Han hade blivit påkommen. Han betraktade hur personerna ökade takten och snart försvann in bakom det tjocka trädet vilket var vilket som tipsade honom att den andre alven kunde känna av hans närvaro. Han höll sig tyst medan han skickligt rörde sig mellan lövverket för att få en klarare blick på hans motståndare, bara tillräckligt för att veta…[Read more]

Ayperos mörka reflekterande ögon studerade Ziyaté där på marken, nyfiken över hur hon reagerade på hans blod och de ord hon yttrade.
‘Wreax Situros…?’ frågade han lite nyfiket, och såg på Isra.
‘Namnet säger mig ingenting, är det någon jag borde känna till?’ undrade demonen, trots allt hade han inte varit aktiv i världspolitiken förutom det li…[Read more]

Felaern såg lite tveksam ut ett ögonblick över hur han skulle formulera sig, och hans obekvämhet över den unga kvinnans fråga var tydlig där de gick.
‘Det är… komplicerat. Människor… är inte välkomna i Nela’thaënas. En gång var det annorlunda.’ förklarade han där de gick, hans blick något tankfullt riktad framåt.

‘Vissa vill försonas igen……[Read more]

Audgisils blå blick betraktade henne kontinuerligt då hon talade och drack ur mjödet. Ett litet finurligt leende växte sig fram i hans mungipor över hennes fråga, som om han anade vad hon tänkte om situationen. Men det fanns även en gnutta sorg i hans ögon.
‘Detta krig är inte ett hederligt sådant, nej. Men jag måste hoppas på att Kaldrland ka…[Read more]

Kanske smalnade Isras ögon en aning och hennes mungipor sänktes i ett ogillande uttryck. Wreax. Givetvis var det så. Hon borde ha känt av det.

”Wreax Siturios… Jag borde ha anat att han var hennes marionett, men när jag träffade honom så kände jag inte hennes inflytande över honom… Magi var aldrig min starka sida, det var mer min broders domän”…[Read more]

Hon mötte sin fars lika blå blick utan att vika undan, men det fanns kanske ett visst mått av ånger i hennes blick. Hon hade alltid haft lättare att hantera sin moders tillrättavisanden, ty de var mer lika varandra och lät oftast ilskan styra. Hennes far var istället lugn och samlad och kanske var det just därför som hon alltid fick dåligt sa…[Read more]

Han noterade den nyfikna blicken som Aelis haft, vilket fick honom att bli fundersam. Hon var en människa, och verkade ung. Hon hade magisk talang, men uppfattningen han fick var att hon inte verkade vara någon som hade skickats till Caras Idhrenin som barn för magisk utbildning. Men trots det hade hon använt sig av magi tidigare. Antingen had…[Read more]

Dexter kände hur stämning lös upp mer och mer för varje ord som dvärgen delade med sig av och när dvärgen delade med sig av att han för en gångs skull var fri så höjde Dexter sin halvtomma rom flaska till hyllning. Det var någon man helt klart kunde hurra för, han hade själv en väldigt lojal besättning men passade han sig inte så kunde även den g…[Read more]

Det var ovanligt för honom att berätta sin historia så här rakt ut för en främling, men han kände sig friare än han gjort på länge, och friheten gav honom mod. Även om han stod utan mening eller ordentlig källa för mat och husrum var han lugn. Han hade varit till havs länge och besökt många platser han aldrig drömt om, hans tidigare liv had…[Read more]

Han nickade instämmande, det hade varit ett mycket plötslig och hårt fall. Även om han inte själv haft någon makt eller några direkta rikedomar, men visst hade han levt bekvämare än många andra i Iselem.
”De kan de verkligen…”

Han suckade djupt och stirrade ned i golvet, för att sedan plötsligt titta upp med en bestämd blick.
”Vi…[Read more]

Yazfein har tyst följt med dem in i salen och stått en bit bakom båda syskonen, blicken gled lite mellan dem alla medan de talade så när Audgisil talar till honom så nickar han kort men visar inga känslor i blick eller ansikte. “Jag råkade befinna mig på rätt plats för att se hur er dotter gjorde sig redo att rida iväg i all brådska. När hon märk…[Read more]

<p style=”text-align: center;”>.:ITHRIL:.</p>
Ithril fick syn på Ayame Shiwasuki och kände en liten stöt igenom kroppen av nervositet då han hoppades att hon skulle vara på bättre humör än senaste gången de stött på varandra. Hon må vara lugn.. för det mesta.. men blev hon arg så var det bara att lägga benen på ryggen och kyssa horisonten. Han…[Read more]

Ayame. Vacker. Eftertraktad. Svårflörtad. Befann sig på balen och hade varit där någon timme redan, satt nära ett av dryckesborden med en kopp rykande te i Nirai anda då det var en av hennes beroenden i livet; te. Kanske var det tack vare Nirai självt eller en mix av landets magi och hennes uppväxt men i vilket fall som helst så var ett liv utan…[Read more]

Saskia Belsante
Hon lutade sig framåt när han tog glasburken. “Avalan..” hovets alkemist. “..berättade att den endast växer i Nela’thaënas..” Med det sagt, det kunde inte vara någon annan än en alv som fått tag i örten. Saskia får något sammanbitet över sig när han berättar hur lite som behövdes för att döda någon som Jarek, en frisk stark man i…[Read more]

Medan han lyssnar till hennes låga röst studerar han den lilla burken hon haft med sig med vad han anar är liknande örter som förgiftade hennes make. Hon hade behövt någon nu för det syntes att hon var ensam. Rädd.. om det syntes skulle andra omkring slå ner på henne likt hökar med sylvassa klor och slita henne i stycken. Efter hennes långa utläg…[Read more]

Saskia Belsante
“Du har inte fel. Jag fick inte några val, det går inte att tvinga fram … några ömma känslor. Men jag sörjer att en bra man har dött.” Hon kunde erkänna att han varit en bra man och om de mötts under andra omständigheter kanske hon skulle älskat honom till slut, såsom han velat att hon skulle älskat honom. “Män av hans sort är…[Read more]

Den bleka handen hindrar henne från att ta annat än möjligen ett halvt steg ifrån honom. Även om han respekterade henne, var henne lojal så var han knappast hennes knähund och deras märkliga relation hade alltid varit spänd. Han balanserade alltid på en tunn lina när det gällde att uppföra sig och inte. Han var en skadad själ, en själ som nog…[Read more]

Saskia Belsante
Det var den flygeln som fortfarande bar spår efter det blodbad som tagit hennes familj ifrån henne. Svärtan från vissa av bränderna hade de inte lyckats få bort från vissa av väggarna, trots att man reparerat, renoverat länge… och eftersom de flesta var vidskepliga höll de sig borta från den här mörka flygeln. I princip hade…[Read more]

Förstås gjorde det ont med hans små fingrar i hennes ögon. Tack och lov var det inte för långa naglar, eller något som skadade hennes syn allt för mycket. Hon svor lite för sig själv, förstås inte så att Wreax hörde. Inte för att hon var orolig för svordomen i sig utan det var snarare för att inte visa sin svaghet åt någon. Inte ens för ett litet…[Read more]

Kanske det var en dåres hopp att hennes son inte skulle infinna sig vid deras bröllop. För det om något skulle vara hans död. Lite omedvetet strök hon sin tunga över det blod som fanns kvar på hennes läppar och ögonen fick ett litet glansigare utseende. Nästan som om det var ett rus efter många glas vin. Något hon nästan aldrig känt innan. Ett tag…[Read more]