Finn behövde inte se på Corrin. Vad det än var, så var det hela temporärt, även vad den där trollkarlen sa. En sjukdom. För om Corrin var kvinna… hur skulle han då samtala med honom?

Han ville inte ens tänka tanken. Fast vad var det han gjorde nu? Han skakade på huvudet åt det hela och fortsatte att röra sig framåt. Hade helt glömt av att…[Read more]

Vinglaset fylldes på nytt, men det var som om Akila inte ens lade märke till det. Det tycktes alltid vara påfyllt, beredd på att dränka hennes bekymmer och oro. Hennes bärnstensfärgade ögon gnistrade som en liten flicka som nyss hört en spännande berättelse och hon höll nästan andan medan hon följde den vackra ormen som slingrade sig över öknen. H…[Read more]

Sällskapets yngsta medlem Sinya var en ung alv, även för alviska mått. Knappt mer än en ung tonåring. Den officiella förklaringen var att hon var diplomatens assistent, men i sanning var hon där för att hålla ögonen och öronen öppna för allt som kunde vara värdefullt för alverna. Och allt som kunde vara värdefullt för gruppen. Hon hade mycket a…[Read more]

Smärtan pulserade hårt i Gharfs arm, men han ignorerade det och gav hastigt en blick på Feylin och hennes oväntade komplimang. Inte för att han behövde den, men han nickade lätt till henne och hade en allvarlig och bestämd uppsyn. Så de pressade vidare, och då portarna och facklorna äntligen kom i åsyn kände han en strimla hopp. Det var kaos, oc…[Read more]

Leva tänker hon.. vad fanns det för mening att leva nu? Hon var ju helt ensam. Hon nickar ändå, tänker att det kanske skulle göra kvinnan nöjd men tvekar när hon får kniven i sin iskalla hand vars fingrar knappt klarar av att slutas kring skaftet. Ser skräckslaget på kvinnan vid hennes ord men nickar knappt märkbart. Hon skakar tänder av köld när…[Read more]

Sandor lyssnade noggrant på vad Vasilij hade att säga, och även om de religiösa anspelningarna gav honom en lätt känsla av obehag visade han det inte utåt. Men han visste att det så enkelt kunde spåra ut då saker skedde i namnet på den ena gudomligheten eller den andra. Och talet om blod och heder hade sällan mycket att göra med rationalitet…[Read more]

Det måste vara en dröm detta. Tanken slog honom. Klart det var. De skulle lägga sig och sova, i samma stund skulle han vakna och de skulle prata om det hela. Vilken sjuk dröm det hade varit. Han nickade lite disträ av tanken och verkade inte alls ha lyssnat på vad Corrin sagt.

“Sömn. Om vi sover, kommer vi vakna upp som om inget har hänt.”…[Read more]

Några dagar passerade, och till sist hade drottning Nearena bestämt att det var dags att ta emot diplomaten som anlänt till staden. Saryenna gick med honom längs med den enorma esplanaden som täcktes av löv och trädrötter till den centrala delen av staden där det enorma trädet som var drottningens palats stod beläget.
‘Lycka till.’ sa hon då de…[Read more]

Kladrländaren lät sin intensiva klarblåa blick vandra mellan personerna när de talade om sig själva, instämde med ett litet hummandes och några få “ja” här och där. Hon tog en klunk ifrån ölen innan hon satt ner den igen för att sedan flina lite åt Kvithera.

“Jag antar att det är bäst att jag håller ett hårdare tag om min öl, eller vad säger ni…[Read more]

Smicker i all ära, men det var ärligheten som lockade fram ännu ett leende från hennes läppar. Det var en frisk vind i ett annars så försiktigt klimat, visserligen av hennes egen hand skapat sådant, men likväl.

”En opportunist, allt annat vore förstås dumt”, sade hon tyst, nästan för sig själv, men hennes blick var fäst på Aife när hon sade d…[Read more]

Han tog kyligt emot henne. Hon klandrade inte honom, även om det fanns ovillkorlig kärlek som kom med blodsband, fanns det en minst lika naturlig rivalitet mellan syskon. Saskia släppte honom och suckade. “Det var inte mycket jag kunde göra för att hindra dem. Du förtjänade inte det här ödet.” Hon slog ut med handen mot rummet och suckade.…[Read more]

Sandor betraktade Araniel något bekymrat då hon fick eskort, och skakade långsamt på huvudet. Saker var uppenbarligen inte som de skulle, och i denna kris hade Karm inte råd med en religiös kris med om det visade sig Araniel inte längre var passande för att leda – vad än nu hänt henne. Eller i värsta fall, om hon fått något för sig här på slagfä…[Read more]

Även Kvithera med sina analytiska ögon kunde se att det var något med Saga, men kunde heller inte riktigt lägga fingret på vad det var. Så hon avfärdade det i folkvimlet och nickade bara lite åt hennes berättelse. Det sade väldigt mycket om en person som i stort sett skämtade bort en möjlighet att presentera sig själv, men hon tyckte ändå det var…[Read more]

Hon hör hans ord och har då redan rest på sig och vänt den upphöjda mannen ryggen. Hon är så förvirrad.. känner sig så oerhört vilsen. Athal nästan glömd och det är som om hon går i en dimma. ” Ja… blodjungfrun… ” Säger hon i en viskning och möter hans blick stadigt för en stund innan den återigen irrar iväg och hon vänder sig om utan en blick…[Read more]

Vem var det? Tanken gnagde på henne ett tag. Knivens var fortfarande i hennes hand och hon tryckte spetsen omedvetet mot ena pekfingret. Uppenbarligen hade de möts innan, sättet han rörde sig på och speciellt tilltalade henne. Som om hon vore hans like. Tanken var roande. Hon? De rovdjurs gula ögonen följde Djans lugna och självsäkra sätt rörd…[Read more]

Hon blev lättad och glad över att hon fick komma in. Saskia tryckte ner och tryckte upp dörren, hon blir stående på tröskeln och lät sina ögon vänja sig vid det skumma ljuset i hans kammare. Det luktade instängt och hon såg på röran i rummet att han nått hopplösheten. Hon vände sig mot tjänarinnan och tog kläderna som de haft med sig. Nya kläder t…[Read more]

Sandor suckade inombords över det svaret han fick, trots allt var han en konung. Men detta var inte tid för rättfärdighet gällande titlar och korrekt tilltal, och hans sinnesro blev inte direkt mer samlad och lugn av översteprästinnans upprepande svammel. Han vände sig hastigt om för att rikta sin uppmärksamhet till hans vakter som stod utanför.…[Read more]

Gharf hade helt missat den lilla flickan i snöyran, men hade inte tid att stanna upp och reflektera då fler döda dök upp i stormen. Så han svingade sitt svärd i långa swoshande rörelser som drunknade i vinden och kunde känna motståndet som vibrerade upp i armarna då det träffade fiender här och där.

‘Vi måste röra oss!’ ropade han genom vinden ti…[Read more]

Hon snurrade åter på glaset mellan fingrarna innan hon förde det till de fylliga läpparna och smuttade på drycken däri. Vinet var en av de många saker hon hade sitt handelsgille att tacka för, och dess kontakt med ytan. Sedan hon tagit tronen hade hon inte rört sig långt ifrån sitt palats, men det skulle kanske snart bli ändring på det, särskil…[Read more]