Torbjörn blev väldigt fundersam över Tronds ord och ögonbrynen kom djupare över ögonen. Det blev inte heller lättare att tänka när han slog så på hans huvud. Vad var bröd? Och skulle de ha med någonting? Han hummade sitt djupa brummande och saktade in stegen en aning.
“Ja’ vet int'” sa han lite tveksamt och höjde blicken längst stigen som nu…[Read more]

“Mjöd, mat å kläder!” höll han glatt med igen och skrockade med sin djupa stämma. Den fundersamma rynkan kom tillbaka över hans ögon.
“Ja, jo, de’ äter nog de’ mesta. Som vi. Brö’ har de alltid” Torbjörn nickade lite och magen mullrade bara vid tanken på bröd. Han förstod inte hur de gjorde det, men gott var det i alla fall. Skogen började bli…[Read more]

Torbjörn brummade hjärtligt och fick nästan en tår i ögat av pojkens ord.
“Ja, de’ är du!” höll han med lika stolt och längde på stegen av den plötsliga energi han fick.
“Nå, vi får hoppas de har mjöd, de’ är gott de'” fortsatte Torbjörn i glad stämma och började nynna på den där melodin han nynnat tidigare. Även om det inte lät det minsta som…[Read more]

“Jo, så är de'” Torbjörn nickade lite men ögonbrynen var sådär fundersamt nere över ögonen. “Deras hjärtan är av is. Deras gudar är onda. Men de’ säger vi inget om” det brummande ljud lämnade honom och han duckade försiktigt under en lite lägre gren. Snart kom de ut på en vältrampad viltstig dock och det blev lättare att ta sig fram.
“Men du är…[Read more]

Torbjörn mullrade till igen av skratt.
“Jovars, de’ är int’ så roligt men tänk på de stackars människorna som alltid är så” han log varmt mot pojken och lyfte lätt upp honom på sina axlar igen. Den här gången försökte han undvika att gå för nära de lågt växande grenarna, men skogen var inte så tät efter åratal av att han verkat den. Även om h…[Read more]

Det värmde alltid i hans björnhjärta när pojken kallade honom far. Han hade aldrig förmått sig själv att berätta att han inte var det. Men oftast så glömde han faktiskt bort att et inte var så för att vara ärlig.
“Jo, de’ må så va” nickade han och såg ned på pojken med ett varmt leende. Hans långa kliv gjorde takten rask, även om det såg ut som…[Read more]

Torbjörn hade tuggat i sin nästan hela fisken förutom stjärten som dinglade ur munnen på honom när Trond bad om mer. Han såg lite förvånad ut men slängde åt honom det som var kvar av abborrens stjärt, även om han fortfarande var hungrig.
“Jo, nä… Vi får la ta och finna lite mer då” han skrockade och svalde det sista av fisken.

“Jamen…[Read more]

Nilla kände motvilligt hur öronen hettade till men hon log alltjämt och höjde handen försiktigt, knappt över sina egna axlar, som hälsning tillbaka. Så vände hon ned blicken åt sin syster.
“Kom, vi sätter oss vid Arlin” sa hon lågt men inte tillräckligt lågt då deras mor hörde.
“Vart ska ni?” Katarina avbröt sin konversation med väninnan bredvid…[Read more]

Djan strök undan några hårslingor från hennes ansikte och kysste henne lätt på pannan, men undvek alltjämt hennes fråga. Svar kändes överflödiga.
“Kom” han log och drog henne med sig ut från tavernan som nu började få fler besökare när solen stod så lågt. Han visste inte vart de skulle, men ner till hamnen i alla fall. Där kunde man alltid smälta…[Read more]

Torbjörn tog sig upp på fötter och skrockade åt den lilla björnen som nu yrde omkring. Vart kom all den energin ifrån kunde man undra. Med ganska långsamma rörelser plockade han upp abborrarna som låg nyrensade i solen och visslade till för att få Tronds uppmärksamhet innan han kastade ena fisken till honom. Själv tog han och bet av huvudet på s…[Read more]

Torbjörn skrattade åt pojkens iver och la sig raklång ned på klipphällen. Stenen värmde skönt mot ryggen och han vred undan huvudet från några löv som kom dalande ned mot hans ansikte.
“Ja, jo… de’ är nog så” nickade han lite där han låg. Han vände blicken mot himlen och slöt de ljusa ögonen, njöt av den lilla värme som solen gav.
“Kanske vi få…[Read more]

“En fjäril?” Torbjörn såg lite fundersam ut, ögonbrynen djupt över ögonen. “Varför de?” han knöt kilten runt höfterna och såg ned på de rensade abborrarna, den fundersamma minen var i ansiktet och han tvinade skägget mellan fingrarna.
“Staden? Ja, jo… vi får la sälja lite kol snart” den fundersamma minen gick över i ett leende och han satte sig…[Read more]

Skrockandet fortsatte och han höjde upp pojken över huvudet och satte honom på axlarna.
“Va jagade du den hä gången då?” frågade han och gick upp ur det kalla vattnet. Stenhällen kändes varm under fötterna och han såg lite fundersamt ned på skinnet han haft som kilt. Torbjörn kliade sig på bröstet som var täckt av mörkt och krulligt hår, så…[Read more]

De honungsfärgade ögonen såg lite sävligt fram och tillbaka längst träden och han tänkte precis ropa igen då han hörde någonting prassla till i snåren. Så kom en liten pälsboll farandes och han fångade in den i sin famn och välte baklänges. Runt rullade de i en stor boll av päls ned för stenhällen och ned i det kalla vattnet med ett stort plask.…[Read more]

Lucas sken upp i ett leende då han fick syn på Vinga och la ena armen om hennes axlar då hon kom fram.
“Nämen..! Vad gör inte en morgon ännu godare än att få slå in lite tänder?” han skrattade och såg ut över de som samlats för att delta. En ganska sorglig skara, men adeln var ju generellt för rädd att delta. Härolden tog till orden vilket fi…[Read more]

Djan tillät sig själv att försvinna i ögonblicket och hennes närhet. Det var med ett djupt andetag som han drog in hennes doft medan tårarna stillades. Djan torkade bort dem med baksidan av handen innan han långsamt öppnade ögonen och drog sig motvilligt undan för att kunna se Sera i ögonen. Han sökte i hennes blick innan han med ett svagt leend…[Read more]

Eileen hummade lite och rynkade näsan då hon funderade på hur hon skulle formulera sig.
“Jo, alltså… det är som en tradition från länge. Så när vi blir tillräckligt gamla så måste vi göra tre osjälviska gärningar ute i världen.” hon borstade bort lite smuts och damm från förklädet då hon förklarade. “Det finns massa regler som jag inte orkar f…[Read more]

Nilla hade skrattat lite åt deras ord, men det var även lite betryggande att både Vinga och Arlin inte var lika traditionsenliga som många andra vid hovet. Så kvällen förflöt med en något mer avslappnad ton till dess att de alla gäspade och begav sig till sängs.

Morgonen grydde, och det såg ut att bli ännu en fin dag med en varm sol som jagade u…[Read more]

Djan höll fortfarande ögonen slutna då han kände hennes panna mot hans. Hennes ord gjorde så ont, samtidigt som de fick hans hjärta att hoppa över ett slag och sedan slå hårdare i bröstet. Med ett djupt, darrande andetag försökte han lugna den storm han hade inom sig, men det var förgäves. Tysta tårar trängde fram bakom ögonlocken och rann ned för…[Read more]