Han kunde inte direkt förstå det skrämmande men för den delen hade han aldrigt levt ensam i hela sitt liv, om han hade gjort det så skulle han garanterat vara nervös för alla ställen med folksamlingar. Hur svårt hade hon egentligen haft det de senaste åren? Det kunde inte ha varit lätt, så långt visste han i alla fall så hur skulle hon ens reagera inne i staden? Det återstod att se. Han undrade för övrigt också hur länge hon varit smutsig på det här sättet med men tänkte att det var nog bäst att inte fråga det heller. Han visste inte om det var för att han var alv men han föredrog alltid att vara ren.

Han såg på henne lite roat då hon tvingade ner roten och kände att han nog inte var helt sugen på rötter och elaka bär faktiskt. Snart var köttet färdiggrillat dock och lika snart så tog han sin första bit mat sedan frukosten. Vid första tuggan märkte han hur hungrig han faktiskt var så det tog ingen större tid innan nya slamsor befann sig på pinnen igen för grillning. Ville hon ha mer så fyllde han även på hennes pinne. Sedan slog det honom att hon antagligen inte hade några rena kläder heller.

“När du badat.. har du några rena kläder att ta på dig då?” Undrade han därför.

• This reply was modified 3 år, 6 månader sedan by Valentine.

Ithril fick mer och mer vetskap om hur icke van hon var i folksammanhang och speciellt i huvudstäder vilket fick honom att lite roat skaka på huvudet. “Så du planerar att sitta i badsalen tills det torkar? Det kan ta en stund. I huvudstäder är det inte bra att gå omkring i enbart underkläder, så vad sägs som om vi fixar nya kläder till dig innan badet?” Ja han var kanske lite överdrivet generös men han hade ju trots allt skjutit en hjort idag så pengarna från det skulle helt klart täcka kostnaden för lite rena kläder. Det var ju trots allt inte som om han själv var pank eller hur?

Han åt upp sina nya, grillade köttslamsor och kände att det var tillräckligt för att han skulle bli mätt, men han hade ju trots allt ätit fler gånger idag.

Ithril visste att det fanns många typer av olika badtraditioner i världen då han hade rest en hel del under sina år men han föredrog Nirai i alla lägen. Här hade de ju värmda badkällor inne i staden och mycket mer bekväma ting än i andra delar av världen. Men det var kanske mer vad man blivit uppväxt med, var man van med en badtunna så kanske det var det man föredrog eller hur? Därför nickade han bara smått roat åt hennes lysande förvåning innan han talade. “Jo vi har uppvärmda källor inne i staden, en del för kvinnor och en del för män. Visst finns det badtunnor i hemmet hos folk med men vanligtvis tar sig folket till källorna.”

Sedan förgyllde hennes ytligare förvåning omgivningen då hon regerade starkt på att han skulle fixa något så enkelt som kläder för henne vilket fick honom att undra hur fattigt hon faktiskt hade växt upp egentligen. Så när hon ivrigt frågade när de skulle gå så avslutade han sin sista köttbit innan han reste på sig för att släcka elden lite roat. “Vi kan gå nu om du vill. Vi behöver bara sälja hjortens delar lite snabbt först då jag inte brukar ha pengar med mig ut på jakt.” Ja alla dessa delar skulle ge en fin summa trots allt både hos slaktaren och hos apotekaren. Han lastade på sig allt igen innan han vände blicken mot den uppspelta parten. “Ska vi gå då?”

Ithril kände sig aningen road över hur hon verkade tänka att det hela var en magisk sak att få lite varmt vatten att bada i och tänkte även på att han kanske blivit lite bortskämd med badandet i Nirai. Visst hade han badat i kallvatten med men då han bodde i huvudstaden så var det ju fler tillfällen han hade varmvattenskällor än kall vatten. Han följde den uppspelta kvinnan och la en hand mot hennes axel för att nicka åt riktningen de behövde gå mot. “Den här vägen!” Sa han muntert då hon hade börjat gå åt fel håll innan de begav sig mot huvudstaden.

Det tog ett bra tag att ta sig ur skogen men snart kom en imponerande stadsingång upp i deras synfält på en snyggt asiatiskt design med flammande facklor för att leda en rätt. Staden omgavs av en hög mur som slingrade sig runt den massiva staden och verkade nästan så hög att man inte såg något annat än just muren. Han log mot henne medans de tog sig fram mot vakterna vid porten in till staden. “Var beredd.” Sa han i en lugn röst innan han stannade framför vakterna. “Vem är hon?” Frågade en av vakterna med en misstänksam blick på Feyern som såg ut som hon hade sett bättre dagar. Ithril svarade lugnt; “En ny bekant från skogen. Jag tar ansvar för henne.” Vakterna tittade från Ithril som de kände igen till den smutsiga Fayern innan de nickade accepterande innan porten öppnades för dem och Ithril sträckte ut handen för att låta henne gå först.

Han hade märkt hur hon stelnade vid hans beröring vilket självfallet fick honom att ursäktande ta tillbaka sin hand väldigt snabbt, han ville ju inte göra henne rädd trots allt. Självfallet så visste vakterna vem Ithril var då han tränat upp dem så det var inte så konstigt att han vart tillåten att ta med henne in genom porten. Men man kunde även se att de såg på honom aningen ogillande då Nirai inte direkt var uppskattande när det kom till alver. Trots att han aldrig satt en fot i alvskogarna så räckte det tydligen med att han var en alv, lite sorgligt om man tänkte på saken.

Staden myllrade av folk klädd i fina asiatiska moden och byggnaderna var nog mest imponerande i sina snirklande designer och höga höjder. I fjärran kunde man se palatset som nästan fick alla byggnader i staden att blekna från hur magnifikt det var. Ithril var van vid det hela men det måste helt klart vara överväldigande för besökare av staden. Han log mot hennes chock medan han nickade att de skulle längre bort på denna gatan för att sälja hjorten. Det var inte allt för långt borta och sedan skulle de ta sig till en av många varmkällorna.

“Okej så först ska vi som sagt sälja hjorten sedan medan du badar går jag och fixar lite nya kläder till dig, låter det bra?”

Ithril verkade som sagt inte bry sig över blickarna då han var van och hade han sett Feyerns blick så skulle han bara ha lett lite försäkrande att det var okej, om de nu ens sett på varandra. Det var väll inte direkt så att det var okej på något plan men han hade fått stå ut med detta hela livet trots allt. Då de marscherade igenom folkmassan så agerade faktisk Ithril lite som en sköld för henne för att folk inte skulle springa in i dem. Dessutom skulle fina flickor bli hysteriska om de gått emot något smutsigt som Feyerns just nu var och det skulle bara leda till oförtjänt drama.

Snart nog befann de sig vid slaktaren och apotekarien där Ithril snabbt utbytte delarna mot pengar på ett vant och skickligt sätt med öronen gömda under det tjocka håret. Slaktaren kände igen honom men apotekarien verkade för upptagen för att se på em allt för mycket så åtminstone var han lite trevligare. Han höll den fyllda pennings säcken nu istället för det tunga djuret och log mot Fayern som om det hela inte varit någon större sak. “Nu ska vi till källan därborta!” Han nickade mot ett hus som såg lika lyxigt ut som alla andra byggnader men betydligt större och ledde henne dit, såg till att öronen höll sig gömda när de kom fram till byggnaden.

“Oroa sig inte; kvinnor och män får inte bada på samma plats så på sin höjd så har du ett par kvinnor som badar samtidigt, men då morgontimmarna är över så är det ganska säkert att du får bada själv till och med.” Jo de flesta badade ju enbart på morgon och kväll trots allt.

Ithril log mot henne men när hon började gå så greppade han försiktigt tag i hennes handled för att stoppa henne. “Vänta.” Och eftersom han var van att hon blev skärrad av beröring så släppte han henne lika snabbt för att fiska upp ett par mynt som han gav till henne. “Lite svårt att få ett bad utan pengar, det är ingen stress, jag går och handlar kläder åt dig medan du badar och ber dem skicka in kläderna till dig när jag är klar. Vi ses snart igen.” Och med de orden så log han innan han vände sig om för att gå till den närmaste klädbutiken från deras plats. Han var helt klart en rätt lätt sinnad person med tanke på att han inte verkade ha problem att betala för att hjälpa någon i nöd, och tänkte på hur personen mådde medan han försäkrade dem att han faktiskt skulle komma tillbaka. Han må vara soldat men när det inte gällde strid så var han faktiskt rätt trevlig för de flesta.

Medan hon tog sitt bad så tog Ithril sig till klädbutiken ett kvarter bort och bad om kläder i storleken han trodde att Feyern skulle passa i. Först kom en hel del klänningar fram för stadsflickorna som inte medförde speciellt mycket rörlighet vilket fick honom att inse att hon säkerligen skulle uppskatta något mindre åtsittande, trots allt så var hon inte van vid city kläder eller hur? Han bad därför om kläder med mer rörlighet vilket fick kassörskan att se lite dömmande på honom och rätt så irriterat sa att hon skulle se vad de hade. Det var ju en kvinnoaffär och det var nog inte alltid som någon frågade om ett mer rörligt mode.

Efter en hel del huffande från kassörskan över att Ithril fann alla kläder för jobbiga att röra sig i så kom kommentaren att han helt klart inte var gift så kom de med utländska kläder som verkade mer lovande. Ithril ignorerade den ogifta piken och köpte en tunika med tillhörande byxor och stövlar i neutral grå färgschema innan han lämnade affären och den irriterade kassörskan med tanken på att det kanske ändå var bra att han inte var gift vid det här laget.

Han tog sig tillbaka till badhuset och bad dem skicka in kläderna till feyren innan han satte sig ner vid ett av teborden för att dricka en kopp te i väntan på henne.

Ithril avnjöt sin kopp med te i väntan på att hon skulle bli klar medan han småpratade lite med kassörskan som inte sett hans öron och därför pratade muntert med honom. Snart så kom Feyern ut och han kände knappt igen henne om sanningen skulle komma fram då hon inte var sig lik i rena kläder och rentvättad kropp. Hon såg ju nästan ut som en helt ny person om det inte hade varit för det toviga håret det vill säga. Det var på grund av det som han visste att det var feyern då denna stadens kvinnor var petiga med att håret skulle vara fixat när de kom ut från sina bad. Dessutom så hade ju fayern mycket ljusare hår än vad Nirais folk faktiskt hade med.

Han satte ner sin kopp med te när hon satte sig framför honom och han log brett. “Ingen fara, det är som att se en helt ny person! men vi måste se till att få ditt hår urborstat med så vad föredrar du? Ska jag köpa en kam åt dig eller vill du att vi ber kassörkan att borsta håret på dig?”

Ithril må ha gradvist längre hår framtill men hade aldrig under sitt liv haft direkt mycket tovor och kunde därför inte säga att han visste hur ont det gjorde att försöka reda ut sådant. Han synade henne lite tankfullt medan han funderade över situationen innan han plötsligt vinkade till sig kassörskan som tog sig runt kassan mot dem med ett frågande leende. “Hur kan jag stå till tjänst?” Undrade hon på sitt trevliga vis, fortfarande utan att ana Ithrils sanna ras då de som sagt aldrig setts vid tidigare tillfällen. “Skulle jag kunna be er att reda ut min väns hår? Jag betalar självfallet.” Hon synade Ithril och sedan Feyern lite fundersamt innan hon log brett och nickade. “Absolut, det kan vi ordna. Ni har turen att vi har en av Nirais bästa frisörer här idag så om ni skulle vilja det så kan vi kasta in en topp trimning med?” Ithril nickade uppskattande innan han drog fram ett par mynt som kassörskan tacksamt tog emot innan hon elegant svepte med handen mot ett rum i närheten av vart de satt. “Hon finns där inne, säg bara att jag skickade in er.” Sa hon innan hon försvann bort mot kassan igen där ett par kunder redan stod och väntade.

Ithril log mot Feyern innan han såg lite undrande ut. “Om du vill kan jag följa med dig in? Jag är tillåten där inne om du skulle uppskatta det. De erbjuder att klippa av slitna toppar samtligen reda ut sitt hår.”

“Då så.” Svarade Ithril sakligt innan han reste på sig och sträckte ut armen mot dörrens riktning för att låta henne gå först. Han visste fortfarande inte riktigt varför han var så pass generös som han var men kanske hade det något med att göra hur svårt social mobbad han själv varit genom sitt liv. Kunde han hjälpa någon att må lite bättre på något sätt så var det väll en bra sak? Fanns alldeles för mycket ondska i världen som det var utan hans hjälp trots allt.

De gick fram mot dörren och Ithril knackade ett par gånger tills de hörde en mjuk, kvinnlig röst säga; “Kom in ~ ” och de steg in genom dörröppningen. Artigt så bugade Ithril lätt till hälsning mot frisörskan, såg till att hålla öronen gömda så gott som det gick och frisörkan neg fint tillbaka. “Vi har betalat för en klippning och utredande av hår.” Sa han trevligt och den vackra frisörskans ögon vidgades då hon såg arbetet hon ställdes inför. Vackert klädd i ett högklassiskt, asiatiskt mode så tog hon sig fram till Feyern för att undersöka saken närmare. Kände lite på hennes hår och gick ett varv runt henne. Ithril log betryggande mot Feyern för att tala om att det inte var någon fara det som hände. Frisörskan slog ihop sina manikyrade händer och svepte armen mot stolen framför en glamorös spegel som antydan att hon skulle sätta sig där. “Oj oj här har håret sett bättre dagar! Men oroa dig inte fröken, när jag är klar med dig så kommer du se ut som en helt ny människa! Herrn får sitta i fåtöljen bredvid här.” Hon nickade mot en bekväm fåtölj som Ithril genast satte sig i med blicken mot scenen framför sig. Han hade aldrig varit hos en frisör förr så detta var nytt för honom med.