“Fröken?! Rädd?!” utbrast hon, som om hon inte riktigt visste vilket av det som förolämpade henne mest. Ögonen smalnade fortfarande, men minen blev något förvånad när tungan drog över hennes läppar. Inte för att hon var okysst. Nej nej, långt ifrån. Åtminstone om någon frågade henne. Sanningen var väl bara det man själv kom ihåg och intalade…[Read more]

“Mer arbete? Bara för du är ett klumparsle ska inte jag behöva betala mer.” fnös Kyr’ah, inte direkt nöjd med att ens bli anklagad att betala mindre. Hon var en som betalade precis vad det var värt och det lät ju som om innehållet inte direkt höll standarden som hon var lovad från början. Så kanske det var en god kompromiss trots allt. Ögonen smal…[Read more]

Ett tag stirrade hon på meoin för att irriterat och något motvilligt släppa henne. Nonchalant och obrydd, nästan som om inget av detta hänt, borstade hon av lite damm.

“Meoa.” konstaterade hon och placerade en hand på sin höft och granskade lådan.

“Så, du hittade den? Oskadd?” frågade hon sedan, lite rakare på sak.

Finn harklade sig igen, fortfarande lite obekväm. Det kändes lite som frågor som var för… stora för honom. Han var inte den som tänkte, det var inte hans essä. Det hade hans mor gjort klart för honom tidigt.

“Tankar är mer din sak, men äventyr som äventyr?” sa han till slut och kliade sig något i håret igen för att rodna lite och se djupare in…[Read more]

Nöjet att möta en mörkeralv? Det  var väl ett sätt att uttrycka det på, men Vecah lät sitt ansikte vara så uttryckslöst som möjligt. Trots allt räckte det med Iztras sätt att visa upp sig, som den påfågeln han var. Fast ändå fanns det ett kort leende över vad Moleg avslöjade, blicken vandrade mot kartan. Ett problem, förstås. Ett som hon och henn…[Read more]

Han blinkar lite och skakar på huvudet med ett lätt roat skratt innan han drar ett djupt andetag och ler snett.
“Nej eller det är farligt men inte för mig i alla fall. Att använda den magi jag verkar kunna är som en del av mig själv utan att jag helt vet hur jag kan allt. Men jag vet instinktivt hur jag ska göra utan att det ska vara minsta…[Read more]

Yazfein tar emot muggen med vin med ett vänligt och lugnt leende innan han betraktar de andra två på platsen, deras hållning och rörelser tydde på kunskap och träning, nått han själv inte hade på den nivån även om han var kunnig med sabeln så var den inte hans huvudsakliga verktyg. Sen vänder han sig mot mannen för att lugnt lyssna och studera de…[Read more]

Vid hennes ord om att han kan tvinga elden att hjälpa honom så blundar han och försöker minnas eller letar i mörkret inom sig för en bättre förklaring men det blev till en grimas av smärta då det kändes som om någon slet nått ur hans bröst vid tanken.
“Det är…nästan rätt. Jag kan med rätt ord tvinga elden ta en form jag vill men när jag släpp…[Read more]

“Moleg Veno, Bertnor Veno, Vecah och Iztra… vi får se om det blir trevligt göra er bekantskap eller inte. Men jag måste säga att detta brev har gjort mig en aning nyfiken samt att detta verkar vara något jag behöver göra.” Rösten som flöt genom rummet var i början den av en äldre man som ju längre han pratade antog ett yngre och mer roat tonläg…[Read more]

En kort sekund stod Kyr’ah stilla, det skämtsamma mot Frasse var som utbytt och efter sin egna chock tog hon ett irriterat tag om kragen och pressade det som liknade en meoi mot husväggen. De vita tänderna var nästan hotfulla mot den gråa huden som hon visade, kanske ett försök till att visa sin ilska som katter brukade göra. Men det var väl int…[Read more]

Vaksamt betraktade Vecah den hitills okända mannen och rörelserna. Huvudet låg något på snedden och under huvan ryckte det alviska örat till för varje ord och annat ljud. Kanske det till och med skulle förvåna hennes bror, men hon sträckte sig upp för att dra ner huvan. Det som en gång skulle kunna vara ett vackert blont hår, var tovigt, smut…[Read more]

Hans blick blir lite mer intensiv och ögonen smalnar lite när han betraktar henne samt hennes reaktioner, det var som om hans ögon, kropp och sinne var tränad till att lägga märke till små skiftningar eller reaktioner i en persons röst eller hållning. Men han rynkade lite på ögonbrynen medan han lyssnade på Tova’s ord om att han kontrollera…[Read more]

Även om han inte helt slappnat av i kroppen så är han lugnare, han varken kände eller såg någon illvilja hos Tova när denne närmade sig elden. Det var tydligt att han lyssnade på hennes ord även om hans blick hade sökt sig till elden som sprakade mellan dem.

“Är det elden eller ljuset från den som kan visa dolda sanningar? Att ljus och värme dr…[Read more]

Molnen var mörka på himlen som att den när som helst skulle göra livet till ett helvete för de många som var ute på gatorna i Celeras. Regn var inget farligt förstås, många behövde väl det, så som de flesta stank. Men å andra sidan hade aldrig Kyr’ah aldrig varit någon av de och leran som den brukade skapa… nå bara tanken fick henne att grima…[Read more]

Det var så mycket personer och helt bekväm var inte Finn, trots alokholen. Han gjorde en liten grimas för att klia sig själv i nacken medan  funderade på allt som sades, speciellt på Colins fråga, eller ja, vad var det hon kallades nu igen? Kathryn… Han rynkade lätt på ögonbrynen för att se mot sin vän och harklade sig något. Försiktigt to…[Read more]

“Ibland… bara två fingrar som försvunnit än så länge!” sa hon och höll stolt upp sina fingrar med ett brett flin. För att sedan klia sig lite obekvämt i nacken. Frågan om det var farligt, eller nästan varför de lät henne leva gjorde henne lite illa till mods. Trots allt hade det väl varit nära ett flertals gånger. Men istället för att fastna…[Read more]

Nog för att han hade varit försjunken i sin egen desperation och frustration över att allt var tomt, men kroppen hade reagerat vid den ensamma knäppningen som hörts. Spänd och förberett sig, förberett sig på vad? Han kunde inte säga vad men visst att något hade han förberett sig på.  Dock hade han inte höjt blicken när vem eller vad det nu var…[Read more]