Lucas ryckte lite på axlarna, han hade aldrig lärt sig kaldrländska.
“Får lära mig kaldrländska så det blir rätt nästa gång” hans skrockande gick över i ett lie mer finurligt leende och han såg från Arlin till Nilla med lite höjda ögonbryn.
“Har han besvärat dig? Måste jag ha ihjäl honom?” frågade han lågt men retsamt på alviska till Nilla s…[Read more]

Katarina såg efter sin man igen vid Kaels ord och fick en bitter smak i munnen som hon sköljde ned med en klunk vin. Det förargade henne att kungen ville förhandla om något hon inte kunde ge, och än mer förargade det henne att hennes man var en sådan ärelysten usling ibland att han helst ville vara på ofärder än hemma i Kaelred.
“Jag kommer hinn…[Read more]

Djan knep ihop ögonen hårdare och skakade trotsigt på huvudet åt hennes ord. Han höll henne närmare sig med händerna hårt om tyget till hennes klänning då han begravde ansiktet i hennes hår.
“…Aldrig” rösten var lite plågad som han kände inombords. Hennes ord var som vassa knivar i hans hjärta och det var som om någonting brast inom honom. För…[Read more]

Lucas begrundade Tristian med blicken ett ögonblick innan han bugade lätt.
“Ers majestät” sa han kort innan han gav sig ut i den allmänna salen igen. Blicken sökte över rummet innan han fick syn på sin fru som stod lite avskilt och konverserade med drakriddaren. Det fick honom att le lite roat, att kvinnan aldrig slutade spinna sina nät.…[Read more]

Eileens ögon blev återigen stora när hon lyssnade till hans förklaring.
“Ahaa… så det är magi..!” hon sprack upp i ett leende igen och kliade sig lite på näsan. Så kom hon på sig och tog emot kopparmynten han sträckt fram.
“Oj, tack tack” hastigt stoppade hon undan mynten i en dold fick bakom förklädet hon hade över den gröna klänningen. Le…[Read more]

Djan mötte hennes blick med samma plågade uttryck. En stund var han helt tyst innan han drog ett djupt andetag och slöt ögonen.
“Åh Sera..” suckade han och drog henne närmade igen “…” han tänkte fortsätta säga någonting men förblev tyst. Det var något tragikomiskt över situationen som fick honom att börja skratta lågt, men hjärtligt.
“Va…[Read more]

Döda mig. Hennes ord högg som en kniv rakt i hjärtat på honom. Smärtan skar i hela bröstet och syntes i hans ögon då han mötte hennes blick. Det var en plågad min som for över hans ansikte och han öppnade munnen för att säga någonting men fick inte ut ett ord. Endast en suck lämnade hans läppar och han drog in henne i sin famn.
“Säg inte…[Read more]

“Två kopparmynt!” sa hon glatt och log brett. Dagens första sälj var alltid extra pirrigt, eller det var i alla fall vad hennes far alltid sagt. Men leendet byttes snart ut till en nästan snopen min och hennes gröna ögon blev stora.
“Me’erier?” utan att tänka la hon huvudet på sned och synade med avsmalnade ögon hans ben. Eileen rynkade lite fun…[Read more]

“Rädda dem!?” Eileen lät nästan förfärad då hon gjorde en gest åt det som en gång varit äpplen, nu decimerat till en gegga av vitt fruktkött, avträde och grus. “Jag är ledsen Luka, men de duger knappt till grisarna nu” hon rynkade ögonbrynen lite bekymrat och putade med underläppen.

“Nåväl, förlusten blev ju inte så stor, tack vare dig” Eileen…[Read more]

Djan lutade till baka huvudet och bet ner ett frustrerat skrik.
“Vid allt som är heligt…!” svor han och rätade på sig i stolen med blicken fäst på henne. Käkarna var så hårt sammanpressade att det gjorde ont. Med en irriterad suck reste han sig och gick fram till henne.
“Varför är du så fruktansvärt irriterande?” muttrade han, blicken sök…[Read more]

Djan gick i tystnad genom stormen, de ljusa ögonen fästa på ingenting alls framför honom, sjalen virad om både huvudet och halva ansiktet. Han var tillsynes helt oberörd av den hårda vinden och skärande sandkornen. Eller, det var inte ens tillsynes, för den som kom tillräckligt nära kunde se hur sanden verkade vika av ett par decimeter från honom…[Read more]

Eileens ögon blev större vid hans ord och hon såg förbluffat på honom. Det tog ett ögonblick innan hon kom på sig själv och skrattade till och skakade avfärdande på huvudet.
“Åh nej, väldigt snällt av dig men det behövs inte..!” sa hon hastigt och ursäktande “Jag skulle inte kunna ta emot pengar för någonting du inte får… men verkligen, jag up…[Read more]

Kheezai besvarade leendet och nickade åt hennes ord. Blicken följde Ithia ut ur rummet och när hon tillslut var ensam drog hon ett djupt andetag och såg ut genom fönstret. Där stod hon i tystnad en lång stund innan hon tillslut vände stegen mot sängen i det lilla rummet. Men det gick inte att få ro på den mjuka halmmadrassen utan tillslut k…[Read more]

Lucas noterade knappt kungens reaktion och instinktivt vände han blicken mot bordet. Hans ögon smalnades av en smula och han var tyst en stund.
“Jag utgår ifrån att du övervägt det hela att hon vill provocera dig?” sa han stilla men rösten bar en underton av ilska. Han fann det vedervärdigt, men visste också att det var ett effektivt sätt att…[Read more]

Eileen kravlade runt på backen efter äpplena i ett vilt försök att rädda dem medan hon ojade sig högt. Det var med förklädet fyllt med äpplen som hon vände upp sina gröna ögon på mannen som stannat framför henne.
“Åååh så bra!” utbrast hon lättat med en matt suck. Lite otympligt lyckades hon kravla sig upp på fötter och drog den fria handen över…[Read more]

Kheezai nickade lite fundersamt med blicken fäst på staden utanför fönstret. Oron gnagde fortfarande i henne och hon tuggade nervöst på underläppen. Men Ithias ord fick henne ändå att lugna sig en aning och blicken vändes till paladinen med ett svagt leende. Det kändes… betryggande.

“Tack Ithia… för allt” Kheezai slog ned blicken igen då den…[Read more]

Lucas smalnade av ögonen vid kungens ord.
“Nej, Tristian, det gör jag aldrig.” sa han enkelt. “Du kan rekrytera varje magiskt väsen i hela Älvskogen men Akila själv är en kraftfull magiker. Och det finns gott om ärelystna sådana som kan sluta upp bakom henne.” Lucas lutade sig tillbaka i stolen igen och begrundade kungen och log glädjel…[Read more]

Lucas rynkade lite på ögonbrynen, blicken fäst vid kungen och leendet på hans läppar nådde inte längre ögonen.
“En offensiv? Varför? Det är inte ert krig än, Pärlbukten är hundratals ligor bort. Tänker du offra tusentals män för att möta Ormdrottningen i ett krig som kanske inte ens vänds åt vårt håll?” Lucas såg ned på schackbrädet och ett g…[Read more]