• Nyfiken lyssnade Sera på hans berättelse om giftormen. Död? Det hade varit tråkigt och vem skulle hitta hans kropp så långt borta? Hon skakade på huvudet om hans yrande med Sasha. Vingar som täckte himmelen? Det lät som en dröm det. Det kunde ju inte vara något annat än drömmar och hallucinationer? Om inte… Ett brett flin dök upp på prinsessan…[Read more]

  • Precis som Djan lade hon sin ena hand ovanför ögonen för att skugga och kunna följa Sasha. Hon betraktade den lilla draken något fascinerande och lite med avund. Tänk att kunna vara så fri att kunna flyga kring sådär. Dessutom ha någon som bar runt på en de flesta av dagarna. Hon log lätt och strök en hand genom sitt hår.

    “Djan min vän, har du i…[Read more]

  • Vésiva tryckte in en sista matbit i sin mun och tog några sista klunkar av teet. Som inte riktigt var gjort för att dricka så fort och på det sättet. Bittert var det. En grimars och tungan ut för att visa sitt missnöje för att sedan slänga upp sin packning på ryggen och den andra väskan över sin axel. Hon hade nästan glömt av sin åsna i stallet…[Read more]

  • Lite besviken att hon inte hade vunnit, det var hon, men samtidigt rann det snart av henne då hon insåg att hon inte hade behövt laga mat. Ett brett leende prydde hennes ansikte och hon såg att hennes häst var lite mer nöjd över det lugna tempot de nu hade då de lunkade fram.

    “Fusk? Det är inte fusk. Det kallas taktik. Allt är tillåtet i ett spel…[Read more]

  • Vän? Ordet förvirrade honom. Det var var få, om inte ingen av människorna han kallade vän. Han höjde på ögonbrynet lite skeptisk över det hela och kunde inte rå för att skratta lite hest åt hans kommentar om värmen. Efter att Reidar sänkt sitt svärd sänkte han sitt vapen. Även om det var lite riskabelt kändes det som det rätta att göra och något…[Read more]

  • Utan att tveka styrde Sera hästen in i havet av apelsiner som hade hamnat på vägen. Hovarna slog hårt mot marken och de flesta apelsinerna skulle inte den ilskne mannen kunna sälja längre. Lite fumlades kastade Sera pengar mot mannen – även om de flesta hamnade på marken . Hur mycket det var, visste hon inte men mannens huttande och svärand…[Read more]

  • Gatuflickan tog risken och pressade sig lite närmare golvet. Tydligen blev det en affär, trots den hisnande summan pengar som var i fråga. Frågan var om hon skulle försöka följa köparen och plocka lite guld, eller handlaren. I slutändan var valet inte speciellt svårt, för hon fick en känsla av att köparen inte skulle tveka med att döda henne p…[Read more]

  • Först var Vésiva fortfarande lite för förtjust i maten och fortsatte att stoppa i sig godbit efter godbit. Hon tog fram en servett och torkade sig kring munnen och tuggade ut det sista. Samtidigt nickade hon år hans kommentar. En karta, det lät som en bra början. Och hon verkade inte allt för orolig över att inte komma tillbaka. Varför skulle ho…[Read more]

  • Kronprinsessan rynkade på ögonbrynen åt hans kommentar. Mindre henne? Var det inte det hon redan gjort? Trots allt hade hon inte kronan längre. Hon kastade en blick mot en sköld som hängde utanför en smed. De klarblåa ögonen mötte henne och hon blåste bort hennes svarta lockar från hennes ansikte. Fast de var snart framför hennes ögon och mun…[Read more]

  • Påståendet fick Tipum att stanna upp i sina rörelser. För ett ögonblick var det som om han funderade över hennes ord. Orolig? Tanken var nästan skrattretande. Ett mörkt, hest skratt kom från demonen och efter en stund fixerade han sina ögon på Isra. Han lade en av sina beniga fingrar, eller snarare klor, på skrivbordet kalla yta och den andra l…[Read more]

  • Tankfullt studerade Vésiva bordet och alla dess delikatesser som var färgglada och tycktes vara i alla olika skepnader av färger. Nästan som om ingenting var likt den andra. Till slut, efter att inte ha bestämt sig, stängde Vésiva sina ögon och sträckte sig efter en matbit och stoppade den i munnen. Hon sken upp lite av den sötbittra smaken oc…[Read more]

  • Skrattet fick henne att le lite bredare. Hon nickade lätt, lite eftertänksamt. Hon rättade till kronan som fanns på hennes huvud. Bara åsynen fick de flesta att hastigt skynda undan för de stora och ståtliga hästarna. Egentligen kunde hon inte riktigt dölja sin irritation när hon tänkte hur hastigt folk gjorde saker. Så fort de pusslade ih…[Read more]

  • Hon hummade eftertänksamt och ställde ned vinglaset på bordet igen. Fjäderpennan som hon hade i sin andra hand hade torkat och hon ämnade inte doppa den i mer bläck förens hon säkert visste vad det var hon tänkte skriva. Det var en komplicerad situation och en inte alldeles genomtänkt sådan. Visst, hon hade tänkt på det, under många sömnlösa nätt…[Read more]

  • Hon hade hela tiden hållit ett öga på de män hon ledde, de som nu rusade vidare in i staden efter den Märhenska förtruppen och när Arand med en mer allvarsam ton föreslog att de följde efter så var hon inte sen med att nicka och stoppa tillbaka den ena av sina yxor på ryggen.

    ”Nå, låt oss följa efter dårarna då och be till gudarna att idag…[Read more]

  • För en gångs skull var Sera tyst medan hon funderade väl och länge på Djans förslag. Hon slöt ögonen som om hon kunde se kartan framför dem. De var inte allt för långt ifrån huvudstaden. De kunde ta sig dit på bara någon dag. Harmas öknen var inte omöjligt. Faktum var att hon var medveten om några byar på vägen, inte så att hon visste exakt. Men d…[Read more]

  • Ayperos lät sin blick fara över slagfältet och fäste sig på Märehns kavalleri som red sig genom linjerna, och han kunde inte annat än att ge ifrån sig en fnysning av avsmak.
    ’Tror de att de kan skrämma oss med dessa bevingade ryttare?’ frågade han högt i luften. Bara Nenya var närvarande och kunde kommentera påståendet om hon så önskade.
    ’Kanske d…[Read more]

  • Ovanför på vinden gömde sig en liten figur. Hon låg platt på golvet, med ansiktet pressat mot plankorna så hon kunde se ned på vad som hände genom en liten springa i golvet. Dammet kittlade hennes näsa, men hon hade länge sedan lärt sig att kontrollera sig och hålla sig tyst som en mus. Hennes klara blåa ögon betraktade varorna där inne. Några vä…[Read more]

  • Äntligen, det hade varit en god natts sömn och Sera kände sig inte allt för öm efter gårdagens slagsmål. Hon kände lite omedvetet på läppen, den var fortfarande hel så Djan verkade ha vetat vad han hade gjort. Inte för att hon tvivlade på honom… Han kunde verkligen sina illusioner men. Hon skakade på huvudet och blev lite väckt av att hästen fru…[Read more]

  • “Du skulle kanske behöva ett bad med.” påpekade hon med ett litet flin och låtsades rynka på sin näsa över hans närvaro innan hon gav till ett skratt och såg på honom lite fundersamt. Skulle han hela hennes läpp? Nog för att hon visste att han kunde illusioner – men lite osäker var hon på vad han hade mer för magiker trick.

    Hon drog sin väska när…[Read more]

  • Ett tacksamt andetag lämnade hennes läppar. Det var skönt att känna hans trygga närhet. Precis som när hon var yngre, var det något lugnande med det hela. Hon slöt ögonen för att finna lite mer energi och kunde inte rå för att skratta högt åt hans dåliga skämt. För att sedan besvara kramen hårt.

    “Jag missade ju mina knytslag!” utbrast hon med e…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.