Stjärnorna fortsatte att dansa bakom hennes stängda ögonlock och när hon slutligen nådde toppen så var det som att allting annat än just stjärnorna slutade att existera. Det var som om de dansande ljuspunkterna exploderade i vad som enbart kunde liknas med fyrverkerier, och hennes kropp spände sig obönhörligt under hans beröring. Musklerna k…[Read more]

Ejvald hade fått tag i ett fat med vatten för att både tvätta bort leran och den tryckande känslan av ilska som låg kvar. Inte över det som hänt utan att han låtit det hända. Men vad kunde han ha gjort för att hindra det? Han suckar lätt och vänder sig sedan mot firandet igen, får en mugg med deras medhavda öl då det inte var vanligt med öl…[Read more]

Hans tunga och läppar fortsätter sina smekande rörelser när han känner hur hennes kropp spänner sig mer och mer. Ett väldigt litet och snabbt leende finns på hans läppar medan han fortsätter. Händernas fingrar röra sig nu över huden på hennes höfter, han märker hur hon så desperat försöker hålla sig tyst. Han förstår det och hade kunnat avbryta d…[Read more]

Wreax
Han vände sig mot Aine och tittade henne i ögonen då hon föreslog för honom att stanna med henne över natten. Han hade inte föreslagit det själv, men nu när hon erbjöd för honom att stanna med henne så tvekade han inte en sekund. Han hade ingen lust att gå hem där hans far, som de inte var på god fot med, skulle vara betydligt mera trist säl…[Read more]

En bra bit bort från lägret befann sig en kvinna iklädd funktionella gröna tyger, högt uppe bland trädens kronor. Hennes gulblonda hår svingade sig i två flätor på varsin sida om hennes huvud i takt med att hon rörde sig fram mellan trädens olika grenar, medan tyget från luvan som täckte hennes ögon svajade lätt av vindarna hon färdades igenom…[Read more]

‘Vad det än är du håller på med just nu, betalar min mästare dig dubbelt för den lön du skulle fått ifall du kommer direkt.’ sa flickan, med en röst och saklighet som var alldeles för komplicerad för en flicka i hennes ålder. Detta var fraser hon övat på att säga, som hon blivit instruerade att säga. Eller var det något mer?

Han förstod inte vilken av sakerna han blev tackad för men vad spelade det egentligen för roll? Ett tackande var ändå ett tack oavsett hur man vände och vred på det eller hur? Sant.. så kunde man ju tacka en ironiskt men det gjorde i alla fall inte Dhrach. Eller hur? Efter detta så påbörjade han sin undersökning av hästkroppen för att göra sig…[Read more]

Egentligen hade det hela varit ett skämt, hon hade varit säker på att han skulle tvätta bort det. Fast hon hade inte heller hjärta – eller för den delen hann hon inte säga något innan han stampade iväg. Nästan lite rädd hade hon följt efter honom, men hon hade hållt sig i bakgrunden när Ejvald höll sitt tal. När han berättade för resten att hon va…[Read more]

Återigen verkade Djan nästan släpa sina fötter efter sig. Det var nästan som om hon kunde höra hasandet. Långsamt. Spillde den tid som de inte hade. Hennes naglar, som var röda av torkat blod och vin, slog mot armstödet likt en tickande klocka.

“Säg mig, Djan. Varför är min fängelsehåla tom?” frågade hon och såg inte ens på mannen framför s…[Read more]

Lhoris hade redan känt doften av blod och vin då han steg in i salen tack vare sitt ovanliga luktsinne. På detta avstånd var det lätt att avgöra från vilket håll doften kom. En bit framför drottningen hade det blivit uppenbart att doften var på hennes händer. Han hade inte heller någon svårighet att åtskilja dofterna från varandra – den första dof…[Read more]

Ett litet flin speglade sig på Akilas läppar när hon hörde Djans ord. Som om det var ett skämt dem emellan. Hon mindes nog paladinen, hon som trodde på fel gud. Mindes att hon hade haft ett val. Athal eller Sharah och det var uppenbart vad hon hade valt. Fel.

Hennes ord om respekt och tal om diplomati fick henne att spänna käken. Vem var hon som…[Read more]

Míndrhas
Det ryckte något ansträngt i Míndrhas mungipa av en plötslig spänning över Eomunds något högljudda ton. Nå han var människa trots allt, kanske hans egna alvöron också gjorde det värre än det var? Men fortsatte hästfursten att gapa så högt skulle snart halva skogen ha funnit dem.
Alven la handen över hjärtat i en besvarande gest, av…[Read more]

Efter sitt ofruktsamma möte med Saskia hade hon vandrat något frånvarande genom lägret. Som den ledare hon var fick hon ändå ha ett ansvar, se till att allt var som det skulle vara. Hjälpa där hon kunde, trots allt var hon tvungen att bära dem på sina axlar, leda dem i rätt riktning. Men vad var rätt riktning? Hon var besviken efter sitt samtal…[Read more]

Det var nog tur att kentauren hade uppmärksamheten på annat, annars kanske han skulle ha kunnat bli bländad av Lukas överväldiga positiva utstrålning. Den var ju redan smittsam och han hade blivit utsatt för den sedan gårdagen, så det var väl inte konstigt att han inte var sitt vanliga buttra jag längre.

“Åh, hmm tack”, svarade Dhrach och tog emo…[Read more]

Blicken följde mannen och hon var tyst när han presenterade sig. Det var intressant att se hur han rörde sig och tala. Förstås var han ingen man från Iselem, utan tron på Sharah. Bara det var en skymf, men då spelade det heller ingen roll om mannen offrades i ett uppdrag. Ett snett leende fanns på hennes läppar och hon reste sig upp för att lägga…[Read more]

Ett brett leende spred sig över hans läppar när han fick syn på sin vän och han höjde en hand till hjärtat som i hälsning. Han väntade dock med att tala innan han hunnit hela vägen fram till Míndrhas, och då höll han in sin häst och klappade djuret på halsen.

”Míndrhas! Jag är glad att se er”, sade han uppriktigt, och kanske lite för högljutt än…[Read more]

Allt hade varit oplanerat. Camthalion var sällan den som planerade saker och ting, men den här gången hade han varit ute på andra ärenden. Redan när han satte foten i lägret hade flera kommit fram till honom och berättat sin verision om vad som hänt och vad som var tanken. Fast ingen av dem intresserade honom – det enda som var viktigt var Aeny…[Read more]

Míndrhas
Míndrhas hörde hästfursten komma långt innan han såg mannen. Skogen varslade om det också med svaga susningar i trädkronarna högt ovanför samt nere i undervegetationen. Hans sto reagerade likaså men gav inte ett ljud ifrån sig, som hon var tränad till, men hon vände nyfiket och uppmärksamt öronen åt det håll hon kunde höra den främmand…[Read more]

Orden som lämnade kvinnans läppar nådde hennes öron, men hon registrerade knappt vad som sades. Istället satt hon där och begrundade det hela. Hon skulle ju kunna lösa det hela på något vis, kanske säga att det var hon som dödat mannen. Problemet var bara att den att uppdragsgivaren bett om något helt annat. Tanken hade inte varit att han skulle…[Read more]