Deras delade munterhet gjorde en hel del för att milda den spända situationen mellan dem – åtminstone för henne. Men då han fortsatte tala var hennes ögon fokuserade och hennes ansiktsuttryck mer allvarsamt. Ithias ögon följde skarpt med vad som hände mellan denne Viktor och allt som hände omkring honom just då. Hon försökte besluta sig om detta…[Read more]

Audgisil gjorde en gest som sade åt alla krigare att lämna dem ensamma, och snart stod konungen och Tura själva där i salen trots viss tveksamhet från hans närmsta krigare. Hans blåa klara fortsatte studera henne medan hon talade. Det verkade inte finnas ilska där, eller hotfullhet. Snarare nyfikenhet.
‘Tura Helgadottir, du är vår gäst enligt vår…[Read more]

Konungen satte sig ned fel väg på en av stolarna vid eldstaden och lutade sina korsade armar på ryggstödet. Audgisil som hade sitt vanliga lugn omkring sig verkade, för de som kände honom väl, ha spänd energi inom sig som tävlade om att släppas lös. Men han lät inte impulserna styra honom, eller hans humör, utan de blå ögonen studerade Maev…[Read more]

Monsterjägaren såg lite tankfull ut en stund. Det var en inre tvist inom honom, trots allt hade han kommit hit till Kaldrland för att komma bort från allt det där. Politiken, kriget i söder. För lite frisk luft. Men här hade Ayperos skugga genom Fëani och nu Wreax följt honom, och det verkade som om han inte kunde skaka av sig demonen innan dåd…[Read more]

Saskia Belsante
Runt midnatt hade hon lämnat hovet och festligheterna där, tillsammans med ett litet sällskap hade de sökt sig ner till staden. Saskia hade lagt mer tid på sin utklädnad nu, för hon ville inte bli igenkänd. Men skulle hon bli det hade hon tre livvakter, också förklädda med sig i sällskapet. Hon var ( i alla fall enligt sig själv) l…[Read more]

Saskia Belsante
Även om det var maskerad, skulle hon aldrig kunna delta obemärkt på den som hon själv arrangerade. Det fanns alltid en tjänare som skulle skvallra. Saskia gjorde inget för att dölja vem hon var, masken hon bar täckte bara halva ansiktet (ögon och näsa) och dessutom bar hon en mäktig krona, ingen tiara utan en regelrätt krona. Runt…[Read more]

Ayperos. Hon hatar namnet och det ger henne rysningar av obehag längs med ryggraden. Hon lyssnar medan han talar och när handen hamnar på hennes axel ser hon upp och möter hans sökande blick i sin. Allvar i hennes unga ansikte” Du kan döda honom ” upprepar hon, hur? Hon vet inte och vågar inte fråga, inte just nu för hon antar att hon ändå inte ko…[Read more]

Att möta sin far kändes allt annat än bra. Han hade hellre sett att brodern varit där men än så länge syntes hans tvillingbror inte till någonstans. Han ger Yazfein en kort blick innan han följer med sin far och de andra in i hallen, vänder sig i förbifarten till en av hirdmännen som redan fanns inne i salen” Hämta Lire.. Maeve är skadad och henn…[Read more]

Det skulle visa sig att Arlin hade rätt. Resan gick betydligt snabbare än vad hon hade trott, något som delvis kunde tillskrivas Kaldrländarnas långskepp och deras skicklighet till havs, förmågor som hon insåg sig ha underskattat.

När de slutligen nådde Tinderstad så var det på vingliga ben som hon kom i land, fortfarande med den ensamma pac…[Read more]

Arlin brydde sig inte så mycket om hennes oroliga natur. Han hade trots allt ganska stor lust själv att se bakom axeln, orolig över att någon från Kaelred skulle följa efter dem. Men än så länge hade deras resa gått smärtfritt. Han nickade lite frånvarande över Nillas ord till flickan, som för att bekräfta vad hon sade, och log varmt mot Nill…[Read more]

Den till synes ofarliga kvinnan hade en lite lurig glimt i ögonen för ett ögonblick, de facto såg hon ut som något helt annat än det som Wreax anklagade henne för att vara. Det tionde fingret, tanken var nästan absurd, och hon log lite roat över det. Än en gång smuttade hon lite på teet, och medan hon gjorde det mötte hon Wreax blick. Hon varken n…[Read more]

Ayperos stod som en lång skugga bredvid Isra och såg något tankfullt på Ziyaté.
‘Så klart, Lloths kärlek mot mig hade jag inte förväntat mig skulle ändras.’ sa han och log lite sarkastiskt, för att sedan se på de två besläktade kvinnorna diskutera vad som skulle komma.
‘Om Lloths band med mörkeralven faktiskt är brutet, så som det verkar, kan det…[Read more]

“Jag skulle älska att få höra din musik!” Hon log brett och började sedan fundera på frågan som Sera ställde. Vad skulle Hulta vilja göra? Hon tänkte ofta på vad hon skulle göra om hon fick välja, men oftast var det olika svar beroende på humör när hon tänkte på det. Men en sak dök oftare upp än andra.

“Jag skulle vilja skapa min egen trollform…[Read more]

Något trotsigt höjde Ithia ett ögonbryn över Viktors blick som for över henne, inte en helt lätt blick att möta men om hennes första intryck var något att gå efter var detta inte en man som brydde sig om kritiska blickar. Knappast en som skulle känna skam över hur han lät sin blick fara över andra, heller. Ett ögonblick såg hon lite frågande u…[Read more]

Hon kunde inte skaka av sig känslan av att hon borde ha gjort mer, att hon borde varit snabbare iväg från Frostheim, ridit snabbare, försökt lägga om sin morfars sår… Hon borde ha huggit huvudet av varje död man och spetsat dem på deras egna spjut. Hon borde ha ridit ifatt sin mor med detsamma och huggit ned hennes kidnappare, låtit deras kropp…[Read more]

Hon skakade lite på huvudet och suckade med spelad besvikelse, som om blotta tanken på att hennes far inte skulle vilja dyka upp på sin egen dotters bröllop väckte någon slags känsla inom henne.

”Åh, säg inte det. Ni är ju här, trots allt”, sade hon lite roat medan hon betraktade Ayperos när han tryckte ned Ziyaté mot golvet och lät sitt blod fa…[Read more]

För en kort stund tycktes flickans blick fastna någonstans över Hannadons allt mer krympande siluett, men när Arlin började prata om Njord och att bli blöt så såg hon tillbaka på honom med oro i blicken. Hon såg ut att vilja ställa en följdfråga, men istället nickade hon bara smått och valde istället att svara på Nillas fråga.

”J-ja… M…[Read more]

Hon tog tacksamt emot koppen med te, men denna gång valde hon att inte sätta sig ned utan lutade sig istället mot den närmsta väggen medan hon betraktade meningsutbytet. Alven hade ännu inte bett henne att lämna dem och hon skulle ljuga om hon sade att hon inte var nyfiken på exakt vad det var Wreax Siturios gjorde här.

När han såg menande mo…[Read more]

Den nätta kvinnan ignorerade Wreax bistra attityd, och skakade av den med en axelryckning som om den inte existerat. Tvärtom verkade hon helt obrydd om den och höll en lättsam ton med ett behagligt leende på läpparna.
‘Stolen är där, om du vill sätta dig, herr Situros. Men det är helt upp till dig själv, så klart. Ni behöver dock inte stå i givakt…[Read more]