Som om någon någonsin skulle säga nej till mat. Speciellt när de hade en sådan väg framför dem. Enbart en dåre skulle göra det. I för sig var väl Gormkäft lite fundersam om inte Lucas var en dåre ibland. Fast det hade han ju aldrig påpekat, inte än i alla fall. I slutändan hade han gjort det kloka valet att ta äran att bära runt honom. Det var al…[Read more]
Lämna honom? Tanken gjorde ont och det var som om hon inte kunde röra några muskler. Vart skulle hon ens röra sig? De var instängda på en båt tillsammans. Det var inte som om hon kunde dyka rakt ner i vattnet? De var förmodligen inte något land i närheten och hennes magi var stark… Men inte så stark. Smaken av blodet över hennes läppar gav…[Read more]
Som om en bitter smak hade spridit sig i Akilas mun, gjorde hon en grimars. Vad var det för pojkvasker som trodde att han hade något val efter sådana välplacerade ord. De hade delat allt för många tankar och idéer för att hon skulle kunna låta honom gå nu. Utan att behöva teckna åt vakterna hade de spärrat av utgången med sina spjut. Det fanns ing…[Read more]
Ziyaté kunde se hur tårarna skavde i den unga flickan. Tecken på svaghet, kunde hon inte lyssna? Hon ville inte lägga märke till den ursäktande minen och strök en öm tumme över hennes kind för att lägga sin panna mot hennes. De röda ögonen var moderliga och hon log svagt.
“Lita på mig. Du är stark.” sa hon, med en lite mildare ton, det var vä…[Read more]
Lite för skönt att ligga kvar med händerna och knäna i det mjuka gräset var det. Väldigt lockande att lägga sig ner… Hon drog en djup suck och lade sig ner, för att sedan rulla över på rygg. Hon blickade upp mot skyn som inte hade ett moln att sikta. Solen stod fortfarande högt och värmde henne. Hon slöt ögonen och drog ett djupt andetag. Fort…[Read more]
Kiel förstod inte riktigt vad som hände, men plötsligt hade han hennes mantel på sig och var knuffad in i skuggorna. Något krampaktigt höll han i sin lutas fodral och svärdet, och väntade med andan i halsen då hon försvann. Hans första reaktion var att fråga vad hon tänkte göra, men plötsligt hade hon försvunnit samma väg de kommit. Allt han…[Read more]
Izira gjorde en avvisande gest åt Yásantharïels hån mot bröderna.
‘Misslyckande under dåligt ledarskap kan knappast skyllas på de agerande händerna.’ sa hon enkelt, trots allt hade Osiliza och Vakluir vanhedrat sig själva, snarare än någon annan. Deras frågor och kommentarer irriterade henne något, men hon var så klart tvungen att övertyga dem…[Read more]
Alithea var nästan för sliten för att tänka, en då draken plötsligt talade i hennes huvud satte hon tvärt upp från sin liggande position på taket där hon dragit efter andan. Smärtan i revbenen efter sparkarna hon fått där var enorm, men hon såg på draken med stora ögon och ett sprucket leende som fick lite blod att rinna ned från hennes läpp. Had…[Read more]
‘Det är väl inte att offra det, så länge vi inte blir fångade?’ frågade hon med ett litet rebelliskt leende och en liten snärt med huvudet som fick hennes blonda hår att lägga sig bakom hennes axlar istället för att vara i hennes ansikte.
‘Vi är två kvinnor som arbetar tillsammans, våra hjärnor har större kapacitet än alla män i Karm kombinerat.…[Read more]
Ayperos ögon fortsatte ha en behaglig glimt i sig, och betraktade henne intensivt. Inte en intensiv blick som tyngde ned en, utan snarare en blick fylld med beundran och omaskerat tycke. För varför behövde han skämmas för vad han tyckte? Det var ett spel för de dödliga, och han hade länge sedan tröttnat på att dansa runt ämnen försiktigt.…[Read more]
Om det hade varit någon annan som sagt det så hade hon antagligen skrattat, skrattat åt det absurda i blotta tanken på att någon skulle se upp till henne och kanske framförallt relatera till… Hon och hennes bror hade alltid varit en skamfläck i Antrophelias hov. Men nu kom orden från hans läppar och av någon anledning så fann hon att hon faktiskt…[Read more]
Izira hade inte någon tanke att avslöja alla sina tankar och planer för dessa män. Än visste hon inte om hon kunde lita på dem, och trots allt hade två kvinnor dött under deras uppsyn. Nå, de hade troligen varit kvinnornas svaghet snarare än männens förtjänst.
‘Bara en dåre tror sig vara helt säker, men som ni utan tvekan vet så är min mormors…[Read more]
‘Kheezai.’ upprepade Ithia med en nickning, det namnet passade kvinnan betydligt bättre än Kessie.
‘Och ja, det gjorde jag.’ svarade hon, och ångrade det inte. ‘De var inte hjärnan bakom attacken, och förtjänade inte att dö. De har blivit straffade nog.’ och paladinen skakade på huvudet för att gå fram till Kheezai.
‘Jag håller inte med dig at…[Read more]
Sällskapet behövde inte vänta länge innan de odöda spejarna dök upp ur dimman som omgav dem. Det krävdes inte mycket för krigarna att göra sig av med dem, och trots allt hade de alla varit förberedda på att de odöda skulle vandra omkring i Tharmad. Däremot vad Arand inte väntat sig var att det skulle finnas en magiker där som kontrollerade…[Read more]
Sinya stod tyst och betraktade denna så kallade skönhet som tagit emot dem. Saskia Belsante. Om något var hon i Sinyas ögon för uppiffad, nästan som en docka, och hon gjorde en liten grimas över det hela. Över förnedringen att de skulle behöva stå där, inom dessa väggar och murar som konstant kändes som om de pressade på henne.
De hade varit där…[Read more]
Iziras ansikte var en mask av avsmak för hela situationen och för Yásantharïels svar. Att han var lika oduglig som de flesta män, och kvinnor för den delen, visade sig uppenbart på sättet han svarade. Men det var inte hans fel att han var född som en man. Snarare var det väl Vakluirs fel som gjort honom till litet bättre än en docka utan egna t…[Read more]
Asgeir lyssnade på den unga fursten berätta om sina krigsupplevelser, men de föll honom inte riktigt i smaken. I Kaldrland hade man ett annat sätt att berätta om sina bragder – med sång och mjöd. Detta berättande utan sångens och publikens närvaro kändes nästan meningslöst. Men han var artig, och nickade här och där, utan att lägga så mycket konce…[Read more]
Ayperos verkade inte reagera negativt över hennes förklaring om sitt maktövertag. Snarare verkade han le lite mer och betrakta henne lite mer intensivt, lite mer nyfiket, följt av en nickning. Ja de hade en del liknande ambitioner, och att de skulle kunna arbeta tillsammans verkade mer sannolikt. Då hon fortsatte tala log han lite bredare, och…[Read more]
Hon betraktade honom medan han talade, följde hans blick när den gick mot Aife och sedan tillbaka, men hon sade ingenting utan lyssnade bara. Hon snurrade fortfarande vinglaset mellan sina slanka fingrar bara för att då och då smutta lite på det. Viset på vilket han sade det hela lät bra, det var hur hon själv tänkt mer än en gång, att skapa något…[Read more]
Eirik
Kraftfulla vingslag långt uppe i luften, seglande på dess kraft en stund och sedan ytterligare vingslag. Gul blick som skarpt söker över omgivningen och landskapet nedanför. Han är högt upp, så pass högt upp att de nedanför förmodligen inte skulle lägga märke till honom och för en stund låter han det vara så skaffar sig en överblick innan…[Read more]