Vasilijs såg förvånat på syskonen ” det är lagen som talar inte jag” han skakade på huvudet han kunde inte riva upp något av prästerskapets beslut än mindre vad lagen sa ” vi styrs inte utav någon dystop som kan bara upphäva vad Athal har givit oss och vad helgonen har lärt oss” lagen förblev huggen i sten, lika orubblig som bergen var f…[Read more]
Sparven kände hur han fylldes med nöje över Deimos svar och rätade lite på sig så han skulle kunna se vad som utspelades framför honom. OM Deimos hade kollat åt hans håll så skulle det antagligen vara rätt hårresande att se hur vampyren betedde sig så det var väll kanske bra att Deimos var upptagen på annat håll, eller hur?
Ögonen va…[Read more]
Luka hade helt klart ingen tjock och van hy med tanke på att han befann sig för det mesta under vattenytan vilket han nu verkligen ångrade sig över. Det hade helt klart inte varit dumt vid det här laget att vara åtminstonde LITE mer van vid landslivet och dess varma ting. Visst hade de annat att oroa sig för under ytan då det fanns både monster,…[Read more]
Terrängen började bli jämnare då de åter närmade sig landsvägen. Långt ifrån gruppen österut längs landsvägen kom det ett dussin ryttare som alla var klädda i dräkter med en mörk violett färg. En av ryttarna bar en flagga med samma färg som botten och var prydd med en svart krans med vita blommor. Ryttarna var på väg ridandes mot Jezeral, Kamil…[Read more]
Deimos suckade djupt. “Öva mig?… Får se om man får någon övning från den här alls!”
Han steg upp och rörde sig med förvånande koordination så att han vände sig mot den unge mannen i en flytande rörelse, och slog med ankaret i magen så att mannen föll på huk framför honom. Mannen hostade och försökte få andan, men Deimos hoppade på honom oc…[Read more]
Korpen började plötsligt störta ner, men började flaxa nervöst i luften och blev tydligt sig själv på nytt. En vanlig korp, som inte hade något intresse att bli kvar ovanför stridsfältet. Däremot vaknade Hallsten ur transen som han var i för att kontrollera korpen och vände sig snabbt om för att kasta sig till marken och spy, medan han lutade me…[Read more]
Herrie försökte sitt bästa att inte verka oartig.
“Nej men faktiskt, den kakan var god! Men… Jag måste erkänna att jag ätit väl innan. Men jag är säkert hungrig nästa gång vi stannar!”
“På tal om det, Faegrim, var tror du att vi borde stanna nästa gång? Vi borde ju orka gå ett par timmar innan vi stannar.”
Han tittade upp från deras konversat…[Read more]
Späck såg på maten som han blev erbjuden av Toss, och tog emot kycklingbenet utan ett ord eller leende. Det var något egendomligt i hans sätt att vara – han verkade inte ens kapabel att le, även om han haft orsak. Detta var första gången han skulle äta något på flera dagar, då han använt sina egna pengar på att supa i lata hundens värdshus. Med…[Read more]
Drakungen låg på golvet ett litet tag för att återhämta sig från trolldomen. Till slut lyckades han vakna till lite tack vare lukten av mer kött. Regnet höll fram med att ösa ned och varje droppe slog mot husets tak likt grus.
“Du skall ta mig till bergen.” kom rösten fram igen, men klarare denna gång.
“Du skall. Vi delar nu liv, ljuter döden…[Read more]
Dhrach hade flera års erfarenhet av att handskas med varm mat vid en brännhet eld. Visst hade han flera gånger svett sina fingrar men i och med att hans stora händer hade så mycket valkar och tjock hud efter flera års slit med både vapen och jordbruks verktyg, så var hans fingrar och händer inte direkt känsliga längre som andra personers…[Read more]
Lissandra log först åt Deimos och sedan åt Toss när han knuffade hennes sida. Hon skrattade till och tog en klunk till från sin mugg medan hon betraktade de två.
“I din närhet ser de flesta ut som att de behöver någonting i magen, kära Toss, jag har ännu inte träffat någon som överträffar din majestätiska form. Jag tycker du bör göra någonting å…[Read more]
Hillevi stirrade honom i ögonen för en kort stund, fundersam. Hon var tvungen att anstränga sig innan hon kunde tro honom, då det var det osunda av de två alternativen som han valde. Förstås, han hade aldrig vågat ta det andra alternativet öppet inför hans krigare, men han verkade genuin i sin avsikt.
Hon såg sig sedan över axeln, och de två förs…[Read more]
Luka bevittnade hur ytan snabbt närmade sig dem och han kände hur hjärtat hoppade över ett slag då huvudet skulle brista upp ovanför ytan. Det var en udda känsla var det minsta man kunde erkänna då huvudet brast igenom det välkända blå för att bli slaget av en kraftig vindbris. Vaaaa?! Hans blöta ansikte såg sig storögt omkring som om detta var nå…[Read more]
Selyana älskade studier och hade spenderat sitt liv med att läsa allt hon hann med om under dagar som denna; dagar hon var ledig på. Hon älskade att läsa om alla de olika raserna och suga upp så mycket information som böckerna nu kunde ge. Sen var hon inte naiv. Hon var väl medveten om att vissa ting kunde man inte läsa sig till vilket gjorde t…[Read more]
Han såg sig lite nervöst om men allt han kunde se var lite sly och en död gammal gran och sten.
“Jag tror inte det min vän, här verkar det lugnt.”
Xharin log lite blekt och kunde inte låta bli att se sig om lite extra men som han sagt här verkade det inte finnas samma atmosfär ens.
“Man ska då vara med om allt; mordiska träd?” Trollkarl…[Read more]
Drakungens blå ögon kunde man nästan drunkna i, de var vackra och på något sätt kändes de… gamla och unga på samma gång. En märklig känsla. Åtminstone hade hon rätt med en sak – han fann köttet gott. Hoppades hon i alla fall, för biten försvann snabbt. Lite ångrade hon att det inte fanns mer att ge honom. Eller? Hon sökte i sina många fickor e…[Read more]
Blå ögon tittade stint in i kvinnan egna en lång trång stund tills den lille skiftade synen över till den usträckta köttbiten i hennes händer.
Drakungen for långsamt fram nosandes och efter en sista blick mot kvinnan godtog han köttet.
Tuggandes sträckte krabaten på sig. Alldeles snövit fjäll och hud med lena drag täckte det mesta av kroppen.
Ma…[Read more]
Cathryn rynkade pannan och såg ned på sig själv när Finn gestikulerade. Nej, ingen skulle nog se på henne och tänka ‘man’. Hon ryckte på axlarna fortsatte äta. “Det kan väl ändå inte vara ett problem? En trollkarl som inte kan känna igen en annan trollkarls verk kan väl ändå inte vara mäktig nog att hjälpa oss?”
Hon satte ner skålen på marken…[Read more]
Det var inte som om Tussie var dum. Trots allt var hon inget bergstroll. Att halvingarna inte tyckte om kakorna var uppenbart – även om hon inte riktigt förstod varför. Hon rodnade lite och stoppade ner de andra kakorna i sina fickor innan hon såg ner på sin svans som långsamt drogs på vägen lite som en sorgsen hund.
“Jag har… honungs…[Read more]