• Hans ord gjorde hennes blick kall och ogillande. Både hur han talade om hur han tänkt lösa transporten av hennes syster, vilka implikationer det bar, men framförallt för priset han begärde. Sättet på vilket han talade så nonchalant om en potentiell, stark källa av magi lurade henne inte, men hon kunde för allt i världen inte förstå hur han möjli…[Read more]

  • Katla stod och tittade på honom under hans slutliga utbrott, hennes ögon först på honom och sedan på yxan. Hon var på väg att säga någonting när han började gå,  och sedan följde hon honom med blicken sin när han gick till släpet först och sedan iväg mot skogen. Hon stod still för ett ögonblick innan hon satte sig ner igen på stenen sin och vände…[Read more]

  • Katla skakade, och när hon mötte Ivars nästan utmanande blick så var kände hon sig faktiskt redo för strid, men ögonblicket då Silje berörde henne, så fort armarna slöt som omkring Katla så rann ilskan av henne som vatten, och hon stirrade blankt åt sidan mot elden för ett ögonblick, hennes skakningar upphörde och hennes andningar saktade in. Hon…[Read more]

  • Vad hade han stampat in i nu?  Det var inte första gången han hade försatt sig själv i obekväma situationer, men detta var förstås inget han hade funnit bekvämt ens i sina vildaste drömmar. En främling vid hans arm, det skulle han kanske till och med vara lugn med men just tanken på att spela ett giftpar gjorde honom mer än obekvämt. Äve…[Read more]

  • Vänja sig vid att ljuga? Bara tanken gjorde att magen vred och tvistade inom honom. Det gick emot allt han själv trodde på. Han skakade nätt på huvudet åt det. Trolovade? Varför skulle någon ens försöka sig på Corrin…? Tänkte han som hastigast och lät blicken vandra mot Corrins bröstkorg och återigen blev han påmind att de såg lite bättre ut.…[Read more]

  • De flesta som vandrade där i trädgården var folk som på ett och annat vis arbetade i hovet, för hovet eller på något vis var delaktigt i det. Men ibland vandrade även kejsarens gäster där, och en dag som denna då de flesta hade ridit ut och nedför Maseis sluttande landskap uppe bland molnen var stämningen betydligt mer stillsam än den annars br…[Read more]

  • Katla skrek till i frustration och släppte ner halstret över elden igen, försiktigt nog för att det inte skulle gå upp och fisken skulle ramla ut. Hela situationen fyllde henne med känslor hon inte visste hur hon skulle översätta.

    “Det är inte meningen att vi ska besöka Draumrheim fulla av ilska och distraktioner. Det är inte meningen att vi ska…[Read more]

  • Kamilla kom springandes med tunga steg och bröt genom buskage som om det vore vind i hennes väg. När det monstruösa rytandet hördes visste hon inte riktigt vad det var, men hon antog att magikern hade frammatat någonting demoniskt och saktade inte ens in. Hon skulle säkert snart få reda på vad det var. Hon anlände nära Jezeral och saktade fö…[Read more]

  • Hans ord fick henne att utbrista i ett förnärmat rop då de båda slog ned sina tomma stop i bordet samtidigt. Om det inte varit för att det var han som sade det och att han faktiskt var en vän så hade hon antagligen brutit näsbenet på honom för den kommentaren. Nu daskade hon bara till honom över bröstet med baksidan av handen, väl medveten om…[Read more]

  • Jezeral himlade ögonen lite åt kvinnans heder. Om bönderna hade velat ha vapnen hade de kunnat ta dem, och att ge ifrån sig sitt egna vapen var höjden av oförsiktighet i hans bok. Trots allt skulle de möta beväpnade fiender, och tydligen en magisk sådan med. Han manade sin häst framåt, men terrängen skulle nog inte tillåta springaren att följa me…[Read more]

  • Arand hade under resans gång blivit en del av gänget. Även om han var en utomstående hade han börjat passa in mer och mer bland dessa glada och stökiga personer som trots sina många äckliga vanor var mer genuina än de flesta man träffade. Till en början hade han varit tillbakadragen, men nu började det kännas lättare att sällskapa med dessa pers…[Read more]

  • Katla tryckte ner kniven i jorden hårt och snabbt, tog tag i järnhalstret med fisken och reste sig upp. Hon pekade halstret mot Ivar när han tog ett steg närmare och snäste till mot henne. Hon höll den på ett sätt som fick det att se ut som att hon var redo att använda halstret för att slåss mot honom och hans yxa, men hon hade definitivt…[Read more]

  • Nashwar höjde sin blick och såg mot drottningen, inledningsvis stum från hur rakt på sak hon var. Hon rätade på sig, såg sig om bland folket i rummet, och sedan slutligen förde sin blick tillbaka till Akila.

    “Ditt förtroende fyller mitt hjärta, det finns ingenting i detta rike eller nästa som skulle behaga mig mer, Ers Vänlighet.” Hon stod helt u…[Read more]

  • Ett rent hjärta. Orden var möjligtvis lite överdrivet, men det var ett sätt att få henne närmare. Trots allt var det en av de saker som Tal’il-Sharah nämnde som en av de saker man skulle sträva efter.  Hennes ord fick henne inte att tveka att hon var Sharah trogen och ett, nästan varmt och moderligt, leende dök upp på drottningens läppar.

    “A…[Read more]

  • Hjärtslagen till Davant slog hastigt och hon slog med sitt ena finger på armstödet i takt till dem. Kanske det var rädsla, eller upprymdhet. Det var svårt att avgöra – han var trots allt skicklig med sina ord. Ett litet leende dök upp på hennes läppar. Det var enbart ord. Varför skulle han, eller någon, bry sig om hennes välmående?…[Read more]

  • Platsen föll henne genast i smaken. Det påminde faktiskt om värdshuset där hon först träffat Arand, längs en av Karms landsvägar. Hon hade lyckats förolämpa honom då, men det hela hade ju gått tämligen bra ändå, tänkte hon roat medan hon steg in i skänkrummet.

     

    Där var liv och skratt, musik spelades i ett av rummets hörn och det gjordes snabbt…[Read more]

  • Hon nickade som svar på hans ord, ett leende spelandes över läpparna även när hon åt av den uppdukade måltiden. Det var en väl uttänkt plan och det fick det att klia lite i hennes fingrar. Tanken på att lägga ett rike så väldigt som Karm under sig hade en viss lockelse och även om hon lärt sig att vara tålmodigt när det kom till sådana saker så…[Read more]

  • Nå, det om något visste hon. Hon hade spillt mer ädelt blod än hon kanske ville erkänna, men det förändrade likväl inte hur resten av adeln såg på hennes härkomst. Många av dem hade redan haft svårt att acceptera att hennes mor ens handlade med utbölingar, och att hon sedan avlade barn med en… Nå, det hade varit mer än skandalöst, och I…[Read more]

  • Kamilla såg sig om, såg både på ryttaren men även mot alven som hade talat. Efter att hon lyssnat först på vad alven hade sagt och sedan ryttarens var så förändrades situationen ganska snabbt.

    “Om det är ett hot stort nog att det väcker elden inom dig, då kommer jag inte bara att gå härifrån. Följ efter henne du, så hittar jag er.” Hon svarade…[Read more]

  • Demonen plockade åt sig det som var av behag, men i slutändan blev det en rätt varierande palett på hans tallrik. Men främst var det kött han föll för, och han tog en nöjd bit av en rå och något blodig bit medan han hummade lite över hennes ord.
    ‘Jag är övertygad om att i ett land som Karm, där furstarna ständigt strider om makt, kommer de försö…[Read more]

  • Load More
A password will be emailed to you.