Hans hand på hennes knä fick hennes hjärta att slå ett extra slag, innan hon lite trött gnuggade sig över ögonen, som om det på något vis skulle hjälpa henne att fokusera. Sen såg hon tillbaka upp på honom. Hennes blå ögon bar spår av både ilska och sorg men hon tycktes göra sitt bästa för att inte låta någon av känslorna få övertaget.

”Jag önska…[Read more]

Ithia lyssnade på hans ord tankfullt, och undrade om det fanns något mer där under ytan. Trots allt verkade han lite mer tyst nu än han varit innan med sin nonchalanta och mörka utstrålning. Då det plötsligt var tal om Sera verkade det som om något förändrades. Men hon hade väl fel, för där kom han igen med sina hån, och hennes ögon smalnade…[Read more]

Arand nickade tankfullt över vad Maeve berättade. Hon hade nämnt denna völva förr, och även om han hört om dem var han inte helt inbegripen i vad det innebar och vilken makt de var. Men om de kunde hålla de krafter som fanns inom Maeve i styr var det en makt man inte underskattade.
‘Din far är säkert en man intelligent nog för att ta henne åt s…[Read more]

Det var med flit som hon höll blicken borta från honom. Hon kunde redan känna hans sorg och uppenbara ånger i luften, hon behövde inte de den också, det skulle göra det så mycket svårare att hålla huvudet kallt.

”Du sade att hon tog dig tillbaka. Då lyder du ännu under henne, trots att du påstår annat?” Frågade hon lite hårt. Om han svarade ja p…[Read more]

Rune sökte sig runt i rummet bland alla krigare och andra, verkade nästan jaga någonting som slank undan honom gång på gång innan slutligen han hastigt greppade mot luft framför sig, nästan så att han stötte omkull en av krigarna som stod nära, och det såg ut som att han fick tag i någonting fysiskt som inte syntes. Sedan drog han till.

“Jag…[Read more]

”Jo det är det ” Säger han lika envist tillbaka mot henne, blicken fast och det syns så tydligt i hela hans kropp att han inte alls tycker om det här. Hur han febrilt försöker komma på hur han ska få henne på andra tankar.

”Det där kanske är inte gott nog mor, och du säger inget till de andra för att du vet att de kommer säga samma sak som jag o…[Read more]

När hans blick lämnade hennes så var hon snabb med att se undan, rädd att hon skulle glömma bort varför hon var här annars. Det var så lockande att bara ge efter för längtan och saknaden, men hon ville inte ge honom det just då. Det här var inte första gången han övergivit henne utan ett ord, men det var första gången han varit borta så länge,…[Read more]

Fëani nickar till svar åt inbjudan om att slå sig ned. Inte hade hon menat att avbryta och jaga iväg mörkeralvinnan” nej, stanna, det var inte min mening att jaga i väg dig ” Säger hon med blicken mot henne men slår sig ned på den plats där Audgisil visat. Men när Ziy ändå reser sig och går vänder hon blicken mot kungen och lyssnar. Ett litet…[Read more]

Hon hade inte vänt blicken från dörren än, utan dragit igen den och sen stått kvar med ansiktet riktat mot den. När Yazfein talade så tog hon ett skälvande andetag och vände sig sedan om för att se bort mot sängen. Han hade släppt på illusionerna och nu satt han upp i sängen och såg på henne med de där underliga, lila ögonen, ögon som hon mött…[Read more]

Hon var lättad över att Arand gjorde henne sällskap, trots det som skett där ute, och åt hans ord så ryckte hon bara på axlarna och log lite matt. Han hade stått i vägen en gång redan och hon hade ingen lust att tvinga honom att uppleva det igen.

”Inte i staden, men en bit utanför… Jag ska uppsöka henne, om hon fortfarande lever”, sade ho…[Read more]

Arand såg lite vaksamt på Maeve då han satte sig ned igen, denna gång mittemot henne. Trots allt var det kanske bäst att hålla lite avstånd efter vad han sett, men vad visste han?
‘Påminn mig om att inte göra dig arg.’ sa han med en nickning mot hennes blodiga nävar. Han tömde ett mödstop ungefär i samma takt som under deras ölhävningstä…[Read more]

Audigils blick gick från mörkeralven till Rune, och han nickade lätt över de

När han talade om Thalia nickade hon lätt, det var kanske sorgset. Åtminstone så såg det ut som hon tyckte det och hon nickade lite lätt. När det talade om det så hörde hon Fëanis röst. Det hela fick henne att le lite grann, så det var inte riktigt tid att avslöja det…[Read more]

Rune såg mot Audgisil och Ziyaté under deras diskussion, och sedan vandrade blicken även mot Fëani när denna närmade sig. Samtalet började bli intressant, ännu en spännande deltagare i konversationen, men Rune verkade snart distraherad av någonting, och såg ut mot salen. Han tömde sin tallrik, kvävde en rap, svepte sitt nyligt påfyllda mjö…[Read more]

Minnet var i luften. Skuggorna fanns inte, men hon kom ihåg hur det hände. Det var som att hon var där, men utan dimman och bland möblerna i sitt hem. Hon duckade, och kniven flög över hennes huvud. Hon klev åt sidan och hugget missade henne. Och där var han, i person. Hyliat. En kall kår sköt genom hennes kropp, hon mindes händelsen som att de…[Read more]

Det värmde i hennes hjärta, kanske mer än vad hon skulle erkänna över hans ord och åt männens vrål skrockade hon bara till för att höja sin knutna näve mot dem med ett litet snett leende. Hon hade nog hört sitt kallenamn och de sneglade blickarna hade hon nog sett.

“Tack, jag ska inte göra dig besviken far!” sa hon, lite mer glatt än vad hon b…[Read more]

Lite skeptiskt såg hon mot säcken som han hade placerat där vid hans fötter. Vad skulle det kunna vara? För inte kunde det vara något så simpelt som nya kläder… eller? 

Hon öppnade säcken och drog ut de kläder och kände genast igen färgerna på kläderna och rynkade lite på ögonbrynen för att dra ut dem lite förvånat. Som om hon inte riktigt kund…[Read more]

Hon hade alltid varit mest lik sin mor, åtminstone till humöret, och att få höra det från henne, att hon var stolt, träffade där det var menat. Maeve kunde inte hindra ett litet leende från att sprida sig över hennes läppar när hon kikade på sin mor där hon satt bredvid henne. Hennes barndoms stora idol, den som hon helst av allt hade velat efterl…[Read more]

Ranghildr gav ifrån sig ett tjut, för att sedan skratta bubblande. Hon kände hur vattnet slog mot honom. Fast vattnet var inte lika kallt som di i Kaldrland, även om hon inte skulle kalla det behagligt. Håret klistrade sig fast vid hennes ansikte när hon dök upp ovanför ytan igen.

“Att inte lita på någon? Jo, tack jag vet det redan!” utbrast h…[Read more]

Långsamt nickade hon för att bekräfta sina egna ord. Även om hon vanligtvis var eftertänksam och ibland även kanske man kan säga tyst, kändes det som om det var något speciellt med henne nu. Även fast hon log svagt och lät blicken vandra mot Maeve igen.

“Ja, stolt. Jag skulle inte önska mig någon annan dotter än dig.” sa hon och strök milt he…[Read more]