Allt det som de talade om fick Finn att rysa. Varför skulle de ens beblanda sig i det där? Han stretade emot och drog Corrins hand emot sig. Som om han ville dra bort honom ifrån denna främling och hemskheter som de tycktes vandra rakt in i.

“Och varför stannar de inte döda?!” utbrast han, lite för högt i ton för en man

Blixtens sken lös även upp en annan mörk figur bland skuggorna bakom kaptenen. Utan skenet från blixten skulle man kunna tro att han var hennes skugga. Allt var svart, från skorna till den söndriga kaptens hatten som han bar. Det var som om kläderna droppade, som en mörk seg vätska som aldrig riktigt tycktes rinna av honom. Kapten rocken var kläd…[Read more]

Hon hann skjuta en tacksam blick åt Yazfeins håll innan hon fortsatte att följa spåren med blicken, denna gång upplyst av den magiska elden. Att Eirik ogillade Yazfeins närvaro var uppenbart, men han hade vett nog att inte säga något om saken just för tillfället, de hade trots allt viktigare saker att oroa sig över, något som Eirik satte i ord…[Read more]

Likaså glimmade Vésivas blåa fjäll i både ansiktet, rygg och armar. Även fenorna på armarna tycktes vara kvar. Trots allt var det hennes identitet och istället för hennes far som dolde sin me’er skepnad för de två benta. Hade Vésiva aldrig gjort det – tvärtom såg hon fördelar att inte göra det.

“Det finns väl en sanning i hans ord, men jag ans…[Read more]

Ännu mer löjlig kände sig Vésiva när trollkarlen bad om ursäkt. Det var hon som skulle be om ursäkt igen – inte han. Trots allt var det hon som riktade något vasst mot honom. Ännu hade han inte gjort något dumt och det hela fick henne att rodna.

Medan hon tänkte efter vad hon skulle säga såg hon mot den torkade frukten och sträckte sig lite föri…[Read more]

Vanlgtivis brukade Tussie vara snabb på fötterna men hon var fortfarande yr och alla saker tycktes vara dubbla. Det var svårt att riktigt veta hur hon skulle placera sina fötter eller komma fram. Men motvilligt försökte hon lita mer på brinken framför henne. Eller en av de fyra som hon såg.

“Vad… hur ska vi fly undan dem? De kommer hitta os…[Read more]

“Döden” sa hon med ett snett leende, som om det hade varit ett skämt dem emellan. Fast hon, som så många andra av sin sort såg inte riktigt det som något hemskt. Vad var det, om inte en befrielse från den värld de var i. Kanske kom de närmrare Lloth… Hon hade ärligt talat inte lagt så mycket tid på den tanken. Inte än.

Ännu en gång lät hon…[Read more]

“Har vi inte alla rätt till att drömma?” frågade Sera med ett varmt leende för att skratta varmt åt hennes andra ord för att ta hennes drink i sin hand och utna förvarning slänga resten av drinken i en av växterna som inte tycktes allt för nöjd över vätskan och slog ihop sina blommor. Lite äcklad av drinken satte hon den på ett annat bord. Se…[Read more]

Fastän orden var tydliga, och Biorn uppenbarligen hört dem, verkade Ranghildr ha svårt att greppa om dem. Det kändes som om allt hon alltid velat  skedde på en gång. Och det kändes nästan lite… för bra. Hon rodnade lite lätt över det för att sedan skaka på huvudet åt det.

“Jag kan inte riktigt tro det.” svarade hon till slut, rak på sak som hon…[Read more]

Det var många tovor i Zators hår och han grimaserade lite grann när han var håröm. Även om systerns händer var försiktiga. Han höll upp sin hand mot håret för att försöka få henne att sluta och vände sig sedan om för att sedan höja sitt ena ögonbryn.

“Bättre? När vår kära syster får makten menar du?” frågade han med en fnysning och gjorde en…[Read more]

Inte många minuter passerade innan de kunde höra hur kvistar bröts. Kanske kunde det vara ett djur, en björn? Fast det var mer klumpigt och snart var det en ung flicka som nästan sprang rakt in i Maeve. Ögonen var lika gröna som vårens blad och det mörkbruna håret hade både kvistar och smuts. Andetagen var snabba och flickan såg hastigt bak…[Read more]

Vad var nästa steg?  Hennes läppar darrade lite lätt när hon öppnade munnen för att svara honom – även om hon inte riktigt kunde få ut några ord. Blodfläckarna på hans skjorta var tydliga och sättet han andades och svettade gjorde henne rädd och hon ville inget annat än att retrera. Försvinna tillsammans med sin far. Låta båda leva. Istället vis…[Read more]

För bunden var han, hon var inte så dum att hon trodde att han skulle sköta sig så väl. Deras resa hade i största allmänhet varit tämligen händelselös och han hade inte försökt fly än, men hon skulle inte sänka sitt garde innan han var levererad.

”Seså, så dålig var den inte”, sade hon lite retsamt innan hon gav honom en liten knuff i ryggen…[Read more]

Hon skakade på huvudet åt hans ord. Hon kunde tydligt se hur hans tankar snurrade, hur han bedömde hennes svar och drog sina egna slutsatser, men hon kunde knappast bry sig mindre. Om han listat ut vem som anställt henne så var det snart nog inte längre hennes problem.

”Ah, väldigt filosofiskt av er… Men jag är rädd att hon som skapade mig…[Read more]

Hans ord fick hennes leende att bli lite bredare, men hon kittlade honom inte så som han fruktade, istället lät hon sig själv bli snurrad ett varv innan hon följde honom med blicken när han gick fram till fönstret.

Hon fiskade upp en sällan använd borste från en av hyllorna i garderoben och gick fram till Zator där han stod vid fönstret.…[Read more]

Hans svar fick henne att skratta, ett inte helt otrevligt ljud, trots att det var lite hest och inte ofta använt. Trodde han verkligen att det skulle ha gjort någon skillnad? Nog för att hon lagt en fälla att lura in honom i, men bara för att hon valt att göra det så lätt som möjligt för sin egen del så betydde det inte att hon var inkapabel…[Read more]

Ejvald ser lite förvånad ut och sen ser han mot Biorn med ett frågande uttryck. “Biorn ser det ut som att jag skojar? Eller har Loke tagit min plats och skrattar åt ett skämt jag inte sagt?” Biorn bara skakar på huvudet innan han ser på Ragnhildr igen och ler lätt.

“Nej Ragnhildr du för nu befälet på det skeppet och ni tar täten som jag sa. Du…[Read more]

Ejvald antog att spjutet gått igenom brynjan och slitit sönder ringarna innan det tog sig igenom gambesonen. Hur djupt in i sidan det hade gått var osäkert men ganska djupt skulle han gissa på. Han slängde en blick på Ragnhildr och det var mer liv i hans blick än på länge. Dock var hans rörelser inte alls som de varit i yngre dagar, de var lika s…[Read more]

Ett litet skrik kom ifrån Ranghildrs läppar när hon såg hur Ejvald träffades av spjutet. Hon ville släppa uppgiften att lossa familjens rep. Fast samtidigt visste hon att hans uppoffring skulle vara förjävels i sådana fall. Blicken som hon hade var mörk och beodrande när hon pekade på mannens händer och sedan till kvinnans. En uppmaning at…[Read more]

“Jag må vara en tjockskallig gubbe nu men jag har aldrig varit lika tjockskallig som dessa män!” Han stötte skölden framåt för att slå sköldbucklan mot armbågen mot en man som just höjt en yxa. Den träffar armbågen med ett tillfredställande krasch och mannens skrik klipps av när svärdets spets sjunker in strax under mannens haka. Ejvald drar sn…[Read more]