att försöka vända sig och rädda Naera från banditen som tänkte avsluta Naeras liv. Det hade så klart varit lätt för honom att bara låta det ske, men han ville inte att hon skulle få en så enkel utväg för sina brott. Samtidigt var han låst i strid med ledaren och kunde inte nå henne, men han kände sig något lättad då…[Read more]
Ithia mötte pojkens blick, nästan förvånad över att se honom. Med tanke på att han varit där förra gången kanske hon inte hade behövt bli förvånad – men den association och känsla av obehag hon hade kring Ethirion gick inte ihop med pojkens uppsyn. Hon kunde känna runornas glöd som en vibration i kroppen, men hennes kunskap och förmåga var in…[Read more]
Det blev kaos en stund då Hillevis trupper delade sig för att strida mot Asgeirs krigare på två håll.och flera av Asgeirs stridsbrödrar och systrar förlorade livet än han hade velat uppoffra för detta. Men de var tränade för sådana scenarion, och Asgeir röt snabbt order löd över fältet.
‘Dela er!’ ropade han, vilket gjorde att sköldmuren delad…[Read more]
I skogen började det höras ylande ljud. En stor varg med vita ögon som orsakades av att den var under någon slags magisk trans stod längst fram, och hade en hel flock bakom sig, på ett tjugotal vargar. Vargarna var nu vaksamma, passiva deltagare i striden, även om de inte gick till direkt attack.
Hallsten Sigewulff satt i en trans och utövad…[Read more]
Han gäspade lite där han låg, och sträckte sig lite som en katt, det var det den gamle mannen påminde mest om i alla fall som han låg och väntade just nu.
Xharin tyckte hennes svar lät rätt; en säl ja det var nog klokt det kunde vara kallt i vattnet de skulle färdas i och sälar borde klara det. Han nickade lite eftertänksamt och log.
“Säl, de…[Read more]
Nillas varma känslor och fluttrande känsla för att diskret smyga iväg med Arlin förvandlades tvärt från det jubel hon kände inom sig vid blotta tanken till ett slag med stekpanna i ansiktet då förrådandet plötsligt kom flygandes under fejkat muntra tonarter i den skyldiges röst. Det var som om någon tvångsmatat henne med cementblandnin…[Read more]
Det tog nog en hel minut innan dörren tillslut öppnades av alvpojken Elwydd. Han synade dem båda kort med en nickning.
“Ithia. Kheezai. Välkomna” han höll upp dörren för dem och även denna gång glödde runor till svagt då de klev in över tröskeln. Inne i huset brann stearinljus och oljelampor som kastade dunkla sken och långa skuggor. Det hördes lå…[Read more]
Lissandra skrattade glatt när Toss kom springandes och trollade fram köttet och räckte det till henne. Hon tog tag i det och såg på honom medan han återhämtade sig. Han var en fantastisk individ, på många sätt, och det tog inte mycket från honom för att hon skulle skratta, inte för att det var en hög ribba. Hon var en glad kvinna.
“Du…[Read more]
Nashwar såg upp mot Akila och log försiktigt. Beröringen värmde mer än en öppen eld eller självaste solen, och det berörde även hennes hjärta. Hon reste sig upp, stod med ryggen rak och knöt sina händer bakom sin rygg medan hon såg sin drottning i ögonen.
“Det vi har som alla andra saknar, är Sharah. Men fastän vi är ett folk med en stark tro, sk…[Read more]
Faegrim skrockade lite åt de två ungdomarnas konstanta grälande fram och tillbaka, och skakade på huvudet lätt. Det skulle bli en lång resa, men åtminstone var det i underhållande sällskap. Och tänk på alla platser han skulle få se! För en ensam resenär kunde det kännas skrämmande, ja nästan överväldigande, men med två kompanjoner blev al…[Read more]
Det fanns ingenting mer med det, Eärmelindo nickade stillsamt och accepterande. Medan han gärna träffat Iseleth och sett världen hans gamla vän talade om var det inte hans plats, eller hans tid, att möta henne eller besöka den delen av verkligheten. Inte än i alla fall, men kanske någon dag? Tills dess fick han bara ha tålamod, så som han alltid…[Read more]
Asgeir lyssnade på hans berättelser, men det var mycket att komma ihåg och han skulle nog inte minnas alla deras traditioner eller vad de olika sakerna stod för. Men han försökte sitt bästa och nickade artigt över vad fursten så gärna delade med honom. Han var glad över åtminstone att han vunnit så mycket respekt och vänskap där att de ville dela…[Read more]
Neaduin nickade bakåt åt helaren som kom efter dem några korta ögonblick senare, och började ta hand om alven de räddat från fångenskap.
‘Strunt i hur bra alla mår.’ sa Neaduin simpelt åt alvernas artigheter, och Taewyn höjde ett litet ögonbryn.
‘Vi har en bataljon av Iserioner på väg hit. Har ni någon plan för vad vi ska göra med dem, hm?’ undrad…[Read more]
Det var löjligt att springa ikapp på det här sättet. Men åtminstone så kom de snabbare fram, trots människans klumpiga framfart var hon inte allt för långsam. Och för att vara ärlig mot sig själv, så hade han funnit det rätt roande. Både sällskapet och deras springkamp. Han nickade leendes som en hälsning mot Aeriel för att låta sin blick vandra m…[Read more]
Vad än prästinnan hade tänkt svara på i diskussionen som hade uppstått mellan henne och paret J’lothain avbröts då konungen plötsligt hade något att annonsera och trumpeterna fyllde utrymmet med sina små hurtiga läten. Artigt vände sig blickarna i hela salen i hans riktning, för att höra vad han hade att säga – och trots allt var intresset väld…[Read more]
Belåtet smackade Akila med sina läppar och hon lade en mild, nästan moderlig hand på hennes kind och strök den ner mot hennes haka för att höja hennes huvud mot hennes egna bärnstensfärgade ögon. Det var inte svårt att se att hon var nöjd med resultatet av deras samtal. Ett steg närmare. Även om det var ett litet steg.
“Vad kan du göra för mig?…[Read more]