Rösten till kaptenen skar igenom öronen på Toss och jublet fick det att bulta i hans huvud. Förstås var det alltid tacksamt att vara på land igen. Men efter så många dagar till sjöss gungade staden framför honom. Lite yr i skallen, greppade han tag om en trästolpe på bryggan och väntade på att världen skulle sluta snurra. Ja, det kunde ju inte…[Read more]
Det rådde inget tvivel i Nashwars sinne om vad Sharah hade för planer för henne nu, inte om det drottningen syftade på var begynnelsen av en plan. Hon log smått, men genuint, och såg först ner mot kartan och sedan upp mot Akila.
“Berätta vad jag kan göra, min drottning. Från denna dag till min sista är jag ert redskap i denna dröm.” Hon gick ne…[Read more]
En verklig sorg. Ja. Det var det. Något som de skulle ändra. För det fanns inte riktigt något annat alternativ. De stackars människorna som levde utan ljus, utan hennes vägledning.
“En sorg och ett svek mot de stackars människorna. Jag vill göra någonting åt det. Få Sharahs ljus att nå även de mörkaste delarna av världen” påpekade Akila me…[Read more]
Ledaren såg på Jezeral medan hans klinga träffade skölden ett par gånger – banditledaren hade stridsförmåga som var uppenbar jämfört med sina kollegor, och hade skickligt blockerat slagen som inte var de lättaste att blockera. Hab hade varit självsäker, men nu insåg han hur stark Kamilla var och hur flera av hans banditer blev snabbt slakta…[Read more]
Kathryn himlade med ögonen. “Det är klart det är vilt, Finn, det är hela poängen med att bo i en stad.. för det är inte vilt. Lämna staden, gå in i det vilda.” hon lät kanske arrogant och modig.. eller försökte i alla fall, men hon positionerade sig själv bredvid Finn, så att hennes högra arm låg emot hans vänstra. Hon såg sig omkring.. det var…[Read more]

Dhrach himlade lätt med ögonen åt sin nya mäster-titel men det ryckte som vanligt lite i mungipan på honom över Lukas muntra och skämtsamma ton över det hela. Så kentauren accepterade det hela bara, om det nu gjorde fisken lycklig. Sen var det inte varje dag man blev kallad för ‘mästare’ av något av någon. Lite roligt var det ju ändå och det…[Read more]
Oroligt lät Finn sin blick vandra mellan de mörker som fanns omkring dem. Vem visste vad som lurades där? Tänk om något skulle hoppa på dem! Vad hade de egentligen för något att kämpa med? Nog var Finn bygd för att kunna ta ner en buse, men han hade inte riktigt hjärtat eller hjärnan för den delen.
“Är det verkligen… vilt?”
En påfrestande dag, det kunde ingen motsäga. Mest av allt ville han spendera kvällen med Ieyna, men om han kände sin familj rätt skulle det bli mer drama efter att han annonserade förlovningen mellan Kael och Nilla. För att finna lite styrka drack han det sista i sitt glas. Även om det inte gav någon effekt, kunde han inte längre skjuta upp det h…[Read more]
Nej Luka var övertygad nu och det skulle vara svårt att ta det ifrån den spinkige fisken; Dhrach var en naturvetare och han hade ALDRIG träffat någon som var lika bra som Dhrach på vad som fanns att äta i naturen. Så vid varje ord som Dhrach nämnde så glittrade bara Luka’s ögon i förtjusning, som en ung tonåring som nyss fått presentera si…[Read more]
“Håll mot!” Hillevi stod inte i sköldmuren med de andra, hon stod kvar på sin höjd just bakom och såg ut över striden. Ulfhednas krigare tryckte på våldsamt, vilket var förväntat om de hade insett att Turin fanns i skogarna, vilket de var tvungna att utgå från att de gjorde. Hon var dock inte orolig, för den ilska och driv detta gav Asgeirs krig…[Read more]
“Vi får se!” Svarade hon. Kamilla aktivt undvek att skada banditerna allvarligt, och det tog inte alltför länge innan de verkade uppmärksamma detta. En av banditerna valde att chansa och rusade förbi henne även om det var inom räckvidd för henne svärd. Hon gjorde ett rus för att försöka slå omkull honom, men missade och den lättare banditen fick…[Read more]
Ayperos lyssnade på hennes ord och studerade dem kritiskt. Han verkade inte helt nöjd över vad hon berättade, samtidigt som han också var lite imponerad av denna stora general som steg fram och tornade över honom innan han föll på knä.
‘Helt lojala, kära Isra?’ frågade han, tankfullt. Visserligen var deras uppvisning imponerande, och gav åtmins…[Read more]
På andra sidan gatan hade Arand färgat kullerstenarna med innehållet i sin mage till förbipasserarnas förfäran och avsmak. Dels för att han var ett missfoster, dels för att han bekräftat alla deras fördomar mot hans släkte med sitt beteende. Inte för att det var direkt ovanligt beteende i denna del av Hannadon. Men det var alltid extra illa då såd…[Read more]
I det ögonblicket var Jezeral tacksam för riddaren och hennes nästan omänskliga styrka då hon hanterade så många fiender. Hur hon gjorde det visste han inte, men det gav honom dyrbar tid att hantera ledaren. Det var en kall blick Jezeral gav ledaren framför sig. Än en gång en man som slösade energi och tid på onödiga ord. Vad var det som drev fol…[Read more]
Hornet ekade genom hela skogen, och snart stod Asgeirs krigare synliga för Hillevi och hennes krigare, och Asgeir röt ut en order där han beordrade dem att skapa en sköldmur. Inövat intog de sina positioner och formationer med ljudet av trä mot trä för att skydda gruppen från pilar så gått det gick med de stora rundsköldarna. På samma vis som Hill…[Read more]
”Vi kallar det för martyrernas tid, en tid då vi vägrade underkasta sig andras vilja och syn på magi.” fyllde han i och visst var det en mörk tid det ” Upproren och antalet helgon från den tiden är oräkneliga, min klan likt de flesta andras klaners grundare från den eran dömdes för olagligt utövande av magi och när de dödades hämnades vi me…[Read more]
Aeriel såg nyfiket på Taewyn när hon berättade om sin gud. “Jag skulle gärna vilja höra mer om er skapare någon gång.” Sade hon nyfiket, men ärligt.
Den blonda skogsalven såg bort mot de tre som nu kom inrusandes i lägret och gick mot dem vinkades, med ett leende på läpparna. När hon hörde Neaduins ord skrockade hon lätt och lade huvudet på sned…[Read more]
Dastan stod med huvudet sänkt mot marken. “Vad drottningen gjorde mot dig där inne var fruktansvärt. Jag såg smärtan i dina ögon, Sera. Men trots det – trots din smärta, behöll du lugnet. Du lyssnade, du tog dig upp på fötter och gjorde ditt bästa för att ta dig därifrån, precis när jag sade till. Jag såg hur du försökte hålla dig stark och håll…[Read more]
Det finns blickar som inte går utanför alla ord. Blickar vart budskap går raka vägen in i själen och kringgår alla försök till förklaring. Den blicken Enduriel gav Kael vid hans sista ord var just en sådan blick. Det var en feral blick. I hennes ögon brann den vildsinta synen hos en vars gräns är nådd och som måste tillrättavisa en retsam yngling.…[Read more]