• Hade hon inte själv varit full så hade hon kanske reagerat på något annat vis, men det var svårt att avgöra. Kaldrländare hade en viss jargong som var svår att skaka av sig, oavsett tillstånd och Maeve var inget undantag. Visst var det han berättade sorgligt, till och med tragiskt, men hon gillade inte skammen som fyllde hans ögon när han talade…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 6 years, 6 months ago

    Hans respons gladde henne och hon nickade medhållande åt hans ord medan hon smuttade på det sista av sitt te, hennes blick åter fäst vid hans över koppens kant. Dock sänkte hon den när han sade det där om en utmaning, en liten oroad rynka mellan hennes ögonbryn.

    ”Är ni säker..? När ni anlände igår så var ni fortfarande skadad…” Sade hon…[Read more]

  • Amdir replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 6 years, 6 months ago

    Ayperos hummade lite medhållande då hon nämnde demonen, men gjorde ingen större sak av det just då. Den demonens tid skulle komma, speciellt om den skapade problem för honom. Så istället nickade han då och då när hon berättade om kompanjonerna, och demonens arbete med krigarna.
    ‘Jag ser framemot att se vad de kan.’ sa han, med en lurig glimt i ögo…[Read more]

  • Catea gav Mei ett litet mystiskt leende då hon kände igen vilken order Catea kom från, och det fanns en liten road glimt där i hennes ögon.
    ‘Ja… Jag känner till ditt namn.’ sa hon, utan att gå in på detaljer om hur det gått till. Med en artig nickning satte hon sig ned bredvid Mei, varje rörelse välvald och stillsam. En stund satt hon bara tyst,…[Read more]

  • Kamilla skrattade åt kommentaren om illusionen, att den var avsedd att skrämma de enfaldiga. Hon såg mot honom, väldigt tydligt road.

    “Jag trodde att det var ett monster. Jag antar att det säger en hel del om mig.” Hon skrattade till igen och rätade på sig så att hon stod rakryggad när han började tala till magikern. Hon slöt sina nävar, och…[Read more]

  • Arand skrattade då Maeves hand daskade till hans hårda bröstkorg, och han gav henne en lite retsam glimt. Det blev en hård kamp med drycker och kött. Monsterjägaren som alltid var fokuserad och stillsam var nu något mer vinglig och skrattig. Hans gula ögon betraktade allt som pågick honom i en disig tillvaro, innan Maeve fångade hans uppmärksa…[Read more]

  • Faegrim som alltid varit väldigt kartintresserad hade inget problem med att hitta Zirthimar på kartan. Det var en hiskelig resa, förfärligt långt bort. Genom hela kontinenten så gott som. Bara tanken att resa ända dit var svindlande.
    ‘Bergakungen…?’ frågade han, lite osäkert. Det var inte något han hört om förr.

    Han gav Herrie en hastig blic…[Read more]

  • Faegrim himlade med ögonen åt Corrin och gav honom en liten dask på magen, då han inte nådde så mycket högre än så.
    ‘Har du aldrig sett bröst förr, pojk?’ frågade Faegrim, med ett höjt ögonbryn och en liten road glimt i ögonen.
    ‘Det är inte artigt att stirra.’ sa han och vecklade undan kartan för att gå förbi de två på sina snabba steg trots si…[Read more]

  • Jezeral himlade lätt med ögonen åt riddarens dramatiska svar.
    ‘Ingen behöver dö, om man använder sig av sitt sinne.’ sa han lite vasst. För trots allt att lämna svärd till någon jordbrukare eller flykting som troligen aldrig hållit i ett svärd förr såg han som yttersta dårskap. Ett svärd som säkert varit värt med än hela deras by sammanlagt.

    ‘N…[Read more]

  • Ithia gav Kheezai en lite bekymrad blick, men hon förstod ju givetvis att sådant läkande som hon utfört tärde på krafterna – även om hon inte förstod helt hur Kheezai använt sin magi. Hon gav ett varmt leende åt Kheezai, uppmuntrande, som sade att det inte var någon fara ifall hon behövde sova.

    Paladinen vände sin uppmärksamhet till Wreax, och hö…[Read more]

  • Kaels självsäkerhet tycktes svaja till lite över hennes sätt att bemöta honom, och han fick en känsla att det var något mer med alven än vad som visades utåt. Exakt vad det var kunde han inte riktigt säga, och medan han i vanliga fall skulle finna det ytterst skeptiskt att någon behandlade honom utan korrekt respekt verkade han inte reagera så…[Read more]

  • Kvällen hade blivit lite tyst. Ivar ilska fick svalna ute i nattens kyla tyckte Katla, det var bästa sättet att bemöta det på. När känslorna brann var det bästa att låta dem brinna ut. Hon hade en naturbegåvning att byta humör, men Ivar och även ibland Silje var mer förtjusta i att känna det de kände. Efter en liten tid dock, efter fisk och efter…[Read more]

  • Hans ord gjorde hennes blick kall och ogillande. Både hur han talade om hur han tänkt lösa transporten av hennes syster, vilka implikationer det bar, men framförallt för priset han begärde. Sättet på vilket han talade så nonchalant om en potentiell, stark källa av magi lurade henne inte, men hon kunde för allt i världen inte förstå hur han möjli…[Read more]

  • Katla stod och tittade på honom under hans slutliga utbrott, hennes ögon först på honom och sedan på yxan. Hon var på väg att säga någonting när han började gå,  och sedan följde hon honom med blicken sin när han gick till släpet först och sedan iväg mot skogen. Hon stod still för ett ögonblick innan hon satte sig ner igen på stenen sin och vände…[Read more]

  • Katla skakade, och när hon mötte Ivars nästan utmanande blick så var kände hon sig faktiskt redo för strid, men ögonblicket då Silje berörde henne, så fort armarna slöt som omkring Katla så rann ilskan av henne som vatten, och hon stirrade blankt åt sidan mot elden för ett ögonblick, hennes skakningar upphörde och hennes andningar saktade in. Hon…[Read more]

  • Vad hade han stampat in i nu?  Det var inte första gången han hade försatt sig själv i obekväma situationer, men detta var förstås inget han hade funnit bekvämt ens i sina vildaste drömmar. En främling vid hans arm, det skulle han kanske till och med vara lugn med men just tanken på att spela ett giftpar gjorde honom mer än obekvämt. Äve…[Read more]

  • Vänja sig vid att ljuga? Bara tanken gjorde att magen vred och tvistade inom honom. Det gick emot allt han själv trodde på. Han skakade nätt på huvudet åt det. Trolovade? Varför skulle någon ens försöka sig på Corrin…? Tänkte han som hastigast och lät blicken vandra mot Corrins bröstkorg och återigen blev han påmind att de såg lite bättre ut.…[Read more]

  • De flesta som vandrade där i trädgården var folk som på ett och annat vis arbetade i hovet, för hovet eller på något vis var delaktigt i det. Men ibland vandrade även kejsarens gäster där, och en dag som denna då de flesta hade ridit ut och nedför Maseis sluttande landskap uppe bland molnen var stämningen betydligt mer stillsam än den annars br…[Read more]

  • Katla skrek till i frustration och släppte ner halstret över elden igen, försiktigt nog för att det inte skulle gå upp och fisken skulle ramla ut. Hela situationen fyllde henne med känslor hon inte visste hur hon skulle översätta.

    “Det är inte meningen att vi ska besöka Draumrheim fulla av ilska och distraktioner. Det är inte meningen att vi ska…[Read more]

  • Kamilla kom springandes med tunga steg och bröt genom buskage som om det vore vind i hennes väg. När det monstruösa rytandet hördes visste hon inte riktigt vad det var, men hon antog att magikern hade frammatat någonting demoniskt och saktade inte ens in. Hon skulle säkert snart få reda på vad det var. Hon anlände nära Jezeral och saktade fö…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.