Igen så var det allt för många frågor, det var nästan för många för att kunna räkna de på fingrarna men Camthalion log bara åt sin syster och strök en lugnande hand genom hennes hår milt.

“Jag blev väl bara trött på ditt kärlekstjafs med Leifi” påpekade Camthalion lite retsamt, samtidigt som det fanns något däri. Ärligt talat så hade han svårt fö…[Read more]

”Gör inte om det! ”Bannar hon honom milt snyftande innan hon liksom honom drar in hans doft som nu kändes mer fuktig och färgad av naturen omkring dem. Men den fanns där, den där doften som alltid gjorde henne trygg och lugn”

”Du skulle bara våga… ”mumlar hon, lite lugnare nu” Men du kunde ha sagt något.. inte bara försvinna sådär utan…[Read more]

Feonns ord försvinner lite för honom, det var alldelles för många ord för att kunna fokusera och lyssna på. Han log lite för sig själv medan han borrade in sitt huvud i hennes blonda hår och drog in doften av henne. Det lugnade honom och han strök en mild hand över håret för att sedan hyscha henne lite grann. Han vågade inte riktigt säga ett ord…[Read more]

Hästen under henne kastar lätt nervöst med huvudet och hon kan inte förstå varför förrän en väldigt bekant korp landar på hennes axel. ”Sunniva! ”Utbrister hon glatt förvånat och smeker den vackra kloka korpen över fjäderdräkten innan det går upp för henne att om Sunniva var här måste hennes bror också vara det. Blicken vänds framåt och där… d…[Read more]

Alver är skogsfolk. Så varför inte ta sig till en skog? En briljant plan om man frågade vem som helst. Åtminstone om denne vem som helst var Camthalion. Alldeles för envis för att kunna erkänna att det kanske inte Harvadars djupaste djungel var den bästa platsen för honom, eller någon för den delen. Det var fuktigt och alla små kryp tycktes särs…[Read more]

“Tack…” sa hon, i en utandning när han stödde henne. För att vara ärlig så var hon nästan osäker på om hon skulle kunna röra på fötterna. Men vad var det för sätt att inte försöka? Hon drog ett djupt andetag till, som för att samla mod innan hon försökte röra sig. Svårt var det, men de kom några meter i alla fall.

“Vad i helvete… är det so…[Read more]

Enbart tanken på att öppna sin mun och säga något var svårt. För det var med nöd och näppe som hon inte yttrade sina innersta tankar. Nenya blängde ilsket på demonen vid hennes axel. Hon var äker på att det var hans äckliga närvaro som hade fått henne att utbrista sina tankar.

Ett svagt leende på hennes läppar fanns när hon slog sig ner vid maten…[Read more]

Eirik Ulvhedna

Mjuka vingslag, kraftfulla i sin mjukhet och en skarp blick som hela tiden fokuserade på staden som låg framför. Eller snarare under. Envist hade den ståtliga falken flugit från ett land till ett annat för att söka en älskad. Söka någon som den i alla fall förut känt som älskad men inte på så vis som en man till en kvinna, man ti…[Read more]

En rysning gick genom Sera, som hon kunde känna mörkret som fanns i hans själ. Som om blodet, makten och girigheten var något som fyllde hennes mun med en äcklig bränd smak. Hon räckte ut tungan i en avsmak, utan att vara medveten om det.

Disträ och fundersamt tog hon tag i hans hand. Strök sin tumme milt över hans handrygg och betraktad…[Read more]

Drottningen väntade inte en minut mer på att resa sig upp och med en gest fick han alla vakter att reagera. Även fast vakterna var rädda, var de glada över att få något nytt att tänka på. Det dröjde inte många sekunder innan hon hade tyglarna till sitt vita sto i sina händer. Hon svingade sig upp och såg ståtlig ut rakryggad på hästryggen. So…[Read more]

Orden förvirrade henne, samtidigt som det gav henne en mer klarhet likaså. Hon strök en hand genom hans hår milt, ömt för att kyssa hans panna.

“Och vad gör vi nu?” hummade hon och strök sina händer över hans hår och höll honom nära sig. Som om hon var rädd för att han skulle försvinna om hon inte höll fast honom. Fast det fanns en oro att han s…[Read more]

”Nej…” Ler hon ömt och smeker honom över de skäggiga kinderna” Kungen ska inte behöva bada ensam. Kom.. du behöver få vila. ”Hon vänder sig sedan mot Maeve, släpper Sandor för en kort stund även fast hon egentligen inte alls vill det och går fram mot Maeve och Arand.

”Jag är glad att se dig vid liv Maeve Ulvhedna. Ditt rum står kvar som det var i…[Read more]

Ithia rynkade på ögonbrynen konfunderat åt det hela. Det måste vara en stor skuld dem två emellan för att han inte skulle rapportera om Kheezai till myndigheterna. Men av hans accent att döma kom han från Celerashållet, och då kanske han hade lite mindre fördomar mot mörkeralver än de flesta.

Ithia själv la upp sitt hår i en knut och började kl…[Read more]

För ett litet tag kändes det som om det bara fanns de två i världen. Som om resten inte existerade. En underbar känsla. Hon andades tyngre och gnuggade sin näsa mot hans, lite lekfullt efter att han besvarat hennes kyss. Orden ringde fortfarande i hennes öron. Du borde inte ha kommit tillbaka. Hon visste att det var sant.

“De skulle hitta mig va…[Read more]

Möter sin brors blick utan att vika undan med den” Jag kan flyga till henne, frågan är var hon är. Har hon ens återvänt till Hannadon? Vi har inte hört något från henne på länge nu.”

Vänder sig mot den unge fursten igen som ingen av dem visste något om egentligen.

”Du talar fint om hänsynslöshet och beslutsamhet men samtidigt säger du a…[Read more]

Att han hde dålit samvete och ångest var inte svårt att se eller höra. Snarare drypte han av ångest. Hon strök milt hans hår och tryckte hans huvud mot henne för att ge honom lite värme och trygghet. Sedan kunde hon inte rå för att skratta lite varmt åt hans sista ord och lyfte bort hans huvud för att sätta sina händer omkring hans kinder.

“Men…[Read more]

“Du mördade Sasha… och sedan tvingade du mig att lämna dig.” påpekade Sera och bara tanken fick henne att rysa. Blodet, skrattet… den galna blicken. Allt kändes så fjärran som i en dröm. Hade det bara varit en dröm? Nej… Något var fel med Djan. Allt sedan hon tvingade honom in i sin mors sinne. Det var hennes fel att han blivit som han var.…[Read more]

Ett accepterat erbjudande. Det var alltid en bra början. För trots allt även om värdskap handlade om att ge och bjuda. Kom det självklart till ett pris. Mestadels för att gästen ifråga kände sig tvungen att bjuda tillbaka. Inte för att Akila skulle säga nej till en sådan möjlighet.

“Självfallet, Xarnir. Och som Djan här säger är mitt biblotek oc…[Read more]