“En fjäril?” Torbjörn såg lite fundersam ut, ögonbrynen djupt över ögonen. “Varför de?” han knöt kilten runt höfterna och såg ned på de rensade abborrarna, den fundersamma minen var i ansiktet och han tvinade skägget mellan fingrarna.
“Staden? Ja, jo… vi får la sälja lite kol snart” den fundersamma minen gick över i ett leende och han satte sig…[Read more]

Skrockandet fortsatte och han höjde upp pojken över huvudet och satte honom på axlarna.
“Va jagade du den hä gången då?” frågade han och gick upp ur det kalla vattnet. Stenhällen kändes varm under fötterna och han såg lite fundersamt ned på skinnet han haft som kilt. Torbjörn kliade sig på bröstet som var täckt av mörkt och krulligt hår, så…[Read more]

De honungsfärgade ögonen såg lite sävligt fram och tillbaka längst träden och han tänkte precis ropa igen då han hörde någonting prassla till i snåren. Så kom en liten pälsboll farandes och han fångade in den i sin famn och välte baklänges. Runt rullade de i en stor boll av päls ned för stenhällen och ned i det kalla vattnet med ett stort plask.…[Read more]

Lucas sken upp i ett leende då han fick syn på Vinga och la ena armen om hennes axlar då hon kom fram.
“Nämen..! Vad gör inte en morgon ännu godare än att få slå in lite tänder?” han skrattade och såg ut över de som samlats för att delta. En ganska sorglig skara, men adeln var ju generellt för rädd att delta. Härolden tog till orden vilket fi…[Read more]

Djan tillät sig själv att försvinna i ögonblicket och hennes närhet. Det var med ett djupt andetag som han drog in hennes doft medan tårarna stillades. Djan torkade bort dem med baksidan av handen innan han långsamt öppnade ögonen och drog sig motvilligt undan för att kunna se Sera i ögonen. Han sökte i hennes blick innan han med ett svagt leend…[Read more]

Eileen hummade lite och rynkade näsan då hon funderade på hur hon skulle formulera sig.
“Jo, alltså… det är som en tradition från länge. Så när vi blir tillräckligt gamla så måste vi göra tre osjälviska gärningar ute i världen.” hon borstade bort lite smuts och damm från förklädet då hon förklarade. “Det finns massa regler som jag inte orkar f…[Read more]

Nilla hade skrattat lite åt deras ord, men det var även lite betryggande att både Vinga och Arlin inte var lika traditionsenliga som många andra vid hovet. Så kvällen förflöt med en något mer avslappnad ton till dess att de alla gäspade och begav sig till sängs.

Morgonen grydde, och det såg ut att bli ännu en fin dag med en varm sol som jagade u…[Read more]

Djan höll fortfarande ögonen slutna då han kände hennes panna mot hans. Hennes ord gjorde så ont, samtidigt som de fick hans hjärta att hoppa över ett slag och sedan slå hårdare i bröstet. Med ett djupt, darrande andetag försökte han lugna den storm han hade inom sig, men det var förgäves. Tysta tårar trängde fram bakom ögonlocken och rann ned för…[Read more]

Lucas ryckte lite på axlarna, han hade aldrig lärt sig kaldrländska.
“Får lära mig kaldrländska så det blir rätt nästa gång” hans skrockande gick över i ett lie mer finurligt leende och han såg från Arlin till Nilla med lite höjda ögonbryn.
“Har han besvärat dig? Måste jag ha ihjäl honom?” frågade han lågt men retsamt på alviska till Nilla s…[Read more]

Katarina såg efter sin man igen vid Kaels ord och fick en bitter smak i munnen som hon sköljde ned med en klunk vin. Det förargade henne att kungen ville förhandla om något hon inte kunde ge, och än mer förargade det henne att hennes man var en sådan ärelysten usling ibland att han helst ville vara på ofärder än hemma i Kaelred.
“Jag kommer hinn…[Read more]

Djan knep ihop ögonen hårdare och skakade trotsigt på huvudet åt hennes ord. Han höll henne närmare sig med händerna hårt om tyget till hennes klänning då han begravde ansiktet i hennes hår.
“…Aldrig” rösten var lite plågad som han kände inombords. Hennes ord var som vassa knivar i hans hjärta och det var som om någonting brast inom honom. För…[Read more]

Lucas begrundade Tristian med blicken ett ögonblick innan han bugade lätt.
“Ers majestät” sa han kort innan han gav sig ut i den allmänna salen igen. Blicken sökte över rummet innan han fick syn på sin fru som stod lite avskilt och konverserade med drakriddaren. Det fick honom att le lite roat, att kvinnan aldrig slutade spinna sina nät.…[Read more]

Eileens ögon blev återigen stora när hon lyssnade till hans förklaring.
“Ahaa… så det är magi..!” hon sprack upp i ett leende igen och kliade sig lite på näsan. Så kom hon på sig och tog emot kopparmynten han sträckt fram.
“Oj, tack tack” hastigt stoppade hon undan mynten i en dold fick bakom förklädet hon hade över den gröna klänningen. Le…[Read more]

Djan mötte hennes blick med samma plågade uttryck. En stund var han helt tyst innan han drog ett djupt andetag och slöt ögonen.
“Åh Sera..” suckade han och drog henne närmade igen “…” han tänkte fortsätta säga någonting men förblev tyst. Det var något tragikomiskt över situationen som fick honom att börja skratta lågt, men hjärtligt.
“Va…[Read more]

Döda mig. Hennes ord högg som en kniv rakt i hjärtat på honom. Smärtan skar i hela bröstet och syntes i hans ögon då han mötte hennes blick. Det var en plågad min som for över hans ansikte och han öppnade munnen för att säga någonting men fick inte ut ett ord. Endast en suck lämnade hans läppar och han drog in henne i sin famn.
“Säg inte…[Read more]

“Två kopparmynt!” sa hon glatt och log brett. Dagens första sälj var alltid extra pirrigt, eller det var i alla fall vad hennes far alltid sagt. Men leendet byttes snart ut till en nästan snopen min och hennes gröna ögon blev stora.
“Me’erier?” utan att tänka la hon huvudet på sned och synade med avsmalnade ögon hans ben. Eileen rynkade lite fun…[Read more]

“Rädda dem!?” Eileen lät nästan förfärad då hon gjorde en gest åt det som en gång varit äpplen, nu decimerat till en gegga av vitt fruktkött, avträde och grus. “Jag är ledsen Luka, men de duger knappt till grisarna nu” hon rynkade ögonbrynen lite bekymrat och putade med underläppen.

“Nåväl, förlusten blev ju inte så stor, tack vare dig” Eileen…[Read more]

Djan lutade till baka huvudet och bet ner ett frustrerat skrik.
“Vid allt som är heligt…!” svor han och rätade på sig i stolen med blicken fäst på henne. Käkarna var så hårt sammanpressade att det gjorde ont. Med en irriterad suck reste han sig och gick fram till henne.
“Varför är du så fruktansvärt irriterande?” muttrade han, blicken sök…[Read more]