• Hennes hand i hans hår överraskar honom lite men han slutar inte med tungans rörelser, när hennes hand och kropp slappnar av lite lyfter han sig och tar ett djupt andetag. Mjukt flyttar han händerna till hennes lår och särar på hennes ben. Kysser hennes mage mjukt innan han rör sig upp över hennes kropp och placerar en kyss på hennes hals innan…[Read more]

  • Orden fick henne att se tillbaka ned på flickan där hon stod framför henne, och för en sekund betraktade hon henne bara i tystnad. Viset på vilket hon talade lät inte helt naturligt, men det kunde förstås bara vara inövat… Kanske hade hon kunnat använda den där delen av sitt sinne där hon förvarade Fyfas själ för att se efter, men hon lät bli. Det…[Read more]

  • Stjärnorna fortsatte att dansa bakom hennes stängda ögonlock och när hon slutligen nådde toppen så var det som att allting annat än just stjärnorna slutade att existera. Det var som om de dansande ljuspunkterna exploderade i vad som enbart kunde liknas med fyrverkerier, och hennes kropp spände sig obönhörligt under hans beröring. Musklerna k…[Read more]

  • Ejvald hade fått tag i ett fat med vatten för att både tvätta bort leran och den tryckande känslan av ilska som låg kvar. Inte över det som hänt utan att han låtit det hända. Men vad kunde han ha gjort för att hindra det? Han suckar lätt och vänder sig sedan mot firandet igen, får en mugg med deras medhavda öl då det inte var vanligt med öl…[Read more]

  • Hans tunga och läppar fortsätter sina smekande rörelser när han känner hur hennes kropp spänner sig mer och mer. Ett väldigt litet och snabbt leende finns på hans läppar medan han fortsätter. Händernas fingrar röra sig nu över huden på hennes höfter, han märker hur hon så desperat försöker hålla sig tyst. Han förstår det och hade kunnat avbryta d…[Read more]

  • Egentligen hade det hela varit ett skämt, hon hade varit säker på att han skulle tvätta bort det. Fast hon hade inte heller hjärta – eller för den delen hann hon inte säga något innan han stampade iväg. Nästan lite rädd hade hon följt efter honom, men hon hade hållt sig i bakgrunden när Ejvald höll sitt tal. När han berättade för resten att hon va…[Read more]

  • Återigen verkade Djan nästan släpa sina fötter efter sig. Det var nästan som om hon kunde höra hasandet. Långsamt. Spillde den tid som de inte hade. Hennes naglar, som var röda av torkat blod och vin, slog mot armstödet likt en tickande klocka.

    “Säg mig, Djan. Varför är min fängelsehåla tom?” frågade hon och såg inte ens på mannen framför s…[Read more]

  • Ett litet flin speglade sig på Akilas läppar när hon hörde Djans ord. Som om det var ett skämt dem emellan. Hon mindes nog paladinen, hon som trodde på fel gud. Mindes att hon hade haft ett val. Athal eller Sharah och det var uppenbart vad hon hade valt. Fel.

    Hennes ord om respekt och tal om diplomati fick henne att spänna käken. Vem var hon som…[Read more]

  • Blicken följde mannen och hon var tyst när han presenterade sig. Det var intressant att se hur han rörde sig och tala. Förstås var han ingen man från Iselem, utan tron på Sharah. Bara det var en skymf, men då spelade det heller ingen roll om mannen offrades i ett uppdrag. Ett snett leende fanns på hennes läppar och hon reste sig upp för att lägga…[Read more]

  • Ett brett leende spred sig över hans läppar när han fick syn på sin vän och han höjde en hand till hjärtat som i hälsning. Han väntade dock med att tala innan han hunnit hela vägen fram till Míndrhas, och då höll han in sin häst och klappade djuret på halsen.

    ”Míndrhas! Jag är glad att se er”, sade han uppriktigt, och kanske lite för högljutt än…[Read more]

  • Allt hade varit oplanerat. Camthalion var sällan den som planerade saker och ting, men den här gången hade han varit ute på andra ärenden. Redan när han satte foten i lägret hade flera kommit fram till honom och berättat sin verision om vad som hänt och vad som var tanken. Fast ingen av dem intresserade honom – det enda som var viktigt var Aeny…[Read more]

  • Orden som lämnade kvinnans läppar nådde hennes öron, men hon registrerade knappt vad som sades. Istället satt hon där och begrundade det hela. Hon skulle ju kunna lösa det hela på något vis, kanske säga att det var hon som dödat mannen. Problemet var bara att den att uppdragsgivaren bett om något helt annat. Tanken hade inte varit att han skulle…[Read more]

  • Maeve replied to the topic En varning in the forum Konungariket Iselem 4 years, 2 months ago

    Hon hade aldrig gillat magi, men just den här var särskilt illa. Mörkret och känslan av att bli själsligt antastad gick inte att komma undan, hur mycket hon än försökte stänga ute det hela. Hon gjorde dock ett bra jobb att inte visa det utåt, utan gick under tystnad bakom honom med blicken fäst vid hans ryggtavla. Hur hade det kunnat gå så lång…[Read more]

  • Först kände hon en lättnad över att det faktiskt var Etienne, ensamheten skulle få vänta lite till. Sedan kände hon hur hennes hjärta började slå irriterande fort, kinderna blev nästan lite röda. Hon skrattade glatt till och lade sedan sina armar omkring Etienne och höll henne nära en stund. Drog in hennes friska doft för att sedan möta hennes bl…[Read more]

  • Hon var osäker på vad hon hade förväntat sig, men det var nog… Inte det. Det fick henne att flämta till och nu när hans rygg försvunnit från under hennes händer så fann hon inte mer råd än att gripa tag i fällarna som hon låg på, som om det skulle förankra henne på något vis. Sättet på vilket han vidrörde henne fick hennes hjärta att slå så hårt…[Read more]

  • Ett litet leende spred sig över Moiras läppar och bröt likgiltigheten där, om så bara för ett litet tag. En som inte tar nej till ett svar, minsann, tänkte hon roat.

    ”Jasså? Ja då låter det ju som att ni kommit rätt”, sade hon lite torrt, innan hon vände blicken upp och ut över rummet igen. Hon hade trots allt fortfarande ett jobb att uträtta…[Read more]

  • En tiondel av bytet i en räd var ofta en ganska stor del och än större denna gång som det verkade sen skulle Ingvals del skickas till hans familj. Ingen skulle kunna påstå att Ejvald inte såg efter familjerna till de krigare som föll under räderna på ett eller annat sätt. När Ragnhildr ställer sig upp och drar med lera över hans ansikte så se…[Read more]

  • Kanske höll han kvar magin lite längre än han behövde och det var nästan så det syntes runt honom hur han höll magin laddad runt honom. Hon höll hans hand som höll hennes och han såg väldigt frågande på henne. “Ett, vad är det hon gör i salen? Två är det Kettils ande eller en illusion där? Jag vill ha svar…” Hans röst var inte hotfull men kall o…[Read more]

  • Hans kyssar hade varit farligt nära hennes känsligaste och mest intima plats men alltid mjukt rört sig runt utan att röra vid. Hans händer lade sig nu på hennes höfter. Ett mjukt men stadigt grepp där medan han rös behagligt av hennes naglar över hans hud. Med en sista retsam blick mot hennes ansikte och slitna ögon lät han kyssen fjäderlätt…[Read more]

  • Vésiva kunde inte rå för att ge ifrån sig ett bubblande skratt. Hon hade nästan hållit andan när han släppt hennes hand. Skulle han klara det? Svaret visade sig snart och hon var inte allt för förvånad.

    “Åh… det kommer att bli bättre med tiden!” sa hon samtidigt som hon drog efter andan för att hindra sig från att skratta igen och höll ut hand…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.