Djan höjde hakan och såg riktigt belåten ut när Akila klappade på honom, som en lydig hund som var stolt över att få beröm. Med en klunk vin och ett skratt som nästan fick vinet att komma tillbaka ut höjde han på ögonbrynen.
“Genomresa..!?” Det där hysteriska skrattet hotade att brista ut igen, men han lyckades svälja ned det med lite mer vin.…[Read more]

Lucas lät blicken vila på fältherren. Han var fundersamt men det gäckande leendet i hans mungipor avslöjade att han redan var med på noterna. Under tystnad lät han Leos ord sjunka in och drog tungan över framtänderna med ett klickande ljud.
“Jag håller med.” Den brunhåriga kaelen reste sig upp och sträckte på ena axeln genom att dra i armbågen vil…[Read more]

Djan snurrade vinglaset mellan fingrarna då blicken gick från mannen till Akila med ett roat flin på läpparna. Huvudet var fortfarande lite på sned och det ryckte i ena ögonlocket.
“Framför dig har du Drottning Akila Tenir.” Presenterade han drottningen med samma roade flin. Det fanns fortfarande den där släpigheten, snudden på sarkasm.…[Read more]

Djan följde mannen med blicken då han och vakten närmade sig. Samma stela rovdjurs flin prydde hans läppar då han drack av vinet, som återigen var slut och han fick hålla ut glaset för att en tjänare skulle fylla på det. Han började bli berusad, vilket var skönt. Det dämpade liksom allt. Han skrattade lite för sig själv åt ingenting särsk…[Read more]

Varken männen eller Afselius gjorde några fler protester till hennes avfärd. Afselius verkade rent av mycket nöjd över att hon gav sig av. Det enda som kanske var uppseende väckande var hur mannen med jaktspjutet stod vid stallets utgång då Ithia lämnade det med sin häst.

Kheezai hade börjat tro att människan övergivit henne och då mörkret börja…[Read more]

Djan fuktade läpparna med ett roat leende och tog ett par steg bakåt. Han drack av vinet samtidigt som han följde vakten med blicken. Nu när han kände efter kunde han känna den äldre herrens närvaro, trots berusningen som han faktiskt hade. Det var en såndär påträngande närvaro. För ett ögonblick påminde det om Sera, men han glömde snart de…[Read more]

Djan kunde inte sluta skratta, men han kunde dämpa det litet granna i alla fall.
“Mhmm… och en arvtagare nu när Sera avsagt sig.” Det var kanske inte en fråga och han höll ut vinglaset som snabbt blev fyllt till bredden av en tjänare. Med samma fula flin drack han av vinet och fuktade läpparna. Han lutade sig in över hennes axel igen.…[Read more]

Djan nickade lite och ryckte på axlarna åt namnet, drog sig till minnes av Iserions adelshus och den före detta vinodlande släkten. Han tog precis en munfull av vinet vid hennes nästa ord och fick spotta tillbaka drycken i glaset då han brast ut i ett högt och hysteriskt skratt. Det riktigt skar in i varje person som var i närheten och fortgic…[Read more]

Djan satte nästan sitt vin i halsen då hon drog tag i honom sådär och fick harkla sig innan hans ansikte brast upp i ett brett flin.
“Jag roade mig bara. Det är ju därför vi är här.” Han skrattade åt sina egna ord och mötte Akilas blick innan han blev distraherad över hurrandet som blev högre när kamelerna gick i mål. Blicken gick automatiskt mo…[Read more]

Myllrande människor, musik, tillrop, vadslagning, tärningsspel och rusdryck. Djan var säker på att han dött och kommit till paradiset. Eller nja, hettan var nästan outhärdlig så han var redan inne på sin andra vinflaska där han med ett slugt leende fuskade sig till både pengar och juveler i tärningsspel. Av någon anledning lyckades han alltid f…[Read more]

AIDA

Ett litet hopp om att det hela var räddat flammade upp inom henne, men kvävdes snabbt då en av människorna pratade om att tända en brasa. Skulle de bränna ned hennes hus? Aida fnös förfärat till. Människor var verkligen ondskefulla varelser. Men så tändes hoppet till igen och hon kikade genom ett av titthålen.
“Ja, eller nej… bara te fakt…[Read more]

Nez gör en trotsig grimas åt hans brors ord. Tröttheten var påtaglig och han orkade knappt hålla sig sansad.
“Jag hade berättat det tidigare, men…” Han  vände ena handflatan åt Iziras generella riktning, utan att släppa armarna som fortfarande var korsade över bröstkorgen. “… så fick du en gäst och jag glömde av mig” Han hade nog hellre vel…[Read more]