När hans blick lämnade hennes så var hon snabb med att se undan, rädd att hon skulle glömma bort varför hon var här annars. Det var så lockande att bara ge efter för längtan och saknaden, men hon ville inte ge honom det just då. Det här var inte första gången han övergivit henne utan ett ord, men det var första gången han varit borta så länge,…[Read more]

Fëani nickar till svar åt inbjudan om att slå sig ned. Inte hade hon menat att avbryta och jaga iväg mörkeralvinnan” nej, stanna, det var inte min mening att jaga i väg dig ” Säger hon med blicken mot henne men slår sig ned på den plats där Audgisil visat. Men när Ziy ändå reser sig och går vänder hon blicken mot kungen och lyssnar. Ett litet…[Read more]

“Mm du är här… Jag var orolig du inte skulle komma hit. Men det är en lättnad att du är här, det är det.” Han vrider sig lite mot henne och sätter sig mer upp på sängen, kanske hamnar lite närmare henne men inte mycket än. Det tomrum hon lämnat mellan dem känns kallt och större än vad det är.  Men ändå sträcker han inte ut handen efter henne,…[Read more]

Ferin
Ferin svarade inte på kommentaren om “rövarnas” tillstånd. Hon log bara snett. Kunde någon verkligen vara såhär naiv? En måste väl försvara sig!? Vad hade han själv gjort om han hade blivit attackerad av tre banditer – lagt sig ner och dött? Nu var det kanske inte precis detta som hade hänt henne, men tänk om…?
Drycken värmde hennes ömma k…[Read more]

Hon hade inte vänt blicken från dörren än, utan dragit igen den och sen stått kvar med ansiktet riktat mot den. När Yazfein talade så tog hon ett skälvande andetag och vände sig sedan om för att se bort mot sängen. Han hade släppt på illusionerna och nu satt han upp i sängen och såg på henne med de där underliga, lila ögonen, ögon som hon mött…[Read more]

Yazfein hade återvänt direkt till sitt rum efter att han lämnat Maeve och Arand vid gravhögarna, han hade försökt sysselsätta sig med att läsa rapporter från de få spioner han hade i Kaldrland. Men han hade snabbt övergett det och rivit sönder de meddelanden han hade försökt skriva ihop åt Audgisil och Ragnhildr. Sen hade han dragit av sig tunika…[Read more]

Hon var lättad över att Arand gjorde henne sällskap, trots det som skett där ute, och åt hans ord så ryckte hon bara på axlarna och log lite matt. Han hade stått i vägen en gång redan och hon hade ingen lust att tvinga honom att uppleva det igen.

”Inte i staden, men en bit utanför… Jag ska uppsöka henne, om hon fortfarande lever”, sade ho…[Read more]

Arand såg lite vaksamt på Maeve då han satte sig ned igen, denna gång mittemot henne. Trots allt var det kanske bäst att hålla lite avstånd efter vad han sett, men vad visste han?
‘Påminn mig om att inte göra dig arg.’ sa han med en nickning mot hennes blodiga nävar. Han tömde ett mödstop ungefär i samma takt som under deras ölhävningstä…[Read more]

Audigils blick gick från mörkeralven till Rune, och han nickade lätt över de

När han talade om Thalia nickade hon lätt, det var kanske sorgset. Åtminstone så såg det ut som hon tyckte det och hon nickade lite lätt. När det talade om det så hörde hon Fëanis röst. Det hela fick henne att le lite grann, så det var inte riktigt tid att avslöja det…[Read more]

Rune såg mot Audgisil och Ziyaté under deras diskussion, och sedan vandrade blicken även mot Fëani när denna närmade sig. Samtalet började bli intressant, ännu en spännande deltagare i konversationen, men Rune verkade snart distraherad av någonting, och såg ut mot salen. Han tömde sin tallrik, kvävde en rap, svepte sitt nyligt påfyllda mjö…[Read more]

Ejvald klappar henne vänskapligt på axeln igen innan han kramar den mjukt med ena handen. Hade de inte varit i en räd eller efterdyningarna av en så hade han gett henne en kram. Han ser lite förvånat på henne när hon kallade honom för far, han skulle aldrig vänja sig vid det riktigt men det var inget han hade något emot att hon sa. Han hade bara…[Read more]

Minnet var i luften. Skuggorna fanns inte, men hon kom ihåg hur det hände. Det var som att hon var där, men utan dimman och bland möblerna i sitt hem. Hon duckade, och kniven flög över hennes huvud. Hon klev åt sidan och hugget missade henne. Och där var han, i person. Hyliat. En kall kår sköt genom hennes kropp, hon mindes händelsen som att de…[Read more]

Det värmde i hennes hjärta, kanske mer än vad hon skulle erkänna över hans ord och åt männens vrål skrockade hon bara till för att höja sin knutna näve mot dem med ett litet snett leende. Hon hade nog hört sitt kallenamn och de sneglade blickarna hade hon nog sett.

“Tack, jag ska inte göra dig besviken far!” sa hon, lite mer glatt än vad hon b…[Read more]

“Se så skynda och få på dig torrt nu. Jag kommer få höra ett och annat om du blir sjuk eller skadad det vet du.” Han syftade på hur hans fru skulle skälla ut honom om Ragnhildr vart skadad eller kom hem sjuk. Men det finns något glatt och stolt i hans blick när han ser på Ragnhildr. Sen blinkar han mot henne med ena ögat och lägger en hand på hen…[Read more]

Lite skeptiskt såg hon mot säcken som han hade placerat där vid hans fötter. Vad skulle det kunna vara? För inte kunde det vara något så simpelt som nya kläder… eller? 

Hon öppnade säcken och drog ut de kläder och kände genast igen färgerna på kläderna och rynkade lite på ögonbrynen för att dra ut dem lite förvånat. Som om hon inte riktigt kund…[Read more]

Hon hade alltid varit mest lik sin mor, åtminstone till humöret, och att få höra det från henne, att hon var stolt, träffade där det var menat. Maeve kunde inte hindra ett litet leende från att sprida sig över hennes läppar när hon kikade på sin mor där hon satt bredvid henne. Hennes barndoms stora idol, den som hon helst av allt hade velat efterl…[Read more]

Biorn hade fortsatt bortåt för att skapa lite avstånd mellan sig och Ragnhildr även om det varit på Ejvalds order så hade han ju varit den som kastat ut henne i vattnet. Ejvald svajade lite bakåt med kroppen och lerklumpen for harmlöst förbi honom, han flinade mot henne och skakade på huvudet. “Nja riktigt så var det inte jag menade. Man ska ku…[Read more]

Ranghildr gav ifrån sig ett tjut, för att sedan skratta bubblande. Hon kände hur vattnet slog mot honom. Fast vattnet var inte lika kallt som di i Kaldrland, även om hon inte skulle kalla det behagligt. Håret klistrade sig fast vid hennes ansikte när hon dök upp ovanför ytan igen.

“Att inte lita på någon? Jo, tack jag vet det redan!” utbrast h…[Read more]

Ejvald var snabbt framme och snappade åt sig säcken med byte som Ragnhildr burit så den inte skulle följa med. Biorn lyfte upp Ragnhildr på axeln innan han började vandra mot vattnet. Stadigt och utan att riktigt bry sig om hennes sparkar vadade han ut tills vattnet nådde honom till knäna. Sen med ett vrål kastade han henne vidare ut i vattnet…[Read more]