Några dagar passerade, och till sist hade drottning Nearena bestämt att det var dags att ta emot diplomaten som anlänt till staden. Saryenna gick med honom längs med den enorma esplanaden som täcktes av löv och trädrötter till den centrala delen av staden där det enorma trädet som var drottningens palats stod beläget.
‘Lycka till.’ sa hon då de…[Read more]
Kladrländaren lät sin intensiva klarblåa blick vandra mellan personerna när de talade om sig själva, instämde med ett litet hummandes och några få “ja” här och där. Hon tog en klunk ifrån ölen innan hon satt ner den igen för att sedan flina lite åt Kvithera.
“Jag antar att det är bäst att jag håller ett hårdare tag om min öl, eller vad säger ni…[Read more]
Smicker i all ära, men det var ärligheten som lockade fram ännu ett leende från hennes läppar. Det var en frisk vind i ett annars så försiktigt klimat, visserligen av hennes egen hand skapat sådant, men likväl.
”En opportunist, allt annat vore förstås dumt”, sade hon tyst, nästan för sig själv, men hennes blick var fäst på Aife när hon sade d…[Read more]
Han tog kyligt emot henne. Hon klandrade inte honom, även om det fanns ovillkorlig kärlek som kom med blodsband, fanns det en minst lika naturlig rivalitet mellan syskon. Saskia släppte honom och suckade. “Det var inte mycket jag kunde göra för att hindra dem. Du förtjänade inte det här ödet.” Hon slog ut med handen mot rummet och suckade.…[Read more]
Sandor betraktade Araniel något bekymrat då hon fick eskort, och skakade långsamt på huvudet. Saker var uppenbarligen inte som de skulle, och i denna kris hade Karm inte råd med en religiös kris med om det visade sig Araniel inte längre var passande för att leda – vad än nu hänt henne. Eller i värsta fall, om hon fått något för sig här på slagfä…[Read more]
Även Kvithera med sina analytiska ögon kunde se att det var något med Saga, men kunde heller inte riktigt lägga fingret på vad det var. Så hon avfärdade det i folkvimlet och nickade bara lite åt hennes berättelse. Det sade väldigt mycket om en person som i stort sett skämtade bort en möjlighet att presentera sig själv, men hon tyckte ändå det var…[Read more]
Hon hör hans ord och har då redan rest på sig och vänt den upphöjda mannen ryggen. Hon är så förvirrad.. känner sig så oerhört vilsen. Athal nästan glömd och det är som om hon går i en dimma. ” Ja… blodjungfrun… ” Säger hon i en viskning och möter hans blick stadigt för en stund innan den återigen irrar iväg och hon vänder sig om utan en blick…[Read more]
Vem var det? Tanken gnagde på henne ett tag. Knivens var fortfarande i hennes hand och hon tryckte spetsen omedvetet mot ena pekfingret. Uppenbarligen hade de möts innan, sättet han rörde sig på och speciellt tilltalade henne. Som om hon vore hans like. Tanken var roande. Hon? De rovdjurs gula ögonen följde Djans lugna och självsäkra sätt rörd…[Read more]
Hon blev lättad och glad över att hon fick komma in. Saskia tryckte ner och tryckte upp dörren, hon blir stående på tröskeln och lät sina ögon vänja sig vid det skumma ljuset i hans kammare. Det luktade instängt och hon såg på röran i rummet att han nått hopplösheten. Hon vände sig mot tjänarinnan och tog kläderna som de haft med sig. Nya kläder t…[Read more]
Sandor suckade inombords över det svaret han fick, trots allt var han en konung. Men detta var inte tid för rättfärdighet gällande titlar och korrekt tilltal, och hans sinnesro blev inte direkt mer samlad och lugn av översteprästinnans upprepande svammel. Han vände sig hastigt om för att rikta sin uppmärksamhet till hans vakter som stod utanför.…[Read more]
Gharf hade helt missat den lilla flickan i snöyran, men hade inte tid att stanna upp och reflektera då fler döda dök upp i stormen. Så han svingade sitt svärd i långa swoshande rörelser som drunknade i vinden och kunde känna motståndet som vibrerade upp i armarna då det träffade fiender här och där.
‘Vi måste röra oss!’ ropade han genom vinden ti…[Read more]
Hon snurrade åter på glaset mellan fingrarna innan hon förde det till de fylliga läpparna och smuttade på drycken däri. Vinet var en av de många saker hon hade sitt handelsgille att tacka för, och dess kontakt med ytan. Sedan hon tagit tronen hade hon inte rört sig långt ifrån sitt palats, men det skulle kanske snart bli ändring på det, särskil…[Read more]
Flickan känner inte längre sina fötter. Ser hur flera dör där hon sitter skräckslaget ihopkurad mot väggen. Blod, skrik och död… det etsar sig fast i henne och får hennes kropp att inte vilja lyda henne. När så en kvinna, blodig även hon får syn på henne skriker hon rakt ut i ren och skär skräck och försöker komma undan handen som landar på henne…[Read more]
Hon stod med ryggen mot legosoldaten en liten stund och begrundade det hon sett under uppvisningen. Om det inte hade varit för att hon själv fått en grundläggande skolning i stridens konster, och det faktum att hon var bekant med mer än en demon, så hade hon antagligen inte noterat det hon noterat där inne i tronsalen. Nu snurrade hon sitt vingla…[Read more]
Tjänarinnan placerade lyktan i hållaren på väggen, vid sidan av dörren. En vakt hade följt med, Saskia var osäker på hur hennes bror skulle reagera. Hon hörde hans röst på andra sidan och la handen mot dörren. Hennes varma hand vilar mot det sträva träet, snart följer resten av hennes kropp. Hon lutar sig mot dörren, tryckte kinden mot den. År av…[Read more]
Det finns så mycket mer som hon skulle vilja säga till Vasilij men inte inför sällskapet de nu befann sig mitt i. Hon har heller inte kraften att samla sina tankar helt, hon vet vad hon såg.. de andra måste ha sett samma sak. Hon ser hur Vasililj ramlar ihop på marken men går men rör inte vid honom för att hjälpa honom. Han hade haft blodjungfr…[Read more]
Solen sken in genom det stora vackra fönsterna i taket och gav salen ett vackert ljus. Mörkare mönster på fönsterna, formade som löv och blommor, förstärkte känslan av att salen istället var en skogsdunge och gav behagliga skuggor på väggar och golv som annars var helt vita. Salen i sig var inte stor, en av de minsta som fanns i palatset. F…[Read more]
Så som mörkret skingras på dagen återvänder det också om natten, och skuggorna tog stilla tag i Djans hjärta. Han var inte längre ensam, och hålet hans mor lämnat i honom då hon övergett honom i döden var plötsligt fyllt av en kärlek. Som den kärlek bara en mor har till sina barn. Men det var en sträng kärlek, en kärlek som inte gav utrymme för mi…[Read more]
Orden fyllde henne med en lättnad och hon slöt ögonen för att ta in orden. Jag tror vi lyckades. Tanken var underbar. Att slippa detta stället, att kunna andas frisk luft igen. Fast det fanns fortfarande den beska eftersmaken. Det var som en irriterande fluga som inte ville sluta säga att det var någonting som var fel.
“Vad hände, Djan?” f…[Read more]
Blicken, skräcken och sättet som Djan agerade på gjorde Sera orolig. Vad hade han sett? Dessutom så tyckte hon inte riktigt om tanken att Sasha rörde sig ifrån honom. Det brukade vara tvärtom, även om ödlan ibland kunde bli ilsken på hennes gamla trogna vän var det vanlgtvis på ett annat sätt. Hon ruskade på huvudet som för att försöka få bor…[Read more]